Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lanciano ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
staden till utträde. Gefle deltager nu ej i
landsting. Tjenstgöringstid för landstingsman
och suppleant är två år, räknadt fr. o. m. d. 1
Sept. det år då valet skett (k. förordn. d. 28
Nov. 1890). Ordförande utses (enl. k. förordn. d. 9
Aug. 1894) af K. M:t för hvarje lagtima ting bland
tingets ordinarie ledamöter, och hans befattning skall
fortfara till nästa lagtima sammankomst. Landstingens
inkomster för 1897 uppgingo till 4,147,761 kr.,
deraf 897,848 kr. i landstingsskatt, som 1896
uttaxerades af alla landsting utom Gefleborgs,
Hallands, Södra Kalmar läns, Södermanlands och
Örebro läns, hvilket sistnämnda ännu icke uttaxerat
någon landstingsskatt, 237,947 kr. sjukvårdsmedel,
1,145,975 kr. andel i bränvinsförsäljningsafgifterna,
50,763 kr. jagtkassemedel, statsanslag, afgifter
för döfstumma, böter m. m., 162,943 kr. räntor,
1,289,688 kr. behållning från föregående år, 362,597
kr. lån. — Utgifterna stego för s. å. till 3,119,210
kr., deraf för fattigvård, välgörenhetsinrättningar
o. d. 35,605 kr., för sjukvård 1179,285 kr.,
för undervisningsväsendet 627,434 kr., för
jordbruket och dess binäringar 275,864 kr.,
för kommunikationsanstalter 172,994 kr., till
förvaltningskostnader 121,320 kr., till räntor 292,729
kr. — Landstingens egna tillgångar voro vid 1895 års
slut 4,092,361 kr., deraf 353,074 kr. i fastigheter
och inventarier och 3,739,287 kr. i fordringar,
värdepapper och kontanter. — Länslasarettens och
kurhusens tillgångar voro 9,996,762 kr., deraf i
fastigheter och inventarier 9,335,410 kr. samt i
fordringar, värdepapper och kontanter 661,352 kr. —
Skulderna uppgingo till 5,048,233 kr. (Gotlands,
Vestmanlands och Vesterbotten läns landsting hade inga
skulder). Under år 1895 upptogos nya lån till ett
belopp af 600,039 kr. och afbetalades å lån 468,025
kr. I förhållande till summan af samtliga tillgångar
utgjorde skulderna 35,8 proc.
*Landstorm. Till landstormen räknas i Sverige
efter 1892 års ändringar i värnpligtslagen allt
krigstjenstskyldigt manskap mellan 33 och 40 års
ålder med undantag af de vid flottan inskrifna,
hvilka under samma tid skola tillhöra dess reserv.
C. O. N.
*Landtbruk. Då Landtbruksstyrelsen (se
d. o. Suppl.) 1890 trädde i verksamhet, blef den
statsförvaltning till landtbrukets främjande, som
Landtbruksakademien förut haft sig anförtrodd,
på forenämnda styrelse öfverflyttad. Samtidigt
öfverlemnades förvaltningen af stamholländerifondens
medel åt Statskontoret, men att uppgöra förslag öfver
medlens framtida användning skulle deremot tillkomma
Landtbruksstyrelsen. Bland åtgärder, som staten
vidtagit för landtbrukets främjande, äro att anföra:
anställandet af landtbruksingeniörer (se d. o.) 1850,
af undervisare i boskapsskötsel och mejerihushållning
(en 1851 och en 1867), af en undervisare i fiskodling
1856 och en i schäferiskötsel 1874. En undervisare
i bränvinsbränning var anställd 1874–76, och för
främjandet af fiskerierna tillsattes 1864 en intendent
och två assistenter. 1874 anställdes en undervisare
i husslöjd och 1878 ytterligare en sådan jämte en
elev, hvilken sistnämnda plats indrogs 1891. År 1880
anställdes en entomolog för befordrande af kännedomen
