- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1497-1498

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leroy-Beaulieu ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


*Lidforss, V. E. Efter den 1885 vidtagna delningen af
professuren i ny-europeisk lingvistik är L. professor
i germanska språk och har endast undantagsvis föreläst
utom den germanska filologiens område. Sedan 1875 har
L. varit censor vid mogenhetspröfningarna. Han har
lemnat en förträfflig öfversättning med noter till
»Don Quijote» (1888–92) och utgifvit »Los Cantares
de Myo Cid. Con una introduccion y notas» (i Lunds
univ:s Årsskr., tom. 31–32, 1895–96), en edition, som
innehåller öfver 100 af L. vidtagna textemendationer
och högt uppskattats af den vetenskapliga kritiken
i utlandet.

*Lidhult, socken. 12,021 har. 1,225 innev. (1896).

*Lidingö, socken. 2,920 har. 1,161
innev. (1896). Fjäderholmarna egas nu af Stockholms
stad. Ön L. är 2,903 har.

*Lidköping hade 5,358 innev. 1896 och ett område
af 1,536 har. Antalet bebyggda tomter var 202,
boningshus 403. Taxeringsvärdet för fast egendom
1896 var 5,177,700 kr., deraf 847,100 kr. för
jordbruksfastighet. Handelsflottan bestod 1895 af
11 segelfartyg, om 434 tons, och 2 ångfartyg, om 286
tons och 60 hästkrafter. Antalet ankomna och afgångna
fartyg var s. å. 1,280, om 103,281 tons. S. å. hade
staden 63 handlande, med 89 biträden och en bevillning
af 1,806 kr., 96 handtverkare med 221 arbetare samt 7
fabriker med 451 arbetare och ett tillverkningsvärde
af 705,000 kr. Koncession beviljades 1895 för
en smalspårig jernväg till Gössäters station å
Skara–Kinnekulle–Vänerns jernväg. I L. finnas
äfven en lägre allmän yrkesskola (sedan 1890) och
ett genom donation tillkommet räddningshem för barn,
som blifvit för brott sakfällda eller eljest visat sig
vanartiga. Med Skara och Hjo bildar L. en valkrets
för val af riksdagsman till Andra kammaren.

Lidköping–Håkantorps jernväg, smalspårig (0,891 m.),
28 km. lång, öppnad för trafik d. 12 Dec. 1877 och
L. — Skara–Stenstorps jernväg, smalspårig (0,891 m.),
50 km. lång, öppnad d. 27 Okt. 1874, egas,
sedan den förra jernvägen inköpts af egaren till den
senare, af L.–Skara–Stenstorps jernvägsaktiebolag.
J. L.

*Lidner, B. Jfr K. Warburg: »Lidner. Ett bidrag till
Sveriges litteraturhistoria» (1889) och L. Weibull:
»B. L. i Lund. Studenten och skalden» (1895),
K. Warburg: »Ett och annat om L.» (i »Samlaren»,
XVII, 1896) och L. Weibull: »Ännu en gång B. L. i
Lund. En antikritik» (i »Samlaren», XVIII, 1897),
der det framhålles, att L:s »konfination» skedde
först 1778 (ej 1775).

*Lie, L. J., var prosektor 1853–81. Hans
Lærebog etc. utkom 1867–69 i 2 bd.

*Lie, Jonas L. E., har sedan 1885, efter hvilken tid
han aflagt endast ganska korta besök i hemlandet,
utgifvit Kommandörens dötre (1886), Et samliv (1887),
Maisa Jons (1888), Onde magter (1890), Trold (1891),
Niobe (1893), Naar sol gaar ned (1895) och Lindelin
(1897). Hans samtliga arbeten hafva utkommit i nya
uppl. En ny samling Digte utgafs 1889. L:s 61:sta
födelsedag 1893 firades bl. a. med en af A. Garborg
utgifven lefnadsskildring och karakteristik af L.
O. A. Ö.

