Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lope de Vega Carpio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Los, socken, omfattande äfven Hamra kapell. 1,417
qvkm. 2,356 innev. (1896). L. tillhör endast Ljusdals
tingslag.
*Los Angeles, södra Kaliforniens hufvudort, hade
85,000 innev. 1895. Vigtigt jernvågscentrum och
hufvudstapelplats för den berömda kaliforniska
fruktodlingen: slätterna och dalarna rundt omkring
äro omgifna af vingårdar samt apelsin- och andra
fruktträdsplanteringar. I omgifningen finnas
äfven rika petroleum- och asfalttillgångar. Stadens
hamnplats San Pietro, med 1,240 innev. (1890), har en
dyrbar hamn, som är tillgänglig för 6 m. djupgående
fartyg.
Los Angeles (Ciudad de los Angeles), hufvudstad i
chilenska prov. Biobio, hade 1885 omkr. 8,300 innev.
*Loshult, socken. 10,487 har. 2,074 innev. (1896).
Los Marribios. Se Nicaragua, sp. 1067.
*Lossa, socken. 2,689 har. 494 innev. (1896).
Los Santos de Maimona. Se Santos. 1.
*Lot. 2. Departementet hade 240,403 innev. 1896.
Lota, zool. L. molva. Se Långa. — L. vulgaris. Se Lake.
*Lot-et-Garonne, departement, hade 286,377 innev. 1896.
*Lotheissen, F., dog 1887.
Lothigius, Lars Vilhelm Samuel, ämbetsman,
riksdagsman, f. i Jönköping d. 8 Maj 1836,
blef student i Lund 1854, aflade hofrättsexamen
1857 och blef vice häradshöfding 1862. Han
utnämndes till borgmästare i Karlshamn 1870 och
till häradshöfding i Årsta, Faurås och Himle
domsaga 1882. L. valdes af 1884 års riksdag till
justitieombudsmannens efterträdare och inställdes i
Juli s. å., efter N. A. Frömans afgång, i utöfning
af justitieombudsmansämbetet, till hvilket han vid
riksdagarna 1885 och 1886 återvaldes. I Nov. 1886
utnämndes L. till landshöfding i Elfsborgs län. Han
var ledamot af Andra kammaren for städerna Karlshamn
och Sölvesborg 1873–75, af Första kammaren för
Blekinge län 1878–85 och för Hallands län 1886–94
samt representerar sedan 1897 års början Vänersborg
och Åmål i Andra kammaren. L. var ledamot af
lagutskottet 1880–82, af statsutskottet 1883–84
samt af bevillningsutskottet Majriksdagen 1887,
sedermera kanslideputerad och ordförande i tillfälliga
utskott. Han har arbetat såsom ledamot i komitén för
lagförslag om inteckning i jernväg m. m. (1878–80),
i skatteregleringskomitén 1881–83, i lagberedningen
1885 och i förstärkta lagberedningen 1886–87.
Loti [låti’], Pierre. Se L. M. J. Viaud.
Lotorp, jernbruk. Se Finspång. Suppl.
*Lotsdirektör. Chefen för Lotsstyrelsen benämnes
sedan 1888 generallotsdirektör.
Lotslöjtnant, lotskaptens närmaste man (se
Lotsverket. Suppl.).
*Lotspenningar utgå efter d. 1 Mars 1897 enligt nya
lotstaxor, grundade på fartygets afgiftspligtiga
drägtighet och den lotsade vägens längd. Sedan
lotsfriheten år 1894 blitvit i viss mån inskränkt,
så att bl. a. rättigheten för bogserbåtar att
lotsa upphört, har också den halfva lotsafgiften för
bogserade fartyg bortfallit.