om de for landtbruket skadliga
insekter, t. ex. ollonborrar, hvilka i början
på 1890-talet härjade i södra Sverige och för
hvilkas utrotande riksdagarna 1890 och 1893
hvardera gången beviljade ett anslag af 60,000
kr. En agrikulturkemisk försöksanstalt inrättades
1856, sedan 1864 förlagd till Landtbruksakademiens
experimentalfält (se d. o.). En likartad institution
förefanns vid Ultuna åren 1861–91. År 1877 inrättades
fyra kemiska stationer (se d. o.; äfven i Suppl),
hvilkas antal ökades 1882 med en och 1885 med
ytterligare två. Frökontrollanstalter inrättades 1887;
deras antal är nu 18, vid hvilka fröundersökningar
verkstälts till ett antal af 6,228 år 1890 och af
7,017 år 1895. Redan 1886 anordnades med statsmedel
en växtfysiologisk anstalt vid Landtbruksakademiens
experimentalfalt, och 1895 inrättades i Luleå en
växt-biologisk anstalt. Till främjande af exporten
var 1885–88 en fiskeriagent anställd i London,
hvarifrån han öfverflyttades till Berlin, och 1887
inrättades en mejeriagentur i Manchester för att
meddela underrättelser om smör- och köttmarknaden
i England. Till understöd åt den 1886 bildade
svenska mosskulturföreningen (se d. o. Suppl.) har
t. o. m. år 1895 af statsmedel utbetalats 57,200
kr. Med ändamål att verka för odling och utveckling
af förbättrade sädesslag och frösorter bildades
1886 Sydsvenska utsädesföreningen (sedan 1887 kallad
Allmänna svenska utsädesföreningen) med centralanstalt
vid Svalöf, och 1894 sammanslagen med den 1888 bildade
Mellersta Sveriges utsädesförening under namn af
Sveriges utsädesförening (se d. o. Suppl.). Det
årliga anslag af 35,000 kr., som 1873 års riksdag
beviljade till prisbelönande af hästar, höjdes 1889
till 50,000 kr.; förnyadt reglemente för medlens
användning utfärdades d. 7 Mars 1890. Sedan riksdagen
för år 1892 beviljat 50,000 kr. att årligen utgå
för nötboskaps-premiering, utfärdades reglemente
för denna premiering d. 13 Nov. 1891 i närmaste
öfverensstämmelse med det sedan 1883 i Skaraborgs län
tillämpade systemet. 1897 års riksdag anvisade för
år 1898 ett anslag af 50,000 kr. till förekommande
och hämmande af tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen.
Sedan riksdagen 1854 hos K. M:t anhållit om
upphäfvande af införseltullen å spanmål och mjöl,
borttogs 1855 tullen å landtmannaprodukter,
å viss tid. De å verldsmarknaden rådande låga
prisen å landtmannaprodukter, som voro utmärkande
för senare hälften af 1880-talet och som till
väsentlig del voro framkallade af en stor export
till Europa från transatlantiska land, föranledde
till lifsmedelstullarnas återinförande d. 1 Juli
1888. Den tull å spanmål, som då pr 100 kg. bestämdes
till 2,50 kr. för omalen och till 4,30 kr. för målen,
nedsattes d. 21 Juni 1892 till 1,25 och 2,50, men
höjdes återigen först genom en kung. d. 5 Jan. 1895
och sedermera genom riksdagens beslut s. å. till
3,70 och 6,50 fr. o. m. d. 1 Jan. 1896. Genom dessa
tullar har beredts statsverket en årlig ökning i
inkomst af omkr. 10 mill. kr. En för jordbruket
mycket betydelsefull lagstiftningsåtgärd var äfven
afskrifvandet af de på detta hvilande grundskatter,
hvilken afskrifning började med 30 proc. år 1885 och
fortsattes genom 1892 års urtima riksdags beslut,
att ytterligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