2. Lie [li], Marius Sophus, matematiker, den förres
kusin, f. på Nordfjordeidet, Bergens stift, d.
17 Dec. 1842, student 1859, tog reallärareexamen
1865. Sedan 1869 studerade han i Tyskland
och Frankrike — der han under kriget var nära
att blifva skjuten som tysk spion — och tog 1871
doktorsgraden vid Kristiania universitet, hvarefter
han erhöll adjunktsstipendium i matematik. Då han
1872 sökte en professur vid Lunds universitet, beslöt
stortinget att inrätta en ny professur för hans
räkning, och på denna plats var han verksam, tills
han 1886 kallades till Leipzigs universitet. För
att återbörda honom åt fäderneslandet beviljade
stortinget 1894 ett personligt tillägg om 4,000
kr. till den högsta professorslönen. L. har utöfvat en
vidtomfattande skriftställareverksamhet, och hans
många matematiska afhandlingar finnas tryckta dels i
»Archiv for mathematik og naturvidenskab» (1876–79),
till hvars grundläggare och medredaktörer han hörde,
dels i Kristiania Videnskabsselskabs skrifter,
dels i »Mathematische annalen» (utg. i Leipzig)
och andra utländska tidskrifter. Mest bekant är
hans utveckling af transformationsgruppernas teori,
genom hvilken han intagit en plats bland 19:de
årh:s störste matematici. Hans förnämsta dithörande
arbete är Theorie der transformationsgruppen (3 bd,
1888–93). L. är medlem af Fysiogr. sällsk. i Lund
(1885). O. A. Ö.

Lie, Erika. Se Lie-Nissen (äfven i Suppl).

*Liebe, A. D. — Sonen J. Th. J. L. lemnade 1885 sin
plats vid kungl. teatern och dog d. 2 Nov. 1893.

*Liebe, K. K. V., lemnade 1894 sin post som
landstingets talman och 1895 landstinget samt fick
då titeln geheimekonferensråd. Han var 1890 ordf. vid
det skandinaviska juristmötet. E. Ebg.

*Liebenberg, F. L., afled d. 23 Jan. 1894. Hans
Optegnelser om mit levned utkom s. å. E. Ebg.

Liebermann [liber-], Max, tysk målare, f. i Berlin
1849, studerade i Weimar och sedan 1872 under
Munkaczy i Paris, der framförallt Millets taflor
utöfvade ett stort inflytande på honom. Återkommen
till Tyskland 1878 väckte han stort uppseende med
Kristus i templet, som af klandrarna ansågs röja
dyrkan af det fula. Efter att 1879–84 hafva varit
bosatt i München vistades han en tid i Holland
och påverkades starkt af Israels konst. Nu är han
bosatt i Berlin. Med fint stämda och realistiskt
hållna bilder ur det dagliga lifvet inom- och
utomhus har L. skapat sitt rykte. Sådana äro
Ölträdgärd i Brandenburg (Luxembourg-muséet, Paris),
Gåsplockerskor och Lin-lada (Nationalgalleriet,
Berlin), Getvakterska (Nya pinakoteket, München;
exponerad i Stockholm 1897), Nätlagerskor (Konsthallen
i Hamburg), Barnhusflicka i trädgård (museet i
Strassburg), porträtt af borgmästaren Petersen
(Konsthallen i Hamburg). Ett pastost målningssätt
framträder i Svinmarknad i Haarlem (1895) samt
porträtt af W. Bode (kritteckning) och G. Hauptmann
(pastell; exp. i Stockholm 1897). L. har, sannolikt
påverkad af Zorn, med stor framgång egnat sig
åt etsning. Zorn har etsat hans porträtt. Jfr
L. Kämmerers biografi öfver L. (1893). J. K–e.

Liebig, J. von. Jfr Berzelius. Suppl.

*Liedbeck, P. J. — Henrika S. K. (Jetta) L. afled
d. 30 Aug. 1893.

*Liége. 1. Provinsen hade vid 1895 års slut 807,467
innev. — 2. Hufvudstaden hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0757.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free