- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1473-1474

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lars Johan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

begåfning som humoristisk författare och karrikaturist,
bl. a. i boken De mina (1896). J. K–e.

*Larv. Om den s. k. härmasken (sp. 818) se Ormdrag.

Larvik. Se Laurvik.

*Laryngala ljud. Man skiljer numera med rätta mellan
laryngala (äfven, och bättre, kallade glottala; se
Glottis) ljud och faukala (äfven, men sämre, kallade
faryngala) ljud. De senares artikulationsställe
är svalget (Lat. fauces, Grek. farynx), och de kunna
alltefter det artikulerande organet vara af två slag
1) velo-faukala, då gomseglet (Lat. velum) artikulerar
mot svalgets bakre vägg, t. ex. vid de explosivljud,
som i svenskan betecknas med p, b, t, d, rt, rd i
köpman, tubmynning, knutna, hednisk, kartnagel,
ordning
(jfr det helt olika uttalet af samma
konsonanttecken i t. ex. köp, tub, knut, hed, kart,
ord
); 2) dorso-faukala, då bakre delen af tungryggen
(Lat. dorsum) artikulerar mot svalgets bakre vägg,
t. ex. vid uttalet af tremulanten r i danskan.
Ad. N–n.

*Lasarett. Antalet länslasarett och kurhus var
vid 1895 års slut 71, med 4,056 sjukplatser
å lasaretten och 889 å kurhusen; i Stockholm och
Göteborg funnos 11 sjukhus (med 2,171 sjukplatser),
hvilka icke äro att betrakta som länslasarett
eller länskurhus, hvarjämte i mindre städer eller
på landsbygden funnos 55 mindre sjukhus eller
sjukstugor, med tillsammans 705 sjukplatser.
Utgifterna för den egentliga sjukvården vid samtliga
lasaretten och kurhusen uppgingo under året till
1,937,374,44 kr., motsvarande en medelkostnad för
hvarje sjuk dagligen af 1,57 kr.

*Lasch, K. J., dog 1888 i Moskva.

*Laskaris. 1. Konstantinos föddes 1434 och dog 1501.

*Laske, härad, omfattar socknarna Larf,
Längjum, Travad, Södra Lundby, Bitterna och
Laske-Vedum. 22,169 har. 6,662 innev. (1896).

Laske-Vedum, socken. Se Vedum. 3.

Las Marianas, Sp. Se Marianerna.

Lassa, hufvudstad i Tibet. Se Lha-sa.

Lasse Lucidor, psevdonyin. Se Johansson, Lars (äfven
i Suppl.).

*Lassen. 2. H. M. L. lemnade 1891 redaktionen af
»Skilling-Magazin» och redigerade sedan 1891 den
mycket spridda illustrerade tidningen »Folkebladet»,
på senare tid i förening med August Hanssen
(f. 1859). Han dog d. 8 Aug. 1897. (2:dra uppl. af
L:s Läsebog etc. utgafs 1875; hans Henrik Wergeland
etc. utkom 1866, hans Afhandlinger etc. 1877).
O. A. Ö.

*Lassen, Eduard. Hans första opera gafs i Weimar
med titeln Landgraf Ludwigs brautfahrt i stället
för »Le roi Edgard», under hvilket namn den förut
förgäfves erbjudits Bruxelles.

Lastköping. Se Vadstena, sp. 41.

*Lastman, P., föddes i Amsterdam 1583 och dog
der 1633. J. K–e.

*Lastpenningar utgöras nu med i regel 10 öre pr ton.

La Straniera, psevdonym. Se Olivecrona.

Lasörblått. Se Ultramarin.

Latax, zool., detsamma som Enhydra (se d. o.).

Laterigradae, zool. Se Spindeldjur, sp. 253.

Laterit, geol. Se Afrika. Suppl., sp. 65.

*Latham, R. G., dog 1888.

*Latimer, H., föddes omkr. 1485.

Latinska myntkonventionen. Se Myntkonvention.

*Latitudsystem. Den norska strafflagens
bestämmelser om lifstidsstraffarbete såsom
ovilkorligt straff för vissa dråp hafva
utgått vid 1889 års strafflagsrevision.
J. H–r.

*Latona. Se vidare Leto.

*Latour d’Auvergne, fransk adelsslägt. Ätten
L.-d’A. Lauraguais utslocknade på svärdssidan 1896.

Latuka, negerstam. Se Bari. Suppl.

*Lau, socken. 2,738 har. 512 innev. (1896).

Laua, folkstammar. Se Lao.

Lauag, stad på nordvestra kusten af spanska ön Luzon,
Filippinerna, hufvudstad i prov. Ilocos. 30,642
innev. (1887).

*Laud, W., afrättades d. 10 Jan. 1645 (efter
dåv. engelsk tidräkning 1644).

*Laudon, G. E. von, föddes d. 2 Febr. 1717.

Lauenburg, hertig af L., sedan 1890 titel för furst
Bismarck.

Lauer, Gustav von, tysk läkare, f. 1807, lifmedikus
hos prins (slutligen kejsar) Vilhelm från 1844 till
hans död, blef 1854 professor i allmän terapi vid
med.-kirur. akademien i Berlin. 1864 generalläkare
vid gardeskåren och 1879 arméns generalstabsläkare
och chef för fältläkareväsendet. L., som 1866 adlats,
dog 1889. Vid hans ämbets-jubileum 1888 öfverlemnade
militärläkarekåren 30,000 mark såsom en Lauerstiftung
till understöd åt militärläkares enkor och barn.

*Laugée, D. F., afled 1896.

Laumontit. Se Mjölzeolit och Zeolitgruppen.

*Launceston hade 20,358 innev. 1891.

Laureion, bergverksdistriktet i Grekland. Se Laurion.

*Laurel, L. Jfr H. Hernlund: »Vetenskapsakademien och
L. L:s rättskrifningsförslag» (i Nya elem. skolans
progr. 1887–88).

*Laurelius, O. Se A. Hacklin: »Olavus Laurelius. Hans
lif och verksamhet» (Luleå 1896).

*Lauremberg, J. W. »Veer olde beröhmede
schertzgedichte» utgåfvos i dansk öfversättning från
1652 af J. Paludan 1889–90.

*Laurens, J. R, blef 1891 medlem af Institutet. Bland
hans senare arbeten märkas Sjelfporträtt (1882,
Uffizierna i Florens), apoteos öfver hederslegionens
kanslerer
(i kupolen till Hederslegionens palats
i Paris), fajanser, Jeanne d’Arc (6 skisser till
kartonger för en gobelin-väfnad, exponerade i
Stockholm 1897) o. s. v. J. K–e.

*Laurent, F., dog i Gent 1887.

*Laurentius Andreae var konung Gustafs sekreterare, ej
kansler. Sv. akad. präglade 1893 en medalj till hans
minne och K. H. Rundgren fogade dertill »Minne af
kyrkoreformatorn L. A.» (i akad:s »Handl. ifrån år
1886», d. 8, 1894).

Laurentius Nicolai. Se Tungel, L. N.

*Laurentius Norvegus var, enligt A. Brandrud: »Klosterlasse. Et
bidrag til den jesuitiske propagandas historie i
Norden» (Kristiania 1895), broder till den bekante
Oslobiskopen Jens Nilsson. En motskrift till Brandruds
arbete är det af A. Perger, »prest af Jesu lefnad»,
författade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0745.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free