- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1523-1524

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljudlära ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och bankoutskottet 1888–90. Till sina politiska
åsigter är han moderat konservativ. Han var led. af
komitén ang. hafsfisket i Göteborgs och Bohus län
(1892–94), för afgifvande af förslag till lag
ang. fiskerätt (1894) och ang. kommunalbeskattningen
(1897). Han har utgifvit bl. a. Några ord om den
unionella frågans lösning
(1895).

Ljungqvist, Knue Otto Henrik, industriidkare, född
i Karlstad d. 16 Dec. 1836, egnade sig från 1854
åt klassiska språkstudier vid Upsala universitet,
men anställdes 1863 vid Munksjö pappersbruk, blef
1869 L. J. Hiertas bolagsman och 1873, efter Hiertas
död, genom köp ensam egare af bruket, hvilket han
genom sin duglighet bragte till hög blomstring. Han
representerade 1876–89 Jönköpings län i Första
kammaren och var statsrevisor 1879 och 1880. Död d. 2
Dec. 1896 i Jönköping.

*Ljungsarp. 7,483 har. 678 innev. (1896).

*Ljunits härad. 10,813 har. 7,066
innev. (1896). Socknarna Södra Villie och Nöbbelöf
kallas Villie och Vestra Nöbbelöf.

*Ljunits och Herrestads kontrakt. 28,987 har. 24,434
innev. utan inräkning af Tranås och Onslunda. (Jfr
Ingelstads kontrakt.) Om Södra Villie och Nöbbelöf
se Ljunits härad. Ystads församlingar äro sammanslagna
till en stadsförsamling.

*Ljur, socken. 1,727 har. 528 innev. (1896).

*Ljus. 1. Sp. 1556, r. 32, står vågstycke bör vara
vägstycke. — 2. Se vidare Vattengas.

*Ljusdal. 1. Socken. 1,177 qvkm. 9,116
innev. (1896). Ordnings-, byggnads- och
brandstadgarna för rikets städer tillämpas
sedan 1889 å ett område vid den inom socknen
belägna L:s jernvägsstation vid Norra stambanan. —
2. Tingslag. 4,643 qvkm. 18,014 innev. (1896). I
tingslaget ingår hela Los socken.

Ljusets bekännare. Se Qväkare.

*Ljushult. 5,280 har. 858 innev. (1896).

Ljusnaelf. Se Norselfven.

*Ljusnarsberg, socken. 66,571 har. 10,513
innev. (1896). Till L. hör Hörken-delen af
Grängesberg-Hörkens kapell-lag.

Ljusne, kapellförsamling till Söderala i Helsinglands
Östra kontrakt. Församlingen är år 1896 bildad af
Ljusne och Maråkers kapell-lag. Folkmängden s. å. var
3,950 pers.

*Ljusne. Vid Ljusne jernverk, som numera eges
af Ljusne-Voxna aktiebolag, har tillverkningen af
tackjern stigit till 5,000 ton. — Ljusne sågverk har
en fabrik för »Furudalsketting». Vid dess masugn
smältas nu 6,000 ton tackjern.

*Ljusnedal, med ett egoområde af 86,837 har, inköptes
enl. k. br. d. 20 Okt. 1893 för 210,500 kr. af staten
för utvidgning af renbetesfjällen. Inegojorden
är utarrenderad i 52 brukningslotter. Skogen
förvaltas af Domänstyrelsen, egendomen af K. M:ts
befallningshafvande. Bruksrörelsen är fortfarande
nedlagd. Bruksförsamlingens folkmängd år 1896 var 330.

*Ljusterö, socken i endast Åkers skeppslag. 9,441
har. 1,690 innev. (1896).

*Ljustorp. 1. Socken. 48,125 har. 2,620
innev. (1896). — 2. Tingslag. 69,313 har. 7,522
innev. (s. å.).

Ljusår, astron., den väglängd, som ljuset (med en
hastighet af 30,000 nymil i sekunden) tillryggalägger
på ett år. Denna längdenhet nyttjas för angifvande
af fixstjernornas afstånd från vårt solsystem. Den
närmaste fixstjernan, α i Centauren, är 3,5 ljusår
aflägsen från jorden. Jfr Stjernparallax.

*Llandaff förenades 1888 med Cardiff.

Llano estacado [ljānå; Eng. Staked plain, »den
utstakade slätten»], ödslig högslätt längs östra sidan
af Klippbergen i Nord-Amerika, i östra New Mexico och
vestra Texas, med en längd i n. och s. af omkr. 300
km. och en bredd af omkr. 250 km. samt en höjd af
970–1,450 m. öfver hafvet och. 500–800 m. öfver det
kringliggande landet. Högblätten, som består af kalk-
och sandstensbildningar, saknar trädväxt och rinnande
vatten och är nästan regnlös, men har lätt och rik
jord samt god gräsväxt.

*Llano finnas ej blott i norra delen af Syd-Amerika,
i Venezuela, Columbia och norra Brasilien, utan ock i
Bolivia samt i norra Argentina. Humboldts klassiska
skildring af dem öfverensstämmer ej längre med
verkligheten, ty llanos äro ej så trädlösa som förr;
utmed noderna finnas skogsbälten och på den öfriga
slätten här och der stora lundar.

Llanura de Bogotá [ljan-]. Se Bogotá. Suppl.

*Lloyd. Österrikisk-ungerska Lloyd heter sedan
d. 1 Jan. 1892 Österrikiska Lloyd, åtnjuter ett
årligt statsbidrag af 5,3 mill. kr. och hade 76
ångf., om 148,309 tons, 1895. — Nordtyska Lloyd
åtnjuter ett årligt statsbidrag af 4 mill. mark,
har ångbåtslinier äfven i Öst-Asien och på Australien
samt är f. n. det största ångfartygsbolag i verlden
(78 ångf., om 230,000 tons, 1895).

Lloydsvåg [låjds]. Se Variationsinstrument.

*Loanda (egentl. São Paulo da Assumção de L.) har
genom en 290 km. lång jernväg förenats med Ambaka,
högre upp i platålandet, och der liggande tobaks-,
jordnöts- och andra plantager.

*Lobanov, A. B., utnämndes i Jan. 1895 till
ambassadör i Berlin och i Mars s. å. (efter
Giers) till utrikesminister. Med sällspord kraft
och duglighet begagnade han sig af de gynsamma
förhållanden, som Alexander III:s politik skapat, och
uppnådde stora resultat både i Öst-Asien (intervention
1895 jämte Frankrike och Tyskland till Kinas förmån,
hvarigenom Japans och Englands planer korsades,
negociering af ett lån åt Kina m. m.), i Turkiet
och på Balkanhalfön. L. afled i en jernvägskupé nära
Kiev d. 30 Aug. 1896. Han var en högt bildad man och
uppträdde som historisk författare.

*Lob-noor (riktigare Lop-nor, af lop, ställe, der
vatten samlar sig, och nor, sjö) är namnet på en sjö
i Öst-Turkestan. Staden Lop omtalas redan af Marco
Polo. Przevalskij ansåg sig 1876 hafva återfunnit
Lop-nor i den omkr. 100 km. långa och högst 21
km. breda, grunda sötvattensamling, Kara-Kurtjin, som
är den östligare af de två bassänger, hvilka ligga
mellan 40° och 39° n. br. och 89°–90° 30’ ö. lgd
från Ferro; med denna sammanhänger den vestligare,
Kara-Buran, 32–37 km. lång i ö. och v. och 10–13
km. bred, medelst floden Tarim. Med stöd af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0770.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free