Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindhagen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgifterna till 1,279,582 mk. Statsskulden var
1896 820,300 mk, tillgångarna 223,000 mk. L:s
matrikularbidrag 1897–98 är 1,082,680 mk. Furst
Voldemar afled barnlös d. 20 Mars 1895. Som hans
broder och efterträdare Alexander är sinnessjuk,
öfvertog prins Adolf af Schaumburg-L. på grund af
ett Voldemars förordnande styrelsen i egenskap af
regent. En tvist emellan linierna Schaumburg-L. och
L.-Biesterfeld ang. successionen efter den barnlöse
Alexander afgjordes 1897 genom skiljedoms utslag
så, att grefve Ernsts af L.-Biesterfeld anspråk
godkändes. Denne är regent i L.
*Lippe, L., grefve zur L.-Biesterfeld, afled 1889.
Lippiska Werra. Se Werre.
Lippmann, Gabriel, fransk fysiker, f. i Luxemburg 1845, studerade
fysik och kemi vid de förnämsta tyska universitet,
särskildt Heidelbergs, samt blef 1884 professor i
matematisk fysik och 1886 uti experimentalfysik vid
Sorbonnes universitet (Paris). 1875 ådrog L. sig
allmän uppmärksamhet genom en afhandling ang. de
elektrokapillära fenomenen, hvilka sedermera varit
föremål för hans hufvudsakliga arbete. Samtidigt
konstruerade han kapillärelektrometern (se
Elektrometer. Suppl.), som blifvit ett mycket
värderadt fysiskt instrument. Dessa undersökningar
ledde honom att (1881) uttala principen om »la
conservation de l’électricité», hvilken ledde
till vigtiga slutsatser. En hel del andra arbeten
af L. faller inom elektricitetetslärans område,
såsom studier ang. den galvaniska polarisationen
och den elektriska induktionen (1889) samt
uppfinningen af metoder för bestämning af vätskors
elektriska ledningsförmåga (1876) och af enheten
för elektriskt ledningsmotstånd (ohm; 1882). Andra
arbeten (1895–96) beröra astronomiskt-fysiska
frågor (coelostaten och pendeln). L:s mest bekanta
arbete efter 1890 angår frågan om fotografering i
naturliga färger, hvilken delvis ledt till praktiska
resultat. L. har äfven utgifvit några läroböcker,
såsom Cours d’acoustique et d’optique (1888) och
Cours de Thermodynamique (1889). Hans förnämsta
arbeten äro offentliggjorda i »Annales de chimie
et de physique», »Comptes rendus de l’Académie
des Sciences» och »Journal de physique». Han
kallades 1886 till medlem af Institutet.
S. A–s.
*Lipsius. 2. R. A. L. dog 1892 i Jena. — Hans
broder Konstantin L., f. 1832, d. 1894 såsom
professor i byggnadskonst vid Dresdens konstakademi,
uppförde bl. a. den nya Peterskyrkan i Leipzig (med
Aug. Hartel) och den nya konstakademibyggnaden i
Dresden (renaissance-stil).
Lipuridae, zool. Se Borstsvansar.
*Liquor. L. fuliginis foetidus. Se Marodördroppar. — L.
nervinus Bangii. Se Nervdroppar.
*Liqvidationsmöten afskaffades genom k. cirk. d. 5
April 1889.
*Lisco. 2. E. G. L. dog 1887.
*Liske, X., dog d. 27 Febr. 1891.
*Liskeard [liska’rd, ej li’skird]
hade 3,984 innev. 1891.
Lisle [līl], flod och stad i Frankrike. Se Isle.
*Lisola, F. P., var 1655–57 kejserlig resident
hos Karl X Gustaf under dennes polska krig och har
om den svenska politiken och krigföringen meddelat
intressanta upplysningar i sina af A. F. Pribram 1887
utgifna »Berichte» för åren 1655–1660. Se vidare
Pribrams »F. P. Freiherr von L. — 1613–1674 — und
die politik seiner zeit» (1894).
Lissa, bergtopp. Se Beskiderna. Suppl.
*Lissabon beräknades 1890 hafva 307,661 innev.
Lissus in Illyria. Se Alessio.
*Lista, socken. 4,717 har. 998 innev. (1896).
*Lister, härad. I häradet och domsagan ingår hela
Sölvesborgs landsförsamling. 66,807 har. 25,846
innev. (1896).
*Lister, Joseph, lord L., lemnade 1895 professuren
vid Kings college och utnämndes 1897 till peer.
*Listerby. 4,178 har. 2,623 innev. (1896).
*Lister og Mandals amt, 7,264 qvkm., 78,738
innev. (1897), är nu deladt i 27 härad.
*Listers och Bräkne kontrakt. Socknen Hoby kallas
Bräkne-Hoby. 1,358 qvkm. 58,245 innev. (1896).
*Listval. För att krossa den boulangistiska
rörelsen genomdrefvo republikanerna en lag af
d. 15 Febr. 1889, enligt hvilken arrondissementsval
å nyo infördes.
*Liszt, Franz, dog i Baireuth d. 31 Juli 1886. Hans
samlade skrifter utgåfvos 1880–83 af Louise Ramann,
som äfven påbörjat en omfattande biografi (1880). Hans
bref utgåfvos 1893 af La Mara (Ida Maria Lipsius). I
Leipzig bildades 1885 en »Lisztverein».
*Lit 1. Socken. 80,757 har. 3,000 innev. (1896). —
2. Tingslag, som omfattar äfven socknen Laxsjö. 4,930
qvkm. 9,816 innev. (1896).
Litera canina, Lat. Se R, sp. 602.
*Literaturhistoria. Bland dem, som systematiskt
framställt verldsliteraturen, intaga äfven
K. Rosenkranz och M. Carrière hedrade platser. —
Den svenska literaturhistorien har på senare tiden
ytterligare funnit talangfulla målsmän i H. Schück,
K. Warburg, O. Levertin m. fl.
Literaturspråk. Se Riksspråk.
*Literär eganderätt. Lagen af d. 10 Aug. 1877
ändrades i vissa delar genom lag af d. 28 Maj
1897. Jfr Bernkonventionen. Suppl, och J. Ask:
»Om författarerätt företrädesvis enligt svensk
lagstiftning» (Lunds univ:s årsskrift, Tom XXIX,
1893).
Literärt album, en vitter kalender, som redigerades
af d:r Gustaf Meyer till jularna 1877, 1878, 1880 och
1882 samt innehöll skaldestycken och prosaskildringar
af äldre och yngre samtida svenska författare,
hvilkas porträtt i stålstick derjämte meddelades.
Lithodes, zool. Se Sten-krabba.
Lithodomus, zool. Se Stendadel.
Litolapaxi, kirurg. Se Stenkrossning.
*Litolff, H. C., dog 1891.
Litomerice [-mjersjitse]. Se Leitmeritz.
*Litorale uppgifves nu officielt hafva en areal af
7,974 qvkm., med 695,384 innev. (1890), nämligen Görz
och Gradisca 2,927 qvkm., 220,308 innev., Istrien
och öarna 4,951 qvkm., 317,610 innev., och Trieste
96 qvkm., 157,466 innev.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
