Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lanciano ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
31,038 innev. 1891. — 3. Stad i Pennsylvania hade
32,011 innev. 1890.
Lanciano [-tji-], stad i ital. prov. Chieti, 10
km. från Adriatiska hafvet. 8,234 innev. (1881;
i hela kommunen 17,200). Ärkebiskopssäte.
*Landa. 1. Socken i Elfsborgs län. 572 har. 138
innev. (1896). — 2. Socken i Hallands län. 1,768
har. 710 innev. (1896).
Landana, hamnplats i portugisiska kolonien Angola
i Vest-Afrika, vid Tsjiloangos mynning, med fransk
missionsstation och flere europeiska faktorier.
*Landau hade 13,615 innev. 1895.
*Landdrostei. 1885
förändrades landdrosteien till »regierungsbezirke».
*Landeryd, socken i endast Hanekinds härad. 3,149
har. 1,009 innev. (1896).
*Landgren, L., afled d. 30 Mars 1888 i Hernösand. Hans
Strödda predikningar och tal utgåfvos 1889.
*Landhöjning. Se vidare Vattenminskning 2.
Landsarkiv, i Sverige namn på hvad som i andra
land kallas provins-, departements-, stifts-
eller kretsarkiv, d. v. s. centrala arkivdepoter
för uppsamlande och vårdande af äldre handlingar
tillhörande offentliga myndigheter i olika
landsorter. De akter, som i Sverige kunde komma
i fråga att samlas till dylika depoter, tillhöra
f. n. läns-, lagmans-, häradsrätts-, bergsrätts-,
rådstufvurätts- och stads-, kronofogde- och
häradsskrifvare- samt kyrkoarkiv. Frågan om
upprättandet af landsarkiv i Sverige vardt
aktuel genom en und. skrifvelse från 1888 års
riksdag med begäran att K. M: t måtte taga i
öfvervägande hvilka åtgärder borde vidtagas för
att vinna ett bättre handhafvande af de på spridda
håll förvarade offentliga arkiv. Efter åtskilliga
förberedande åtgärder samt tre vidlyftiga yttranden
af riksarkivarien (d. 24 Febr. 1888, d. 29 Okt. 1895
och d. 7 Dec. 1896) framlades en kungl. proposition
i ämnet för 1897 års riksdag, i hvilken begärdes ett
anslag af 38,000 kr. för anordnande till landsarkiv
af lokaler i Vadstena slott. På samma gång uttalade
ecklesiastikministern såsom sin åsigt, att i Sverige
lämpligen böjde finnas tre landsarkiv, samt att det
sydligaste borde utom Skåne, Halland och Bleking
omfatta äfven Småland. Till det mellersta har man
tänkt sig, att äfven södra delen af Svealand borde
läggas. Det norra skulle omfatta Upland, Vestmanland
och Norrland. Gotland skulle bilda ett område för
sig. Riksdagen beviljade det begärda anslaget. Förslag
till stat och instruktion för landsarkivarier hafva
uppgjorts, och till 1898 års riksdag framlade K. M:t
proposition om anslag såväl till landsarkivarien
i Vadstena (4,000 kr. med 2 ålderstillägg å 500
kr.) som till uppförande af landsarkiv i Upsala och
Lund på särskildt derför afsedda platser. — Danmark
har 3 provinsarkiv (se Geheime-arkivet. Suppl.),
Norge 3. I Finland tillsattes 1897 en komité för
utredning af frågan om landsarkivs inrättande.
Ehd.
*Landsberg. 2. L. an der Warthe hade 30,483
innev. 1895.
*Landsförvisning. I Finland upphäfdes
Missgerningsbalkens stadganden om landsförvisning
såsom straff för vissa brott genom förordningen om
den nya strafflagens införande (1889). Utländing, som
gjort sig förfallen till ansvar för proselytmakeri,
kan emellertid enligt denna lag dömas att efter
utståndet straff förvisas från landet. J. H-r.
*Landskapslagar (sp. 657). Det torde numera få anses
bevisadt, att den af Hadorph under namn af Dalelagen
utgifna lagboken verkligen varit en särskild lagbok
för Dalarnes lagsaga.
Landskapsmöten. Se Provinsialmöten.
*Landskrona hade 13,519 innev. 1896, deraf 850 å
fiskeläget Borstahusen. Antalet bebyggda tomter
1895 var 834, boningshus 871. Taxeringsvärdet
af fast egendom var 15,754,300 kr., hvaraf
1,473,700 kr. för jordbruksfastighet. Stadens
handelsflotta räknade 1895 23 segelfartyg, om
6,920 tons, och 1 ångfartyg, om 468 tons och 100
hästkrafter. Antalet ankomna och afgångna fartyg
s. å. var 3,438, om 596,279 tons, deraf 1,960,
om 284,100 tons, i utrikes sjöfart. S. å. funnos i
L. 134 handlande, med 203 biträden och en bevillning
för rörelsen af 6,024 kr., 200 handtverkare, med
439 arbetare och en bevillning af 2,360 kr., samt
34 anmälningsskyldiga fabriker, med 1,050 arbetare
och ett tillverkningsvärde ät 9,424,000 kr. Genom
den 1893 fullbordade, 21 km. långa normalspåriga
jernvägslinien L.–Kjeflinge har L. kommit i närmare
förbindelse med Lund och Malmö. Aktiebolaget Skånska
handelsbanken (1896) har afdelningskontor i L. Staden
har äfven teknisk aftonskola och elementarskola
för flickor. Af i L. utkommande tidningar
äro »Korrespondenten. Landskrona tidning» och
»Landskronaposten» dagliga. Straff-fängelset indrogs
1888; men nu finnes i L. tvångsarbetsanstalt. Den
i staden hittills förlagda afdelningen af Vendes
artilleriregemente skall flyttas till Kristianstad
och Vendes trängbataljon skall flyttas från Karlsborg
till L.
Landskrona, svenskt medeltidsfäste i Ingermanland. Se
Nyen.
Landskrona–Engelholms jernväg byggdes och
trafikerades först af ett bolag (sträckan
Engelholm–Åstorp öppnades d. 31 Dec. 1875, sträckan
Åstorp–Landskrona d. 1 Nov. 1876), men inköptes
och öfvertogs af staten d. 1 Jan. 1896. Hela längden
är 49 km. J. L.
Landskrona–Kjeflinge jernväg, af normal spårvidd, 21
km. lång, tillhörig L.–Kjeflinge jernvägsaktiebolag,
trafikeras af Lund–Trelleborgs jernväg och öppnades
för trafik d. 8 Aug. 1893. J. L.
Landskrona och Helsingborgs jernvägar. Under denna benämning
trafikeras gemensamt linien Landskrona–Eslöf, 23
km. lång, tillhörig L.-Eslöfs jernvägsaktiebolag,
och linien Helsingborg–Billeberga, 28 km. lång,
tillhörig Helsingborg-Landskrona-Eslöfs
jernvägsaktiebolag. Jernvägarna, som äro
normalspåriga, öppnades för trafik d. 1 Aug. 1865. Det
förra bolaget har åtnjutit 1,200,000 kr., det senare
1,100,000 kr. i statslån. J. L.
Landskrone, borg. Se Oppenheim.
*Landsting. I samband med förändringarna i
riksdagsordningen har genom lag af d. 31 Dec. 1894
stadgats, att förordningen om landsting ej eger
tillämpning å stad, som har en folkmängd af minst
1/150 af rikets hela innevånareantal, eller å stad,
som utträdt ur landsting och hvars innevånareantal
ej minskats under det, som berättigat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
