- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1539-1540

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lope de Vega Carpio ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

densamma, enär äfven Ludvigs efterträdare, brodern Otto,
är vansinnig. Om Luitpolds regeringsverksamhet se
Bajern. Suppl. Han är närmaste arfvinge till kronan
efter den barnlöse Ottos död.
I sitt äktenskap med Augusta af Toscana (f. 1825,
förmäld 1844, d. 1864) har han haft tre söner — af
hvilka den äldste, Ludvig (f. 1845), i sitt äktenskap
med Maria Teresia af Modena (f. 1849) har
11 barn — och dottern Teresia (f. 1850), bekant
genom sina under psevdonymen Th. von Bayer* utgifna
reseskildringar.

Lukiang, flod. Se Saluen.

*Lukianos. Jfr Sven Dahlgren: »Lucianus och hans tid»
(1881; i Stockholms Norra latinläroverks program).

Lukin, Vladimir. Se Ryska literaturen, sp. 137.

Luktgräs, bot. Se Milium.

*Luleå hade 7,103 innev. 1896. I sammanhang med
stadens nybyggnad efter eldsvådan d. 11 Juni 1887,
då en stor del af staden lades i aska, har genomförts
en ny stadsplan. De bebyggda tomternas antal 1895
var 360, de obebyggdas 210, boningshusens 388. Vid
eldsvådan blef äfven kyrkan, af gråsten med ofantligt
solida murar, betydligt skadad; hon nedrefs sedermera,
och en ny dyrbar kyrka, Oskar Fredriks kyrka, i
blandad gotisk stil uppfördes 1888–93 (efter ritningar
af A. E. Melander). 1895 års riksdag beviljade 91,500
kr. till nytt landsstatshus. Taxeringsvärdet 1896
å fast egendom var 7,556,500 kr., hvaraf 464,400
kr. för jordbruksfastighet. Efter byggandet af
Luleå–Gellivarebanan har staden gått framåt med
jättesteg (folkmängden växte under årtiondet 1887–96
med 110,35 proc.), men står sannolikt endast vid
början af sin utveckling. Man väntar, att der skola
uppstå storartade industriella anläggningar grundade
på de förädlingsverk för lappska jernmalmer,
hvilka skola anläggas vid några af Lule elfs
fall och forsar. Staden har elektricitetsverk
för yttre och inre belysning. Under de senare
åren har södra inloppet till hamnen genom
Tjufholmssundet fördjupats, hvarigenom hamnen blifvit
tillgänglig för 7 m. djupgående fartyg. Summan
af ankomna och afgångna fartyg 1895 var 1,404,
om 710,364 tons, deraf 451, om 462,088 tons, i
utrikes fart. Stadens egen handelsflotta räknade 1
segelfartyg, om 26 tons, och 4 ångfartyg, om 1,156
tons och 330 hästkrafter. Handlandenas antal var 36,
med 56 biträden och en bevillning för rörelsen af
1,018 kr., handtverkarnas 53, med 143 arbetare, och
fabrikernas 3 (utom sågverk), med 171 arbetare och
242,000 kr. tillverkningsvärde. Bland industriella
verk må nämnas Oskarsvarfs ångsnickerifabrik,
som nedbrann 1895; i dess ställe anlades hyfleri
vid Karlsviks ångsåg på stadens område. På stadens
mark eller i närheten ligga Stensborgs, Svartöns
och Granuddens ångsågar vid stadsfjärden och längre
bort Altappens nu nedlagda ångsåg och gjuteri vid
Sandöfjärden. Storartade äro anläggningarna för
malmlastningen å Svartökajen, jernvägens slutpunkt
1,5 km. s. ö. från staden. Genom hydrauliska
elevatorer upplyftas malmvagnarna högt öfver de stora
lastångarnas däck, och inom några sekunder är deras
last om 15–20 ton förflyttad i fartygen, så att äfven
de största lastångare
kunna fä in sin last på ett tiotal timmar. 1894
utskeppades 526,814 t., 1895 384,747 t., men 1897
öfver 800,000 ton jernmalm. Inkomsten af trafiken
vid L:s jernvägsstation 1895 var 2,214,262 kr.,
öfverträffad endast af Stockholms (5,85 mill.) och
Göteborgs (3,61 mill.). 1893 oktrojerades Norrbottens
enskilda bank med hufvudkontor i L. Der finnas ock ett
elementarläroverk för flickor och en lägre teknisk
yrkesskola. »Norrbottenskuriren» utkommer 4 ggr i
veckan; fr. o. m. 1898 utgifves tidningen »Malmberget»
under namnet »Luleposten» 3 ggr i veckan, och äfven
»Norrbottens nyheter» utkommer 3 ggr i veckan. Vid
1895 års slut uppgingo stadens bokförda tillgångar
till 649,909 kr. och skulder till 875,496 kr. Med
Haparanda bildar staden en valkrets vid val till
riksdagens Andra kammare.

