- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1501-1502

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lifräddningsstationer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


*Lifräddningsstationer. Dessa äro nu 18, vid hvilka
1896 voro anställda 18 uppsyningsrnan, 12 båtstyrare,
116 roddare och 24 biträden.

Lifsarfvingedonationer, lifsarfingegods. Se
Bröstarfvingegods. Suppl.

Lifsträdet. Se Thuja.

Liger, latinsk namnform för Loire.

*Liggetid. Bestämmelser om liggedagar och öfverliggedagar
meddelas i nya sjölagen §§ 118–120; ersättningen
för de senare utgår för segelfartyg med
30 och för ångfartyg med 40 öre för ton.
I. Afz.

Lignon, lignocellulosa, kem. Se Cellulosa. Suppl.

Ligroin, gasolja (se d. o.).

*Liguriska hafvet. Se äfven Tyrrhenska hafvet.

*Li-Hung-Tsjang fick 1894 befälet öfver de landt-
och sjötrupper, som skickats till Korea, men föll
i onåd med anledning af det kinesisk-japanska
krigets olyckliga gång. I Febr. 1895 återinsattes
han i alla sina värdigheter och sändes såsom
fredsunderhandlare till Japan. I Mars s. å. sårades
han der i ansigtet af ett pistolskott, affyradt af en
fanatisk japan, men bragte likväl underhandlingarna
i April till ända och afslöt i Nov. i Peking det
fördrag, hvarigenom Japan förband sig att återlemna
Liaotung-halfön. L. utnämndes i Aug. s. å. till Kinas
kansler, var 1896 sitt lands representant vid tsarens
kröning i Moskva samt besökte derefter Berlin, Haag,
Paris, London och Nord-Amerika, allestädes mottagen
med stora hedersbetygelser. Till Kinas framsteg under
senaste tider, särskildt i fråga om sjöväsendets
utveckling, har han kraftigt bidragit. 1897 ställdes
han i spetsen för hela rikets förvaltning.

Lika-Krbava, komitat i Kroatien-Slavonien,
vid Adriatiska hafvet, bildades 1886 af en
del af Militärgränsen. Areal 6,211 qvkm. 190,978
innev. (1890). Hufvudstad är Gospić, nära Lika-floden,
som submarint faller ut i Adriatiska hafvet. 3,396
innev. (1890).

*Likbesigtning. Se vidare Obducera.

*Likbränning. 1886
beslöt »Svenska likbränningsföreningen» att uppföra
en provisorisk likbränningsugn, och styrelsen
arrenderade ett område utanför norra grinden af
Stockholms norra begrafningsplats. Anstalten, till
hvilken bränningsapparaten konstruerats af öfverste
E. Klingenstierna, invigdes d. 15 Okt. 1887, då äfven
den första likbränningen förrättades. Krematoriet är
endast provisoriskt, enär Föreningen har för afsigt
att, då tillgångarna det medgifva, på en lämpligare
belägen plats uppföra ett krematorium i förening
med ett kolumbarium. Omedelbart efter invigningen
inlemnade styrelsen en anmälan till konungen om
huru långt likbrännmgsreformen framskridit jämte
anhållan om att detta nya grafskick måtte få lagligt
skydd. Ärendet hänsköts till Medicinalstyrelsen
och Öfverståthållareämbetet i Stockholm, som båda
förordade bifall till ansökningen under vissa vilkor,
till domkapitlet i Upsala, som af styrkte bifall,
och till justitiekanslern, som fann domkapitlets
betänkligheter icke ega giltighet, då det vore fråga
endast om fakultativ likbränning. Högsta domstolen
ansåg intet hinder i gällande lag förefinnas mot
likbränning, blott
askan nedsattes i vigd jord. Kyrkomötet, till
hvilket saken hänskjutits, svarade, att »svenska
kyrkans begrafningsritual icke öfverensstämmer
med likbränningen och icke häller bör bringas till
en sådan öfverensstämmelse». Genom k. kung. d. 14
Dec. 1888 bestämdes de vilkor, under hvilka inom
riket uppförd likbränningsanstalt får för sitt
ändamål begagnas, bl. a. det att undersökning i
rättsmedicinsk form i vanliga fall bör föregå
ett liks brännande. Sedan 1888 har Föreningen
en underjordisk grafkammare å kyrkogården för
grafsättning af askor, som ej af vederbörande
familjer afhemtas. Föreningen har lokalafdelningar
i Göteborg, Gefle, Helsingborg, Örebro, Malmö och
Norrköping, af hvilka den förstnämnda sedan 1890 har
krematorium å östra begrafningsplatsen vid Göteborg,
i hvilket till Nov. 1897 bränts 80 lik, medan i
Stockholms bränts 413, hvarjämte 8 bränningar af
föreningsmedlemmar egt rum i Gotha, Zürich och
Heidelberg. — I Italien, der påfvedömet uttalat
sin bestämda förkastelsedom öfver likbränningen,
medgafs fakultativ sådan 1892 genom ett k. dekret,
hvarjämte stadgades, att kommunalmyndigheter alltid,
utom vid protest från närmaste anförvanter, ega att
anordna bränning af sådana lik, hvilka skola begrafvas
på kommunens bekostnad. Vid 1893 års slut funnos 44
likbränningsföreningar och 23 krematorier. I Preussen
liksom i Bajern, Würtemberg, Sachsen och Hessen är
fakultativ likbränning förbjuden. I Sachsen-Gotha,
Baden, Hamburg och Bremen är fakultativ likbränning
medgifven, och krematorier finnas i Gotha, Heidelberg,
Offenbach, Hamburg, Bremen och Jena. Englands underhus
har hittills vägrat sin tillåtelse till likbränning,
men krematorier finnas vid många storstäder och
likbränningar hafva egt rum i mängd. I Frankrike
utfärdades 1887 en lag, som medger frihet för hvarje
myndig person att bestämma om det sätt, på hvilket
han skall begrafvas, och på Père-Lachaise i Paris
uppfördes s. å. ett monumentalt krematorium, der
tusentals lik brännas, som komma från anatomisalarna,
de s. k. fattigliken samt liken af nyfödda barn. I
Danmark, der motståndet mot likbränning varit mycket
segt, medgafs den genom lag d. 1 April 1892, men
presterna hafva med ytterst få undantag vägrat sin
medverkan, hvilket haft till följd att krematoriet
i Köpenhamn verkställer bränningar af lik, som ej
blifvit jordfasta. Jfr P. Lindell: »Likbränningen
jemte öfriga grafskick» (1888).

Likfotingar, zool. Se Isopoda.

Likning, liknål, sjöv. Se Lik. 2.

Liliencron, Detlev von, tysk skald. Se Tyska
literaturen,
sp. 1100.

Liljefors, Bruno Andreas, djur- och landskapsmålare,
f. i Upsala d. 14 Maj 1860, lemnade stadens
elementarläroverk i öfre sjette klassen, åtnjöt
under en termin handledning i ritning och målning
af skolans ritlärare C. G. Holmgren, af hvilken
han anser sig hafva fatt goda konstnärliga råd, var
1879–82 elev vid konstakademien och företog 1882–83 en
resa till Düsseldorf (der han i 2 månader studerade
under professor C. F. Deyher), Bajern, Italien och
Frankrike. Sedermera har han med undantag af några
kortare besök i Frankrike och Tyskland varit bosatt
på Sveriges landsbygd, till en början å Qvarnbo
(nära Upsala), numera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0759.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free