A. G.
*Lotsstyrelsen. Ny instruktion för ämbetsverket
utfårdades d. 30 Nov. 1888. Styrelsen
utgöres af en generallotsdirektör såsom chef
samt af två byråchefer, en för kansliärenden
och en för kameralärenden. Vid styrelsen äro
anställde en inspektör och en öfverfyringeniör,
hvarjämte f. n. (1898) finnas: 1 sekreterare,
1 registrator, 1 ombudsman, 2 revisorer och
bokhållare, 1 kassör, 1 materialförvaltare, 1
förste fyringeniör, 1 fyringeniör, 1 konstruktör
och ritare, 1 extra fyringeniör samt 1 biträde för
mariningeniörsärenden. Byråcheferna, inspektören
och öfverfyringeniören utnämnas af K. M:t på
förslag af generallotsdirektören, sekreteraren och
fyringeniörerna af K. M:t på förslag af Lotsstyrelsen,
de öfriga tjenstemännen tillsättas af Lotsstyrelsen.
A. G.
*Lotsverket. Lotskaptenens närmaste man och
ställföreträdare i hvarje lotsfördelning är numera
en lotslöjtnant. Hela personalen vid lotsverket
(Lotsstyrelsen icke inbegripen) uppgick vid 1897
års början till ett antal af 1,536, af hvilka 875
tillhörde lotsinrättningen, 471 fyrstaten och 152
lifräddningsväsendet samt 38 öfrige. Vid samma
tid utgjordes lotsverkets materiel af bl. a. 307
fyrinrättningar på land, 19 fyrskepp, 1 gasfartyg,
12 lysbojar, 425 bakar, stångmärken m. m., 15
mistapparater för ånga och för komprimerad luft, 914
bonings-, uppassnings- och förrådshus, 803 större
bojar och konprickar, 10 ångfartyg, 181 chefs- och
lotskuttrar, däckade lotsbåtar, lifbåtar, prickbåtar
och pråmar m. m., alltsammans till ett kapitalvärde
af 9,972,036 kr., deruti ej inberäknade 611 lotsarna
enskildt tillhöriga lotsbåtar.
A. G.
*Lotsverkets enskilda pensionskassa erhöll nytt
reglemente d. 28 Sept. 1895.
*Lotteri. Förslag till inrättande af ett Nummerlotteri
godkändes af ständerna 1769–70, hvarpå 1771
kung. om dess inrättning utfärdades. Men frågan
föll vid 1771–72 års riksdag. Utan afseende härpå
tillstyrkte Rådet efter revolutionen 1772 lotteriet,
och d. 20 Febr. 1773 skedde första dragningen —
på Riddarhuset. Under de sista åren har i Sverige
regeringens tillstånd erhållits för stora lotterier
afsedda att skaffa medel till främjande af stora
allmännyttiga företag, såsom för operabyggnadens
fullbordan (obligationer; 10 mill. kr. 1889 och
3 mill. kr. 1893), för betäckande af kostnaden
för allm. konst- och industriutställningen i
Stockholm 1897 (300,000 lotter till ett belopp af 3
mill. kr.) och för Nordiska museet 1898.
*Lotto, L., föddes omkr. 1480, sannolikt i Venezia,
var först lärjunge af Andrea Previtale och
studerade sedermera hos Aloise Vivarini. Jfr
B. Berensons biografi öfver L. (1895).
J. K–e.
*Lotusblomma och Lotuskapitälet Se Rättelser, bd 18, sp. 817.
*Lotze, R. H. Jfr Geijer, K. R. Suppl.
Loubat [louba’], J. F. Se Vitterhets historie och
antiqvitetsakademien, sp. 1257.
Loubet [-bä’], Émile, fransk politiker, f. 1838, blef
juris doktor, advokat och mar i Montélimar, invaldes
1876 i deputeradekammaren och slöt sig der till de
opportunistiske republikanerna. Han valdes 1885 till
medlem af senaten, var minister för offentliga arbeten
i Tirards första kabinett (Dec. 1887–April 1888) och
blef i Febr, 1892, efter Freycinet, konseljpresident
och derjämte inrikesminister. Men han visade sig för efterlåten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
