Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Königsberger mucker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Geschichte der musik (1875), en populär musikestetik
Die tonkunst (1878) m. fl. skrifter. A. L.
Köszeg [kösseg; hårdt k]. Se Güns.
Köttbesigtning, sakkunnig undersökning af
inelfvor och kött efter slagtade djur med
afseende på sådana kroppsdelars användbarhet till
menniskoföda. Undersökningen afser att skydda
menniskor mot de faror till helsa och lif, som
kunna vara förenade med förtärandet af kött eller
inelfvor efter djur, hvilka vid dödstillfället varit
behäftade med vissa sjukdomar (mjältbrand, tuberkulos,
vattuskräck, varförgiftning, blodförgiftning,
smittsam mul- och klöfsjuka, rots och förgiftning
af arsenik, stryknin samt andra egentliga gifter)
eller med inelfsmaskar (dynt hos nötkreatur och
svin samt trikiner) äfvensom af kött eller inelfvor,
som undergått förruttnelse.
Förtärandet af kött och inelfvor, som äro stadda
i förruttnelse eller tillhöra djur angripna af
var- eller blodförgiftning, framkallar hos menniskan
köttförgiftning (jfr Ptomain), och de böra så mycket
mindre användas till föda, som de i dem innehållna
giftiga ämnena icke förstöras genom köttets kokning
eller stekning. Kroppar af nötkreatur och svin, som
varit behäftade med tuberkulos, behöfva i allmänhet ej
i sin helhet kasseras. Om nämligen tuberkelhärdarna
äro begränsade till ett eller ett par organ,
hvilka stå i sammanhang med hvarandra, aflägsnas
vid besigtningen endast de angripna delarna,
och det öfriga utlemnas till varuegaren. Förekomma
deremot tuberkelhärdar i ben, leder, muskler och
dithörande lymfkörtlar, kasseras köttet. Äfven
kött och inelfvor af djur angripna af åtskilliga
andra sjukdomar än de ofvannämnda blifva genom sitt
vämjeliga utseende otjenliga till föda, äfven om de
ej kunna sägas medföra sjukdomar. Dynt hos nötkreatur,
hvilket är ynglet till en af menniskans binnikemaskar
(Taenia saginata) utgöres af smärre (4–6 mm. långa)
antingen klara eller, genom sönderfall af innehållet
(ostvandling), matta blåsor i köttet. Finnas matta
blåsor i köttet, lär ej någon fara vara för handen
att utlemna det till menniskoföda, då ynglet
i sådana blåsor är dödt. Påträffas genomskinliga
dyntblåsor endast i underkäkens muskler och i hjertat,
kasseras dessa delar, men det öfriga af slagtdjuret
utlemnas till varuegaren. Finnas de åter i flere
delar af köttet, bör det slagtade kreaturet antingen
kasseras eller under offentlig kontroll underkastas
grundlig kokning eller ock förvaras under en tid af
tre veckor i rum, der en temperatur af endast 3°
C. är rådande, efter hvilken tid man antager, att
ynglet i blåsorna är dödt och att köttet sålunda kan
utlemnas till menniskoföda, ehuru dess handelsvärde
blifvit minskadt. Dynt hos svin, hvilket är ynglet
till en annan af menniskans binnikemaskar (Taenia
solium), förekommer ofta utbredd inom kroppen,
hvarför sådant fläsk vanligen beslagtages. Å
trikin- l. köttbesigtningsbyråerna undersökas
mikroskopiskt flere prof på kött från sådana delar af
det slagtade kreaturet, der trikiner bruka förekomma
till största antal, såsom i mellangärdet, tungan,
luftrörets muskler m. fl. delar. Om trikiner dervid
ej påträffas, stämplas fläsket såsom trikinfritt,
ehuru man dermed afser att förklara, ej att det är
absolut fritt från nämnda maskar, utan att, om
sådana skulle förekomma i fläsket, de ej kunna vara för
handen i sådan mängd, att fläsket kan vara menligt
för de menniskors helsa, som komma att förtära
detsamma. Skulle deremot hela köttmassan undersökas,
blefve ingenting åter att förtära. Afgiften för
undersökningarna i Stockholm m. fl. städer betryggar
egaren att få kreaturet fullt ersatt, om detsamma
beslagtages på grund af deri befintliga trikiner. De
slagtade kreatur eller delar af dessa, hvilka blifvit
kasserade såsom menniskoföda, antingen nedgräfvas,
sedan de blifvit indränkta med fotogen, eller utlemnas
för framställning af tekniska preparat. Vid mindre
betydande förändringar i kött utlemnas detsamma
till varuegaren, sedan de sjukliga delarna blifvit
afskilda. Besigtningen, som stöder sig på kap. 2
i Helsovårdsstadgan och kap. 22 Strafflagen
samt nedan angifna förordningar, utföres i de
flesta svenska städer och i en del landskommuner
af för ändamålet anställda veterinärer. Dessutom
äro länsveterinärer och sådana civila veterinärer,
hvilka åtnjuta tjensteårsberäkning lika med dessa,
skyldige att enl. k. instr. d. 19 Okt. 1888 på anmodan
af vissa myndigheter mot skälig ersättning verkställa
besigtning af salubjudet kött. Jfr G. Kjerrulf:
»Handbok i köttbesigtning» (1896).
Den mest tillfredsställande köttkontroll eger rum i de
städer i utlandet, hvarest finnas offentliga slagthus
och slagttvång, d. v. s. förbud mot slagt å annat
ställe inom en stad än i det offentliga slagthuset,
der hvarje djur undersökes af veterinär såväl före
som efter slagten. I Sverige har man hittills måst
nöja sig med den besigtning, som af vederbörande
helsovårdsnämnd påbjudes eller af slagtare frivilligt
föranstaltas. (På landsbygden förekommer ifrågavarande
besigtning ytterst sällan och anses vara mindre af
behofvet påkallad, emedan man der ej förtär kött
efter sjuka djur, utan vanligen söker afyttra sådant
i städerna.) Emellertid har ett steg till det bättre
tagits i Sverige, sedan lag ang. köttbesigtning och
slagthus blifvit af K M:t utfärdad d. 22 Dec. 1897. I
denna lag stadgas hufvudsakligen följande.
Köttbesigtningstvång innefattar förbud att inom
visst område till salu hålla eller utbjuda till
menniskoföda afsedt färskt, rått kött af nötkreatur,
får, get, svin eller häst, derest köttet icke
är efter undersökning af besigtningsman försedt
med stämpel, utvisande, att slagt och besigtning
egt rum i offentligt slagthus, men eljest att köttet
undergått annan vederbörlig besigtning inom någon stad
med besigtningstvång. Sådant tvång kan af K. M:ts
befallningshafvande stadgas för stad eller visst
område deraf på framställning af stadsfullmäktige,
eller, der sådana ej finnas, af allmän rådstuga, under
vilkor att genom stadens försorg och på dess bekostnad
anställes nödigt antal besigtningsmän och vidtagas
öfriga åtgärder, som erfordras för köttbesigtning
inom ifrågavarande område.
Slagttvång, innefattande förbud att inom visst område
slagta djur af ofvan nämnda slag, annanstädes än i
särskilda för ändamålet inrättade och till allmänt
begagnande upplåtet offentligt slagthus, kan i stad
af K. M:ts befallningshafvande stadgas i den ordning
och under de vilkor, som ofvan äro anförda. Förefinnes
ej redan gällande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
