- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1475-1476

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lars Johan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arbetet »Jesuitpatern Laurits Meissen saakaldt
Klosterlasse» (1896).

*Lauriano, A. T., dog 1881.

Laurie [lårī], André. Se Grousset. Suppl.

*Laurion (Lavrion). Hufvudorten kallas nu officielt
Ergastiria (se d. o. Suppl.).

*Lauriston, J. A. B. L. de, var ej hertig af Ragusa.

Laurus Camphora, bot. Se Kamfer.

*Laurvik Larvik) hade 11,261 innev. 1891.

*Lausanne hade 39,422 innev. 1896 i hela
kommunen. Dess 1537 stiftade akademi var
afsedd att utbilda protestantiska prestmän,
men har i 19:de årh. småningom förvandlats till
en fullständig högskola genom bildandet af nya
fakulteter, af hvilka den sista, den medicinska,
tillkom 1888. hvarefter läroanstalten förklarades
för universitet. Detta består af 5 fakulteter, af
hvilka den matematisk-naturvetenskapliga är delad i
3 sektioner (matematik och naturvetenskaper, farmaci,
tekniska vetenskaper), och hade 1896 538 studerande.

Lausitzska literaturen. Se Vendiska literaturen.

Laue Julia Corinthus. Se Korint.

Lautern, stad. Se Kaiserslautern.

*Lauth, F. J., afled d. 12 Febr. 1895.

Lavacrum, Lat. (af lavare, tvätta). Se Romerska bad,
sp. 1356.

*Lavad, socken. 1,769 har. 439 innev. (1896).

Laval, C. G. P. de. Se De Laval. Suppl.

Lavandula, bot. Se Lavendel.

Lavater, Louis, psevdonym. Se Spach, L. A.

*Laveleye, Emile L. V. de, erhöll baronvärdighet
1891 och dog d. 3 Jan. 1892 nära Liége. Bland hans
senare arbeten märkas Élements d’économie politique
(1882; 4:de uppl. 1893), La péninsule des Balkans
(2 bd, 1886), Le luxe (1887; »Lyxen», 1892) och Le
gouvernement dans la démocratie
(2 bd, 1891).

Lavigerie [-ṡjerī], Charles Martial Allemand,
fransk kardinal, f. i Bayonne d. 31 Okt. 1825,
var 1854–61 professor i kyrkohistoria vid Sorbonne,
grundlade och organiserade samtidigt l’oeuvre des
écoles d’Orient samt blef 1863 biskop i Nancy och
1867 ärkebiskop i Alger. Der blef han 1868 påflig
delegat för missionen i Sahara och Sudan, grundade
1874 Société des Missionnaires d’Alger samt sände
1878 sina missionärer, de s. k. »hvita fäderna»,
till Eqvatorial-Afrika. Efter Tunisiens ockupation
genom fransmännen blef han 1881 apostolisk vikarie
derstädes. 1882 utnämndes han till kardinal,
1884 äfven till ärkebiskop af Kartago (Tunis) samt
var derefter ärkebiskop af Alger och Kartago samt
Afrikas primas. Mest namnkunnig vardt L. genom sin
sträfvan att utrota negerslafveriet. Han sökte 1889
förgäfves samla en Internationel kongress för denna
fråga till Luzern, men 1890 sammanträdde under hans
ordförandeskap en sådan kongress i Paris. Detta
år väckte han, som förut varit rojalist, stor
uppmärksamhet genom ett öppet uttalande till förmån
för den franska republiken. Han sökte ock påverka
den påfliga kurian i republikens intresse. L.,
hvilken säkerligen näst påfven var den katolska
kyrkans namnkunnigaste prelat på sin tid, afled i
Alger d. 26 Nov. 1892.

Han författade bl. a. Etudes sur Luther, Exposé des
erreurs doctrinales du Jansénisme
(1858) och Oeuvres
choisies
(2 bd, 1884). J. Fr. N.

Lavisse [laviss], Ernest, fransk historieskrifvare,
f. 1842, blef 1888 professor i nyare tidens historia
vid Paris’ universitet och invaldes 1892 i Franska
akademien. L. har vunnit stor popularitet genom
sina läroböcker och inom det högre historiska
författareskapet utmärkt sig genom forskningens
gedigenhet samt lyftning i åskådningssätt ocn
stil. Han har skrifvit bl. a. Études sur l’histoire de
Prusse
(1879; 2:dra uppl. 1885; prisbelönt af Franska
akad.), La jeunesse du grand Frédéric (1891; 2:dra
uppl. 1894), Vue générale de l’histoire politique de
l’Europe
(1890). Under L:s och A. Rambauds direktion
utgifves, sedan 1893, en till 12 bd beräknad Histoire
générale du IV:e siècle a nos jours,
som redan
(Jan. 1898) hunnit in på bd 10 (omfattande tiden
1815–47).

Lawn billiard [lån bi’ljörd], Eng., ett 1896 i England
uppfunnet friluftsspel, som utgör en blandning af
croquet och biljard. Det spelas på en jämn gräsmatta
(lawn) med klubbor och klot liksom i croquet (men
utan bågar), och det gäller att på långa afstånd
croquera kloten.

Lawn tennis. Se Tennis.

Lavrion. Se Ergastiria. Suppl.

*Laxarby. 20,912 har. 2,650 innev. (1896).

Laxerolja, farmak. Se Ricinolja.

Laxodling. Se Fiskodling.

Laxpojo, säteri. Se Lojo.

*Laxsjö. 1. Socken i Jämtlands län, Lits
tingslag. 1,004 innev. (1896). Annex till Föllinge,
Hernösands stift, Jämtlands Norra kontrakt. —
2. L. skriftlag är likasom Räms skriftlag
öfverflyttadt till Grangärde tingslag.

Laxå–Röfors’ jernväg, omfattande linierna Röfors–Laxå
och Laxå valsverk–Oxhult, af normal spårvidd,
6,4 km. lång, eges af Laxå bruks aktiebolag
och öppnades för godstrafik d. 15 Dec. 1884.
J. L.

*Layard, Sir A. H., dog 1894. Se vidare Rättelser,
bd 18, sp. 846.

Lazarević [-vitj], Lazar. Se Serbiska språket och
literaturen,
sp. 903.

*Lazarister. Stiftaren hette Vincent de Paul.

*Lazarus, M., har genom den af honom i förening
med H. Steinthal 1859 uppsatta och till 1890
redigerade »Zeitschrift f. völkerpsychologie und
sprachwissenschaft» blifvit en af folkloristikens
grundläggare.

Lazarusorden. Se Mauritius- och Lazarusorden.

Lazer. Se Laser.

*Leaby, tingslag. 5,293 innev. (1896).

*Leadville hade endast 10,384 innev. 1895, en följd
af det fallande silfvervärdet.

*Leander, P. J. H., blef 1886 professor i praktisk
filosofi i Lund.

Leander, Richard. Se Volkmann 2.

Lebanon [lä’bbanön], stad i nord-amerik. staten
Pennsylvania, 50 km ö. om Harrisburg. 14,664
innev. (1890). Stor jernindustri.

Lebda. Se Leptis.

Lebel [löbä’ll], Nicolas, fransk militär, f. 1835,
d. 1891 såsom öfverste, konstruerade 1883

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0746.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free