Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lope de Vega Carpio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Ludvig I, konung af Portugal, dog d. 19 Okt. 1889.
*Ludvig tyska furstar. — 3. Konungar af Bajern
(sp. 206). b) L. Otto Fredrik Vilhelm, bragte genom
sitt slöseri civillistans skuld 1886 till 13 1/2
mill. mark. Han befallde då i Maj ministrarna att
förmå landtdagen öfvertaga denna skuld, och då de
meddelade, att detta var omöjligt, råkade konungen
i sådan sinnesrörelse, att han ställdes under
uppsigt af några läkare, hvilka i Juni intygade,
att han redan sedan flere år tillbaka lidit af
paranoia (förryckthet). Den 10 Juni öfvertog prins
Luitpold regeringen, och konungen, som vistades
i Schwanstein vid Hohenschwangau, underrättades
om sin afsättning. L. flyttades till slottet Berg
vid Starnbergsjön och kunde endast med svårighet
hindras från flere sjelfmordsförsök. Pingstdagen
d. 13 Juni 1886 företog han i sällskap med
öfverläkaren D:r Gudden en promenad i parken vid
sjön. Då efter flere timmar de promenerande icke
återvändt, anställdes efterforskningar, och man
fann bådas lik i vattnet. Spår efter brottning
gåfvo vid handen, att L., som sökt döden, dragit
med sig i djupet läkaren, som sökt rädda honom. —
4. L. IV, storhertig af Hessen, dog d. 13 Mars 1892.
3. J. Fr. N.
*Ludwig, K. F. W., den utmärkte fysiologen (sp. 210),
afled d. 24 April 1895 i Leipzig.
Ludwig, Karl, tysk målare, f. i Römhild
(Sachsen-Meiningen) 1839, elev af Piloty, blef 1877
professor i landskapsmålnig i Stuttgart, men bosatte
sig redan 1880 i Berlin. Han är bekant företrädesvis
genom sina storartade, med poetisk uppfattning målade
alplandskap.
*Ludvig Filip Albert, grefve af Paris. Den kungliga
ståt, som grefven utvecklade med anledning af hans
dotter Maria Amalias giftermål med kronprinsen af
Portugal (nu konung Karl I) i Maj 1886, väckte så
stor ovilja, att kamrarna d. 11 Juni s. å. antogo en
lag, som förvisade »pretendenter» (förr i Frankrike
regerande familjers hufvudman), hvarefter L. F.,
protesterande och efter egna ord beredd att komma
igen i afgörandets ögonblick, begaf sig till
England. Derifrån riktade hän d. 1 Sept. 1886 till
sina partivänner, d. 4 Juli 1888 till Frankrikes märer
manifest, som framhöllo monarkiens välsignelse, och
i Sept. 1889 uppmanade han i en öppen skrifvelse de
sina att understödja Boulanger. Derefter meddelade han
sig med sina anhängare endast genom det monarkiska
partiets ledare (Audiffret-Pasquier, Bocher,
d’Haussonville). Han afled å villa Stowe-House,
Buckinghamshire, d. 8 Sept. 1894. — Hans »Histoire
de la guerre civile en Amérique» fullbordades 1889
i 7 bd.
*Ludwigsburg hade 19,311 innev. 1895.
*Ludwigshafen hade 39,800 innev. 1895; dess
snabba tillväxt beror på dess utvecklade industri
(bl. a. en anilin- och sodafabrik, som sysselsätter
2,500 arbetare).
*Ludvika. 21,687 har. 4,097 innev. (1896).
Lufidji, flod i Öst-Afrika. Se Rufidji.
*Luft. 1. Jfr Atmosfer. Suppl.
*Luftballong. De genom J. Glaishers
ballonguppstigningar vunna meteorologiska resultaten
utfylldes och beriktigades genom de af Tyska
föreningen för luftseglingens främjande 1891–95 i
Berlin föranstaltade 46 färderna med ballongerna
»Humboldt» och »Phönix» äfvensom genom uppsändande af
smärre ballonger med sjelfregistrerande instrument
(psykrometer m. m.); en sådan, »Cirrhus», nedföll
oskadd efter att hafva nått den exempellösa
höjden af 18,450 m. (i Nov. 1894). Den hittills
största höjden med bemannad ballong nåddes i
Dec. 1894 af Berson, nämligen 9,155 m. under
en temperatur af –47,9° C. Från de senaste
åren härrör idén om luftballongens användande
till nordpolsfärder. Svensken S. A. Andrée (se
denne. Suppl.) är banbrytaren på detta område. Hans
i artikeln Andrée förebådade, i hvarje detalj ytterst
omsorgsfullt planlagda ballongexpedition norr ut från
Spetsbergen kom ej till stånd 1896. Envist ogynsamma
vindar i Juli–Aug. hindrade den färdigrustade och
redan fyllda ballongens affärd från ballonghuset
på Spetsbergen. Men sommaren 1897 begaf Andrée sig
å nyo till Spetsbergen, och följd af ingeniören
K. Fraenckel och filos. kandidaten N. Strindberg
uppsteg han d. 11 Juli under stark sydlig vind. Den
enda underrättelse man sedan dess haft från honom
är en medelst brefdufva afsänd depesch, dat. d. 13
Juli kl. 12,30 midd., på 82° 2’ n. br. och 15° 5’
östl. lgd, enligt hvilken ballongen gick med god
fart åt ost 10° syd. Andrées polarballong är den
starkaste och tätaste, som hittills tillverkats. Den
s. k. släplinan (Eng. guide-rope), en på 1880-talet
gjord engelsk uppfinning, har först Andrée på sina
förberedelsefärder bragt till praktisk användning;
linan, som från ballongen släpar på marken, är afsedd
att hålla ballongen på ringa och oförändrad höjd
öfver jordytan samt att genom sin friktion, som hejdar
farten, medverka till styrbarheten. Med sitt styrsegel
har Andrée faktiskt bevisat möjligheten att afvika
ända till 30 grader från vindriktningen i medvind. —
De vanskliga uppgifterna att åstadkomma duglig
dynamisk drifkraft för luftskepp samt användbara
flygmaskiner har man icke på det senaste årtiondet
lyckats bringa väsentligt närmare deras lösning.
Luftbanor (hängbanor). Se Linbanor.
*Luftbössa. Se vidare Väderbössa.
*Lugano. Om hissbanan der se Bergbanor. Suppl.
Luggarus, det tyska namnet på Locarno.
*Luggude. 1. Härad och domsaga. 68,284 har. 49,986
innev. (1896). Till häradet och domsagan höra
numera hela Norra Vram och Södra Vram (jfr Södra
Vram) samt Kågeröd, Halmstad och Ottarp, men ingen
del af Broby, Ströfvelstorp och Sireköpinge. —
2. Kontrakt. Pastoraten äro 16, i det att år 1889 hit
förlagts Norra Vram med Södra Vram och Bjuf. Välluf
är numera annex till Råhus. 73,524 har. 74,006
innev. (1896).
*Lugnås, socken. 5,608 har. 1,364 innev. (1896).
Luhali, flod. Se Aruvimi. Suppl.
Luitpold Karl Josef Vilhelm Ludvig, prins, regent
af Bajern, född d. 12 Mars 1821, son till konung
Ludvig I af Bajern, deltog i 1866 och 1870–71 års
krig, var länge medlem af riksrådskammaren och
ordförande i statsrådet. Då hans brorson konung
Ludvig II:s vansinne bröt fullt ut, öfvertog L.,
d. 10 Juni 1886, regeringen och har efter Ludvigs
död fortfarande skött
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
