- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1495-1496

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leroy-Beaulieu ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ovanliga stämningsrikedom. Ur dem talade ett djupt
svårmod och en lidelsefull känsloglöd (skalden
sjelf karakteriserade dem ock sålunda: »Min dikt är
svart med purpurröda sömmar»), och med förkärlek har
skalden valt ämne eller uttryckssätt från romantikens
tidsålder, framförallt medeltiden. I Nya dikter (1894)
bo samma betagande makt i de konstrikt ciselerade
stroferna, samma egendomligt drömlika, nästan
esoteriska stämning, samma tjusande entonighet,
som talade ur den förra samlingen. I denna djupt
romantiska, af smärtfylld innerlighet och dyster
känsloglöd mättade stämning står L. utan medtäflare
bland våra moderna skalder.

L. har derjämte varit en förträfflig litteraturhistorisk
författare. Hans gradualafhandling meddelade
Studier öfver fars och farsörer i Frankrike mellan
Renaissancen och Molière
(1888). Med afgjord förkärlek
hemtar han annars sina ämnen frän rococotidehvarfvet,
åt hvars ej blott literära utan sede- och
odlingshistoria han egnat inträngande och djupgående
studier, af hvilka Teater och drama under Gustaf III
(1889), Gustaf III som dramatisk författare (1894)
och Johan Wellander (i »Sv. lit. sällsk:s skrifter»,
XV, 1896) äro värdefulla frukter. Men än högre når
L. i de kortare essayer han samlat i Från Gustaf
III:s dagar
(1896, 2:dra uppl. 1897). Der har den fint
förstående, själfulle skalden lånat kulturhistorikern
sin förmåga att se och karakterisera, och i till
formen mästerliga, till innehållet ovanligt rikhaltiga
skildringar se vi en gången tids gestalter lefva och
röra sig inför oss. Dråplig är sålunda skildringen
af Gjörwell, och en finare karakteristik — Tegnérs
bländande strofer alltid undantagna — än den L. lemnat
af den bellmanska sångmön eger ej vårt språk. Just
i essayen har L. som prosaskriftställare visat sin
största styrka, och han hör i detta afseende till våra
främste. J. A. R–m.

*Lewes, G. H. Se vidare Evans, M. A. Suppl.

*Levetzow, A. E. K. G. von, afgick 1895 från
presidentskapet i tyska riksdagen.

*Levi, Leone, afled 1888 i London.

*2. Levin, P. A., dog i Stockholm d. 3 Jan. 1891.

*Levy, M. A., blef 1887 konferensråd och omkom
1892 genom ett snöskred i S:t Gervais, Schweiz.
E. Ebg.

*Lévy, Michel. — Calmann L. dog 1891, hvarefter firman
innehafves af hans söner.

*Lévy. 1. Émile L. afled 1890.

Levyn, miner. Se Zeolitgruppen.

*Lewysohn, L. Familjen Granbom utvandrade 1749.

Lex duodecim tabularum. Se Tolf taflornas lagar.

Lexer, Matthias, tysk språkforskare, f. 1830 i
Kärnten, d. 1892 såsom professor i tysk filologi
vid Münchens universitet, har vunnit berömmelse
genom sina lexika: Kärntisches wörterbuch (1862),
Mittelhochdeutsches handwörterbuch (3 bd, 1872–78)
och Mittelhochdeutsches taschenwörterbuch (1879;
4:de uppl. 1892). L. utarbetade bokstäfverna N–Q
och början af T (till Todestag) i bröderna Grimms
»Deutsches wörterbuch.».

*Lexington. 1. L. hade 21,567 innev. 1890.

Lex regia, Lat. Se Kongeloven.

*Lex salica, Lat. Se vidare Saliska lagen.

*Leydig, F. von, lemnade professuren 1895.

Leygues [lāg], Jean Claude Georges, fransk skald
och politiker, f. 1857, till yrket advokat, sedan
1885 led. af deputeradekammaren, var i Dupuys
kabinett (1894) undervisnings- och i Ribots (1895)
inrikesminister. Hans diktsamling La lyre d’airain
(1883) prisbelöntes af Franska akademien.

Liao-tung, en till kinesiska provinsen Sjing-king
hörande halfö, som skiljer L.-viken från Gula
hafvet. Befästningarna vid krigshamnarna Talien-van
och Porth-Arthur förstördes af japanerna under kriget
1895. Kina lemnade 1898
de nämnda hamnarna på »arrende» till Ryssland. Se
vidare Japan. Suppl. sp. 1233.

*Liared, socken. 4,238 har. 647 innev. (1896).

Libanon. Folkmängdssiffran 1 mill. anses af
senare resande öfverdrifven. Någon folkräkning har
visserligen ej hållits, men på 1880-talet beräknades
folkmängden i mutessariflik L. (omkr. 4,000
qvkm.) till 262,000 pers. — 7,500 muhammedaner,
167,200 maroniter, 28,000 druser, 28,500 schismatiska
greker, 21,000 grek. katoliker, 9,250 metavile
(sjiitiska turkar) och 600 protestanter —, och äfven
denna siffra anses af Wagner-Supan för hög.

*Libau hade 64,500 innev. 1897. Hamnen förvandlas till
en storartad krigshamn (Alexander III:s hamn), som
beräknas vara fullt färdig 1904 och kunna samtidigt
mottaga en pansarflotta dubbelt så stor som den
nuv. ryska. Den skall starkt befästas.

*Libelits. 3. Socknen tillhör sedan 1897 Nyslotts
stift.

Libellulidae, zool. Se Trollsländor.

Liberala unionister, en politisk partigrupp i
England, hvilken uppstod 1886 derigenom att en
del politici (Hartington, Chamberlain, Trevelyan,
Bright m. fl.) afföll från det af Gladstone ledda
stora liberala partiet med anledning af dennes
sträfvande att förskaffa Irland sjelfstyrelse
(»home-rule»). Partiet räknar omkr. 250 filialer
endast i England och Wales; dess styrande råd utgöres
af 94 medl.; ledare är Hartington (sedan 1891 hertig
af Devonshire).

Liberec, tsjechisk namnform för Reichenberg.

Libreville [libörvi’l], hufvudort i Franska Kongo, på
norra stranden af Gabuns aestuarium, med protestantisk
och katolsk missionsstation och omkr. 1,500 innev.,
af hvilka ett par hundra européer.

Libriform-celler. Se Vedprosenkym.

Lick, James, amerikansk donator, f. 1796, d. 1876,
var först musikalisk instrumentmakare, sedermera
qvarnegare i Kalifornien. Han stiftade det efter
honom uppkallade, till universitetet i Berkeley (se
d. o. Suppl.) hörande observatoriet på M:t Hamilton
och donerade 3 mill. dollars till allmännyttiga
ändamål.

*Lid, socken. 4,177 har. 718 innev. (1896).

*Liden. 1. Indals-Liden, socken. 70,960, har. 2,636
innev. (1896). I.-L. utgör ett konsistorielt pastorat,
Hernösands stift, Medelpads kontrakt. — 2. Ådals-Liden,
socken. 52,739 har. 2,156 innev. (1896).

Lidericus. Se Loir.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0756.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free