Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Königsberger mucker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Königsberger mucker [hårdt k]. Se Mucker.
Königsborn [hårdt k]. Se Unna, stad.
*Königshütte hade 45,000 innev. 1895.
*5. Königsmark, M. A. von, föddes senast 1662.
Königsspitze [hårdt k]. Se Ortler-alperna.
Könkämä å [hårda k]. Se Muonio.
Könsmognad. Se Pubertet.
Könsorgan. Se Sexualorgan.
*Köpenhamn har sedan 1880 varit stadt i rask
utveckling. Under tiden 1880–95 steg folkmängden
från 235,000 till 334,000, således en ökning af 42
proc., och om man medräknar Frederiksberg samt
vestra och östra Sundby, hvilka äro sammanbyggda
med K., ehuru de i kommunalt hänseende äro
åtskilda, är innevånareantalet 408,200, mot
329,500 år 1880 (24 proc.; sedan 1870 har antalet
t. o. m. fördubblats). Tillväxten kommer endast på
förstäderna och det nya »vallqvarteret»; den gamla
(inre) stadens folkmängd aftager deremot alltjämt, i
det att bostäderna förändras till affärslokaler. Vid
dessa ombyggnader hafva många af de gamla husen
rifvits och ersatts med ståtliga byggnader med
eleganta butiker. De yttre stadsdelarna hafva ock
förändrats genom anläggning af nya gator med långa
husrader. I stället for de forna vallarna äro nu
bulevarder anlagda rundt om staden, och från dessa
skola andra dragas strålformigt ut genom förstäderna,
såsom mot den nu (1897) öfverbyggda Ladegaardsaa,
som skiljer Frederiksberg och Nörrebro. Flere af
hufvudgatorna hafva under de senare åren belagts
med asfalt, och elektrisk belysning har sedan 1892
inledts i många butiker och andra lokaler. 1886–94
omgafs K., dock på långt afstånd från staden, med
en ny landtbefästning, dels en rad enstaka fort på
norra sidan, dels en sammanhängande vall med våt graf
(»vestra enceinten»), under det en kanal från Fure-sö
till Lyngby-sö möjliggör ett stort områdes sättande
under vatten. Sjöbefästningen har dessutom förstärkts
med några kustbatterier och ett fort på Middelgrunden
(anlagdt 1890–95). Norr om den gamla hamnen byggdes
1891–94 en stor frihamn med flere tilläggningsmolon
och stora magasin; flere nya fabriker ligga ock
der. Nya kyrkor äro Frederikskirken (»Marmorkirken»,
påbörjad 1749, fullb. 1894), Helligkorskirken på
Nörrebro (1890) och Sionskirken på Österbro (1897),
dessutom ett par små kyrkor och Bethesda, det stora
församlingshuset för den inre missionen samt den
anglikanska S:t Albans kirke vid Lange linie (1897)
och 2 katolska på Vesterbro. Den polytekniske
læreanstalten fick 1890 ny byggnad, likaså det
mineralogiska museet 1893, hvarjämte en särskild
farmacevtisk anstalt inrättades 1892. År 1894
öppnades ett konstindustrimuseum, 1896 konstmuseet
(målnings-, bildhuggeri- och kopparstickssamlingen)
och 1897 ett glyptotek. 1885 grundades ett folkmuseum,
hvilket skall belysa folkets lefnadssätt under de
senaste 300 ären, således en fortsättning af det
egentliga nationalmuseum (förr det oldnordiske). För
Videnskabernes selskap har Carlsberg-fondet
1895–97 låtit uppföra en prydlig byggnad. Äfven
musikkonservatoriet har fatt en särskild byggnad,
och ett s. k. konsertpalats har uppförts. Af milda
stiftelser hafva tillkommit Soldenfelds stiftelse
för ogifta qvinnor; Almindeligt hospital, som 1892 flyttades till
Nörrebro och har plats för 1,550 personer, är nu en
mönsterstiftelse. 1892 uppfördes en brandstation,
inrättad enligt nutidens alla fordringar, och ett
praktfullt rådhus står under byggnad (1897). Bland
nya minnesmärken må nämnas Iver Hvitfeldts på
Lange linie, N. V. Gades på S:t Annæ plads,
E. Suensons i Nyboder, drottning Karolina Amalias
i Rosenborg Have samt Danmarks-monumentet (1897)
framför Konstmuseum. Byster hafva rests öfver Madvig
framför universitetet och öfver Martensen vid Vor
frue kirke. — Handel och industri hafva betydligt
utvecklats. Införseln från utlandet uppgick 1895
till en vigt af 1,563 mill. kg (tredubbelt mot 1870)
och utförseln till 291,3 mill kg. (dubbelt mot 1870),
K:s införsel utgjorde omkr. 45 proc. af hela landets
och utförseln 39 proc. Tullinkomsterna voro 16,8
mill. kr. In- och utgående fartyg för inrikes sjöfart
voro 11,882, med 256,400 tons drägtighet, och för
utrikes 21,746, med 1,327,000 tons (tredubbelt
mot utrikeshandeln 1870). Handelsflottan bestod
af 272 segel- och 219 ångfartyg, med resp. 18,131
och 115,875 tons drägtighet; hon utgör omkr. 1/7 af
Danmarks hela handelsflotta med afseende å antalet,
men 2/5 med afseende å drägtigheten. 1897 öppnades
en ny jernväg från K., nämligen kustbanan till
Helsingör, hvilken utgår från en särskild station
i närheten af frihamnen. Sedan 1895 står K. genom
ångfärja i förbindelse med Malmö. Kommunens
inkomster uppgingo 1895 till 10,5 mill. kr., af
hvilka 7,2 voro skatter (3,7 af fast egendom, 2,8
personlig skatt), 1,05 mill. räntor af kapital och
2,8 mill, inkomst af gasverken och den elektriska
stationen. Utgifterna gingo till 10,374,000 kr.,
af hvilka 0,6 mill. gingo till förvaltningen,
0,3 till pensioner, 2,015,000 till fattigvården
och ålderdomsförsörjning, 1,030,000 till sjukhus,
sinnessjukas vård och sundhetsväsendet, 1,750,000
till skolväsendet, 1,050,000 till polisen, 1,520,000
till gatuläggning, vattenledning, brand- och
renhållningsväsendet samt 1,550,000 till räntor
och amortering af stadens skuld. Denna utgjorde 47
mill. kr., men värdet af stadens fasta egendomar var
33,3 mill. och af andra aktiva 25,2 mill., hvarjämte
kommunala egendomar, som ej gåfvo någon inkomst,
beräknades till ett värde af 35 mill., hvarför den
finansiella ställningen kan anses vara mycket god.
E. Ebg.
*Köpenhamns universitet har nu (1897) 52 professorer
(5 i den teol. fakulteten, 8 i den jurid., 13 i den
med., 15 i den filos. och 11 i den naturvetensk.) samt
22 docenter (resp. 6, 11 och 5 i de tre sistnämnda
fakulteterna). Omkr. 400 nya studenter, af dem
omkr. 20 qvinliga, inskrifvas årligen. 1893
upphörde »juridisk examen för ustuderede»;
alla jurister skola derefter aflägga en gemensam
förberedande examen, och en utvidgad examen tages
sedermera af de »studerende (latin-) jurister». Den
statsvetenskapliga examen blef 1892 aflöst af två
nya examina, nämligen en statsvetenskaplig-juridisk
och en ekonomisk-statistisk, ordnad i likhet med
magisterkonferensen. Den medicinska förberedande
examen har utvidgats, och i det hela hafva
fordringarna vid examina blifvit skärpta såväl till de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
