Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landtmannaskolor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lange, Anna Maria, miniatyrmålarinna. Se Hilfeling.
Langebek. J. Breve fra J. L. utgåfvos 1895 af Det
kongel. danske selskab genom H. Rördam.
*Langeland hade 19,170 innev. 1890, af hvilka 3,500
i Rudkjöbing. Landtbefolkningen har minskats med
mer än 1,000 pers. sedan 1880. E. Ebg
*Langenbeck, B. R. K., afled 1887.
Langendorf. Se Hosszufalu. Suppl.
Langenscheidt, Gustav, tysk språklärare, f. 1832 i
Berlin, d. 1895 derstädes såsom titulärprofessor. Se
Toussaint-langenscheidtska metoden. L. var förläggare
af de i sistn. art. omtalade läroböckerna och
ordböckerna.
*Langer, K. H. Th., afled 1895.
*Langhans, W., dog 1892. Hans värdefulla Geschichte der musik
utkom 1882–86.
*Langiewicz, M., afled ej 1881 i Lille, utan 1887
i Konstantinopel.
Langley [-li], Samuel Pierpont, amerikansk astronom
och fysiker, f. i Roxbury, Boston, Mass. 1834,
var först ingeniör, men tog 1865 anställning såsom
assistent vid Harvard-observatoriet, blef s. å. lärare
i matematik vid Naval academy i Annapolis, 1867
professor i astronomi vid universitetet i Pittsburg
och chef för dess observatorium i Allegheny city samt
1887 sekreterare vid Smithsonian institution. 1870
började han vid Allegheny-observatoriet sina
klassiska undersökningar om solens strålning, för
hvars noggranna uppmätning han fann förut brukliga
instrument (termostaplar) alltför okänsliga, hvarför
han konstruerade bolometrar (se d. o. Suppl.) af
utomordentlig fulländning. För att observera
under gynsamma luftförhållanden igångsatte han
expeditioner till Etna (1878–79) och Mount Whitney,
Col. (1885), hvarifrån han hemförde utomordentligt
vigtiga observationsresultat. Sedermera undersökte
han på samma sätt äfven månens strålning. Genom
alla dessa arbeten vann L. en dittills oerhörd
kännedom om strålningen i det ultra-röda spektrum af
utomordentligt stor betydelse. L. har också undersökt
den energimängd, som är nödvändig för att på ögats
näthinna framkalla ett ljusintryck. På senare tiden
har han hufvudsakligen sysselsatt sig med problemet
ang. konstruktion af flygmaskiner (aerodromer),
hvilket han (1891) underkastat en omsorgsfull
teoretisk granskning. 1896 utförde han några lefvande
flygförsök med en maskin vägande 11 kg. och utförande
en hästkrafts arbete. I sammanhang härmed studerade
han vindens inre arbete och foglarnas flygt. L:s
arbeten äro offentliggjorda i den amerikanska National
academys och Smithsonian institutions skrifter samt
Sillimans journal, hvarifrån de spridt sig till de
förnämsta franska, engelska och tyska tidskrifter.
S. A–s.
*Langres. Rad 3 nedifr. står Andematunum bör
vara Andomatunum.
Languedoc-kanalen, som är endast 241,6 km. lång,
har de senare årtiondena varit till ringa nytta,
emedan den varit utarrenderad (1858–98) till
sydbanebolaget, som gjort allt för att undertrycka
konkurrensen. Ett förslag att förändra den till
skeppskanal, tillgänglig för de största fartyg, anses
stöta på nästan oöfvervinneliga såväl finansiella
som tekniska svårigheter.
*Languet, H., är ej författare till Vinciciae contra
tyrannos (se art. derom).
Langust, zool. Se Palinurus.
Langå. Se Langaa.
Lannakari, halfö vid Torne elfs mynning, belägen på
24° 9’ 34" ö. lgd, är Sveriges östligaste punkt.
*Lannaskede. 1. Socken. 5,032 har. 691 innev. (1896).
*Lannes blef hertig 1808.
Lanolin (af Lat. lana, ull, och oleum, olja), en
gulhvit, seg massa af svag, egendomlig lukt och mer
eller mindre salvartad konsistens, alltefter mängden
af deri ingående vatten. Det framställes ur det
vid tvättning af den råa fårullen erhållna fettet
(redan hos de gamle användt såsom kosmetiskt medel
under namn af oisypos), som utgör en blandning af en
stor mängd beståndsdelar, af hvilka de vigtigaste
äro kolesterin- och isokolesterinfett samt fria
fettsyror. Kolesterin-fetten skiljas från vanliga
fettarter genom vida större hållbarhet mot härskning;
de förekomma konstant i alla epidermisbildningar (hud,
hår, fjädrar, o. s. v.) och utgöra hufvudmassan af
det s. k. hudfettet. Liebreich, som påvisat detta,
drog häraf den slutsatsen att kolesterinfetten
såsom fysiologiska beståndsdelar af huden omvändt
voro särdeles egnade att tränga in i densamma och
dervid medföra andra ämnen samt alltså lämpliga att
utgöra den konstituerande beståndsdelen i salvor,
plåster o. d., äfvensom i diverse kosmetiska medel,
afsedda att göra sträf, tjock, fjällande hud åter
mjuk och elastisk. Erfarenheten har bekräftat
detta och visat, att vi i lanolinet ega ett för
nyssnämnda ändamål särdeles användbart ämne. Genom
tillsats af vaselin, såpa eller fett kan det sega
lanolinet göras mera smidigt och lätthandterligt. —
Andra preparat af med lanolinets mycket likartad
beskaffenhet hafva på senare tiden kommit i
marknaden under namn af adeps lanae och alapurin.
S. J–n.
*Lansdowne. 3. Henry Ch. K. P. F.-M. L. var 1883–88
gen.-guvernör i Canada, 1888–93 vice-konung i
Indien och utnämndes 1894 till intendent öfver
nationalgalleriet i London. L., som jämte de andre
»liberale unionisterna» 1886 afföll från Gladstone,
inträdde i Juni 1895 såsom krigsminister i Salisburys
3:dje kabinett.
*Lansing hade 13,102 innev. 1890.
*1. Lantingshausen, J. A. von. Afskedet beviljades
först i Juni 1761. — Jfr C. G. Malmström: »Minne
af öfverståthållare generalen friherre J. A. v. L.
(i »Sv. akad:s handl. från år 1796», d. 62, 1886).
Lan-tsjau (Lan-tsjeu), hufvudstad i
kines. prov. Kansu. Se Lan.
Lao-ho-keu, stad i kinesiska prov. Hupe, på
högra stranden af Han-kiang, omkr. 50 km. ofvanför
Siang-jang. L. är icke omgifvet af murar och betraktas
derför icke officielt som stad, men det har enligt
Kreitner omkr. 200,000 innev, och har liflig handel,
emedan det ligger der Han-kiang upphör att vara
segelbar.
*Lao-tse. Jfr A. Kolmodin: »Laò-tsè, en profet bland
hedningarne, med ett försök till kortfattad biblisk
grundläggning för hans system» (akad. afh. 1888).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
