Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Labrang ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
marmor och utförde öfver 50 raderingar. — 3. Anthelme
François L., son af L. 1, f. 1774, d. 1832, var
elev af Vincent, målade med förkärlek hästar och
egnade sig under sina sista år helt och hållet åt
miniatyrmåleriet. J. K–e.
*Lagrettesmänd äro äfven bisittare i Lagmandsret
(se d. o. Suppl.).
*Lagsökning. Jfr E. Trygger: »Lagsökning för gäld»
(inbjudningsskrift till juris doktorsprom. i Upsala
d. *6 Sept. 1893).
Laguna de Guija. Se Guija. Suppl.
Laguna de Maracaibo. Se Maracaibo-viken.
Lagunda. 1. Härad, i Upsala läns Mellersta fögderi,
omfattar ej vidare någon del af socknarna Herkeberga,
Vårfrukyrka och Hernevi. 19,636 har. 4,794
innev. (1896). — 2. Kontrakt. 29,988 har. 6,884
innev. (1896).
*2. Lagus, J. J. V., erhöll afsked såsom
emeritus 1886. Han har utgifvit ȁbo universitets
studentmatrikel ånyo upprättad» (I, II, 1889–95;
i »Skrifter utg. af Sv. Lit. sällsk. i Finland»,
XI).
*5. Lagus, V. G., f. i Helsingfors, tog afsked
1891 och afled d. 8 Juni 1896 å Hyvinge. Af hans Ur
Viborgs stads historia utkommo endast
2 hftn (1893–95).
Lahmann, Heinrich, tysk »naturläkare», f. 1860 i
Bremen, med. doktor och innehafvare af ett sanatorium
nära Dresden, der han söker tillämpa vegetarismen
såsom helso- och botemedel, har uppfunnit underkläder
af s. k. reform-bomull, som genom väfnadens porösa
beskaffenhet möjliggör god hudutdunstning. L. har
dermed sökt uttränga den af honom förkastade
jägerianska normalyllebeklädnaden (se Jaeger,
G.). Bland L:s skrifter hafva i svensk öfvers.
utkommit »Felaktig blodsammansättning genom olämplig
föda — dysämi — en grundorsak till sjukdomar» (1895)
och »Naturläkekonsten (den fysikalisk-dietetiska
läkemetoden)», 1896.
*Laholm hade 1,689 innev. 1896. Antalet
bebyggda tomter 1895 var 135 och boningshus
237. Taxeringsvärdet för fast egendom 1896
var 1,633,900 kr., deraf 601,900 kr. för
jordbruksfastighet. 1895 hade staden 19 handlande,
med 42 betjente och en bevillning af 571,5 kr.,
54 handtverkare, med 87 arb. och en bevillning af
218,5 kr., samt 5 fabriker, med 67 arbetare och ett
tillverkningsvärde af 105,650 kr. Pedagogien indrogs
1891. Genom vestkustbanan (Helsingborg–Halmstad,
1885) har staden satts i förbindelse med landets
öfriga jernvägsnät.
*Laholm, kontrakt. 1,581 qvkm. 31,915 innev. (1896).
*Laholms landsförsamling. 7,580 har. 2,176
innev. (1896).
Lahontan-sjön, geol. Se Bonneville-sjön. Suppl.
*Lahor. 1. Division. 28,482 qvkm. 2,652,224
innev. (1891). — 2. Distrikt. 9,526 qvkm. 1,075,379
innev. (1891). — 3. Staden hade 176,854 innev. 1891.
*Laibach hade 30,505 innev. 1890. Det hemsöktes svårt
af jordskalf d. 14 April 1895.
Laiskanselkä. Se Ule träsk.
Laitila, finsk socken. Se Letala.
*Lajarte, T. E. D. de, dog 1890.
Lajeunesse [-ṡjönä’ss], M. L. C. E. Se Albani. Suppl.
Lak, folkstam. Se Lesger.
Lak, indisk talbeteckning. Se Lack.
Lakanal, Joseph, fransk lärd och politiker,
f. 1762, d. 1845, var vid revolutionens utbrott
prest och lärare i filosofi i Moulins, invaldes i
Nationalkonventet (1792–95) och verkade der såsom
ordförande i allmänna undervisningsutskottet högst
förtjenstfullt i bildningens intresse. Det är till
stor del honom Frankrike har att tacka för bevarandet
af »Jardin du roi» och dess förvandling till ett
»Museum d’histoire naturelle» (se Jardin des
plantes), för inrättandet af normalskolorna. Institutet
och Bureau des longitudes. L. var 1795–99 ledamot
af Femhundrades råd, var derefter lärare och vistades
efter restaurationen (1815) till 1837 i Amerika.
*Lakhnau. 1. Sedan Audh numera indelats i endast
två divisioner (provinser) L. och Faizabad, föras
till den förra distrikten L., Unao, Hardoi, Kheri,
Rai-Bareli och Sitapur, med en sammanlagd areal
af 31,186 qvkm. och 5,856,559 innev. (1891). —
3. Hufvudstaden hade 273,028 innev. 1891.
Lakkas, kem., ett enzym (se d. o. Suppl.).
Lakmon (Lakmos). Se Pindos.
Laktator (af Lat. lactare, mjölka), en af G. De
Laval konstruerad mjölkningsapparat, hvarmed afsågs
att åstadkomma en fullständig och ytterst renlig
utdragning af mjölken genom en af små kläppar
på jufret utöfvad mekanisk inverkan, motsvarande
rörelserna vid mjölkning för hand. Apparaten visade
sig ej praktisk, och den för dess tillverkning 1895
igångsatta stora fabriken, på Kungsholmen i Stockholm
nedlades 1897.
Laktofenin, med. farmakol., ett temperaturnedsattande
och rogifvande läkemedel, i mycket likt fenacetin,
är ett kemisk-tekniskt preparat, som framställes
genom behandling enligt en invecklad metod
af fenol (karbol) med salpetersyra m. m. samt
slutligen med mjölksyra. Dess kemiska byggnad
betecknas närmare genom namnet laktofenetidin
l. laktylparamidofenol-etyleter (C2H5O–C6H4
–NH.CO.CH(OH).CH3). — Laktofeninet utgöres af ett
hvitt kristallpulver af något bitter, ej egentligen
obehaglig smak, svårlösligt i kallt vatten (1:500),
lättare i sprit (1:8,5). — Det nedsätter kraftigt
kroppstemperaturen, om denna är förhöjd genom feber,
och verkar tillika rogifvande i högre grad än de
flesta andra dylika medel. Kaniner kunna dermed
bringas i sömn såsom med ett verkligt sömnmedel. —
Laktofeninet har pröfvats med framgång vid åtskilliga
febersjukdomar, särskildt tyfoidfeber (»nervfeber»),
och äfven vid akut ledgångsreumatism. Det är
föga giftigt och framkallar vanligen blott i
ringa grad de »biverkningar», som i allmänhet
åtfölja de temperaturnedsättande medlens bruk
(svettning, matthet och omtöckning, rödfläckigt
hudutslag o. d.). — Medlet ges åt vuxen person i
dos af 1/2–1 gm åt gången, intill 6 gm på dagen.
C. G. S.
Laktokrit (af Lat. lac, mjölk, och Grek. krinein,
åtskilja). Se Mjölk, sp. 138–139.
Laktos. Se Mjölksocker.
*Lalanne, F. A. M., afled 1886.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
