Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Labrang ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mårbacka gård, Ö. Emterviks socken, Värmland, d. 20
Nov. 1858, genomgick 1882–85 Högre lärarinneseminarium
och var sedermera, till 1895, anställd vid
elementarskolan för flickor i Landskrona. Hon
debuterade såsom författarinna med några sonetter i
tidskriften »Dagny» och uppmuntrades af friherrinnan
S. Adlersparre till fortsatt literär verksamhet samt
ingaf till tidningen »Iduns» pristäflan 1890 Ur Gösta
Berlings saga, berättelse från det gamla Vermland,
hvilket arbete erhöll högsta priset och utgafs
fullständigt under titeln Gösta Berlings saga i 2 bd
1891 (2:dra uppl. 1895). Fröken L. har vidare skrifvit
Osynliga länkar. Berättelser (1894), Ett äfventyr
i Vineta (1895), tvåaktsdramat S:t Anna kloster
(hösten 1895 uppfördt i Köpenhamn) och Antikrists
mirakler (1897), en följd af sagor och legender,
som gruppera sig kring Etna. Hennes författareskap
utmärker sig genom glänsande, stämningsrik stil, stark
fantasi samt förkärlek för mystiska och bisarra ämnen.
E. P.
Lagerman, Alexander, mekaniker, uppfinnare, född
d. 11 Febr. 1836 i Östra Eneby församling nära
Norrköping, uppgjorde vid 17 års ålder ritningar
till en stilsättningsmaskin och var 1853–56
ritare vid Motala mekaniska verkstad, hvarefter
han utarbetade en fullständig tändsticksmaskin,
som alldeles automatiskt skar stickorna, svaflade,
satsade, torkade och inpackade dem i kapslar. Denna
maskin belönades 1864 af Vetenskapsakademien
med Wallmarkska priset, men togs ej om hand af
fabriksegarna. 1870 anställdes L. vid Jönköpings
tändsticksfabrik, för hvars tillverkningar han
uppfann epokgörande specialmaskiner, och senast
har konstruerat en storartad maskin, som i ett
sammanhang automatiskt utför alla arbeten för
säkerhetständstickornas förfärdigande och inläggande
i askar. Vid boktryckerijubileet i Stockholm 1883
förevisade han en sättmaskin, med hvilken både
sättning, radjustering och typafläggning kunde
verkställas (ingen föregående sättmaskin hade kunnat
utföra alla tre dessa operationer). Sedermera uppfann
L. en apparat för sättning vid vanlig stilkast,
typoteter (se d. o.), och sålde i England patenterna
derå för 25,000 pd st.; den har numera öfverflyglats
af de amerikanska maskinerna för gjutning af hela
rader. 1896 uttog L. i alla kulturland patent på
en utmärkt väl arbetande arkiläggningsapparat för
snällpressar, den första användbara i sin art.
Lagermetall. Se Antifriktionsmetall. Suppl.
Lagerolja, farmak. Se Laurus.
*Lagerqvist, K. F., tog afsked från scenen 1888 och
afled d. 12 Jan. 1897 i Stockholm.
Lagerstedt, Agnes, filantrop, född i Askersund
d. 14 Juli 1850. Se Arbetarebostäder, Suppl., och
Skollofskolonier.
*2 Lagerstråle, H. G., afled på sin egendom Värstorp
i Bleking d. 18 April 1887.
*Lagfors. Bruksförsamlingens folkmängd 1896 var
158 pers.
*Lagga, socken. 4,497 har. 779 innev. (1896).
Laglösa köping. Se Köping, sp. 437, och Vadstena,
sp. 41.
*Lagman. Lagmansämbetet infördes ånyo i Norge i
sammanhang med juryinstitutionens
införande d. 1 Jan. 1890. Se vidare
Lagmandsret. Suppl.
Lagmandsret, efter juryns införande i Norge (genom
lag af d. 1 Juli 1887) benämning på domstol, som
i svårare brottmål dömer i första, i lindrigare
i andra instans. Den utgöres af 3 domare och 10
lagrettesmænd. Lagmandsretterne äro 6, en för
hvart »lagdömme», hafva lagmanden till ordförande
och hållas i olika kretsar, de s. k. lagsogne. De
10 lagrettesmænden (lagretten) skola i gröfre
brottmål afgöra frågan skyldig eller icke.
O. A. Ö.
*Lagmansered, socken. 5,277 har. 1,043
innev. (1896). Moderförsamlingen kallas Stora Mellby.
Lagmanstingsgästningsfond. Se Tingsgästningspenningar.
Lagny [lanji’], Eudes de, påfven Urban II:s egentliga
namn.
Lago, psevdonym för kompositrisen Laura Constance
Netzel (se d. o. Suppl.).
*Lagos. 2. Nu kronkoloni och protektorat, ligger
mellan 2° 40’ och 6° ö. lgd, mellan franska kolonien
Dahome i v. och brit. Nigerkustprotektoratet i
ö., med obestämd gräns i n. samt omfattar öarna
L. (omkr. 9,6 qvkm.) och Iddo, den smala landremsan
mellan hafvet och en lång rad laguner samt innanför
denna liggande landskap. Protektoratet omfattar
Abbeokura, Joruba m. m., så att hela området
beräknas till omkr. 285,000 qvkm. Folkmängden i
den egentliga kolonien uppgafs 1891 till 85,607
pers. (deraf 10,269 kristna, men endast omkr. 150
hvita, 21,108 muhammedaner) ; i hela protektoratet
beräknas den till 2–3 mill. Utförseln, företrädesvis
palmkärnor, palmolja och elfenben, hade 1895 ett
värde af omkr. 986,000 pd, införseln af 816,000
pd. Koloniens inkomster s. å. uppgåfvos till 142,000
och utgifterna till 144,500 pd. Någon skuld finnes
icke. Ett 20-tal handelsfirmor finns i staden L.,
med omkr. 40,000 innev.
Lagrenée [-nĕ], franska målare. 1. Louis Jean François
L., f. 1724, d. 1805, elev af Carle van Loo, fick 1749
romerska priset för Josef förklarar Faraos drömmar
och studerade i Rom till 1753, blef 1755 led. af och
1758 professor vid franska konstakademien, vistades på
kejsarinnan Elisabets inbjudning 1760–63 i Petersburg,
der han vardt direktör för akademien, blef 1781
direktör för franska akademien i Rom och kort före sin
död rektor för École des beaux-arts samt konservator
för Napoleonmuseet. Han utförde bl. a. Rättvisa och
nåd (1765, Louvre), porträtt af kejsarinnan Elisabet
(museet i Douai), Deianeiras bortröfvande (Louvre)
samt en mängd andra taflor med antikt-mytologiska
ämnen, af hvilka i Sveriges nationalmuseum finnas fyra
(Amor och Psyche, Bacchus och Ariadne, Diana och
Endymion, Mercurius, Aglaurus och Herse). — 2. Jean
Jacques L., den föregåendes broder och lärjunge,
f. 1739, d. 1821, var verksam vid Sèvres-fabriken,
blef på sin takmålning i Apollo-galleriet i Louvre
1875 led. af konstakademien och 1781 professor
der. Han målade bl. a. Melankoli (Louvre), Antikt
bröllop (museet i Angers), S. Mikael och draken och
Kristi dop (katedralen i Auxerre), uppfann en metod
att öfverföra teckningar på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
