- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1491-1492

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leroy-Beaulieu ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

L. 1. — 3. Louis Eugène L. föddes 1833. — 4. Frédéric
Etienne L
. föddes 1836. J. K–e.

*Leroy-Beaulieu, P. P. Bland hans senare arbeten
märkas Le collectivisme (3 bd, 1884; flere uppl.) och
Précis d’économte politique (1888; 4:de uppl. 1894).

*Le Royer, P. E., lemnade i Febr. 1893
presidentplatsen i senaten och dog 1897.

*Lerum, socken. 7,445 har. 2,355 innev. (1896).

Lesage [lö saṡj], psevdonym. Se Las Cases.

Les beaux esprits se rencontrent [lä båṡ esprī sö
rangkå’ngrtör], Fr., »sköna själar mötas».

*Lesbos, 1,750 qvkm., anses hafva omkr. 100,000
grekiska och 10–12 tusen muhammedanska innev.

Les cent jours [lä sans sjöar], Fr. Se Hundra dagarna.

Lesch, stad i Albanien. Se Alessio.

Leschetitzki, Theodor, polsk pianist, f. i Lemberg
1831, var en lång tid professor vid konservatoriet
i Petersburg, men är sedan 1878 privat pianolärare i
Wien, der han åtnjuter stort anseende och undervisat
många framstående lärjungar. Den mest ryktbara bland
dessa elever är A. Esipov (se denna. Suppl.), som
1880 blef hans maka. L. har komponerat operan Die
erste falte
samt åtskilliga eleganta salongsstycken
för piano. A. L.

*Leschjanin, M., var ej krigsminister 1878–79. Han
dog i Belgrad 1896.

*Lesdiguières, F. de B., dog 1626.

*Lesjöfors har numera endast 4 smälthärdar
och 1 vällugn, ej förvärmsugn, spikverk eller
brännstålsugn, men en fjedersmedja. Taxeringsvärdet
å bolagets egendom uppgick 1896 till 1,185,000 kr.,
deraf 843,000 kr. för jordbruksfastighet. Arealen
är 12,250 har. Med afseende å tillverkningen må
nämnas, att 1897 tillverkades bl. a. 3,600 ton
martingöt och 4,000 ton tackjern.

Lesjön, insjö i Dalarna. Se Le.

*Leslie, A., earl of Leven, föddes omkr. 1579
(i bref till konung Karl X Gustaf d. 22 Juni
1659 säger han sig vara åttioårig). L:s Bref till
Rikskansleren A. Oxenstierna 1626–1654 utgåfvos
af Vitt. hist. o. ant. akad. genom P. Sondén (i
»A. Oxenstiernas skrifter och brefvexling. Senare
afd.», IX, 189).

Les marquises [lä markīs], Fr. Se Marquesas-öarna.

*Lesquereux, L., dog 1889.

*Lessebo ombildades d. 2 Sept. 1896 till
aktiebolag. Klefva bruk, Ädelfors verk och 1/2 mtl
i Kristianstads län hafva sålts, men den bolaget
tillhörande egendomen utgör likväl 30 mtl (siffran i
hufvudartikeln är för liten). Fabriksanläggningarna
uppskattas till öfver 900,000 kr.

Lesseboån. Se Ronnebyån.

*Lesseps, F. de, lyckades 1887 utverka Europas
erkännande af Sues-kanalens neutralitet och nådde
dermed höjdpunkten af anseende och ära. De af L. ledda
arbetena på Panamakanalen slukade inom kort icke
blott det ursprungliga aktiekapitalet, utan dessutom
ofantliga summor, som anskaffats genom utsläppande af
nya serier obligationer. Deremot visade sig resultatet
af dessa arbeten ytterst ringa. Slutligen insåg
L. omöjligheten att bereda utvägar till arbetets
fortsättande, och på hans begäran ställdes bolaget
1888 under administration. De utsedde administratörernas försök
att upptaga nya lån till arbetets fortsättande
visade sig omöjliga, och 1889 förklarade domstolen
bolaget upplöst. 1892 inleddes mot dess styrelse och
dem, som ansetts stå i tvetydiga förbindelser till
densamma, en rättegång, som ledde till bl. a. att L. i
Febr. 1893 dömdes för bedrägeri till 5 års fängelse
och 3,000 francs böter. L. var vid denna tid af
ålderdomssvaghet förslöad och fick ingen kännedom
om den brännmärkande domen, som emellertid i Juni
s. å. kasserades af högsta domstolen. Denna förklarade
nämligen processen rättsvidrig, för så vidt den gällde
anklagelse för förskingring, emedan saken redan vore
preskriberad. L. afled på sitt gods Chesnaye d.
7 Dec. 1894. — L. utgaf 1887 i 2 bd Souvenirs
de quarante ans, dédiés à mes enfants.


*1. Lessing, G. E. Sp. 1150, r. 7: orden hans dotter
utgå.

Lestijärvi. Se Toholampi.

Leszno [lesjnå]. Se Lissa 1.

Lethaea. Se Paleontologi, sp. 594.

*Lettre. L. de change. Se Vexel. — L. de créance. Se
Kreditiv. — L. de marque [dö mark]. Se Kaparebref. —
L. de recréance [rökrea’ngs]. Se Rekreditiv.

*Lettres de cachet. Funck-Brentano, som genomgått
Bastiljens hela arkiv, förklarar i Séances et travaux
de l’Acad. des sciences morales et pol.» (Maj 1895),
att han icke funnit ett enda äkta lettre de cachet in
blanco. Han känner t. o. m. endast 2 eller 3 fall,
i hvilka någon insatts på Bastiljen af hänsyn för
någon mäktig herre, och dessa fångar blefvo snart,
den ene redan dagen derpå, försatta i frihet.

Lettres persanes [lättör pärsa’n], Fr. (»persiska
bref»). Se Montesquieu.

Lettres provinciales [lä’ttor pråvängsia’l],
Fr. (»bref från landsorten»). Se Pascal.

Leu [le], plur. lëi (»lejon»), Rumaniens myntenhet =
1 franc.

*Leu, A. W., dog 1897.

*Leuchs adressbücher. Läs:
Leuchs’ adressbücher. Firman heter Leuchs.

Leuciscus, zool., mörtfiskslägtet. —
L. grislagine. Se Stämmen. — L. idus. Se Id. —
L. rutilus. Se Mört.

*Leuckart, K. G. F. R., dog d. 8 Febr. 1898.

Leukoplaster, bot. Se Cell. Suppl.

Leutholf, Hiob. Se Ludolf.

*Lewald, Fanny, afled 1889 i Dresden.

Levallois-Perret [lövallåa’-pärrē], förstad
n. v. om Paris, mellan ringmuren och högra
Seinestranden. 39,857 innev. (1891).

Levantin-thaler. Se Maria-Teresia-thaler.

Levasseur [lövassör], Pierre Emile, fransk
nationalekonom och geograf, f. 1828 i Paris,
1872 professor vid Collége de France, 1876 vid
Conservatoire des arts et métiers och sedermera
vid École libre des sciences politiques, har tagit
en framstående del i senare tidens mellanfolkliga
kongresser för statistik och geografi samt är en
bland stiftarna af Sällskapet för handelsgeografi. Han
invaldes 1868 i Franska institutet och 1894 i svenska
Vet. akad. Bland L:s arbeten må nämnas Histoire
des classes ouvrières en France
(4 bd, 1859, 1867),
Population française (3 bd,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0754.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free