*Luleå. 1. Neder-L., socken. 1,182 qvkm. 10,628
innev. (1896). Socknen sammanfaller med
N.-L. tingslag. — 2. Öfver-L., socken. 1,299 qvkm.
8,534 innev. (1896). Ö.-L. och Edefors socknar bilda
Ö.-L. tingslag, 2,930 qvkm., 10,880 innev. (1896).

Luleå domsaga, Norrbottens län, omfattar Neder-Luleå
tingslag, Öfver-Luleå t:g och Jockmocks lappmarks
t:g. 23,525 qvkm. 25,341 innev. (1896).

*Luleå–Ofoten-jernvägen. Det engelska bolaget
byggde 1884–87, provisoriskt, den 204 km. långa
sträckan från Luleå till Gellivare, som nåddes
d. 16 Dec. 1887, och hvarifrån d. 12 Mars 1888 det
första malmtåget gick till Luleå. På den norska sidan
afstannade arbetet snart. Sedan bolaget 1889 kommit
på obestånd, inlöstes sträckan Luleå–Gellivare,
i ofullbordadt skick, af svenska staten 1891 för
6,519,750 kr. samt fullbordades 1892–94 för en
kostnad af 2,8 mill. kr. Ofvanför Gellivare hade
det engelska bolaget byggt en mycket provisorisk,
till större delen skenlagd väg om 21,5 km., till
Ladnivaara samt ett ganska dyrbart broarbete öfver
Kajtomelfven vid Killingi. 1896 inlemnades till
K. M:t ansökan om tillstånd till anläggande af
en jernväg från Gellivare förbi Luossavaara och
Kirunavaara malmfält till riksgränsen i närheten af
Vassijaure, samtidigt med att hos norska regeringen
anhölls om tillstånd till banans fortsättande fram
till Ofoten. Riksdagen anslog 1897 40,000 kr. till
förnyad undersökning af den föreslagna banan under
bestämdt uttalande, att banan, om den komme till
stånd, borde byggas af staten, och med vilkor, att
undersökningen utsträcktes att omfatta huru staten
skulle bereda sig garanti för att icke malmbrytningen
af en eller annan orsak för mycket inskränktes eller
t. o. m. afstannade, utan att staten i sådant fall
kunde ingripa. Af undersökningarna framgick, att
malmtillgången vid Kirunavaara och Luossavaara äfven
med en brytning af 1,5 mill. ton om året praktiskt
taget anses hårdt när obegränsad. Regeringen slöt
nu kontrakt med Luossavaara-Kirunavaara aktiebolag,
hvilket utfäste sig att betala statens utgifter dels
för jernvägens drift, dels för underhåll af jernvägen
med hvad dertill hörer, vidare 3,8 proc. årligen
å anläggningskostnaden samt dessutom att bryta och
frakta minst 1 mill. ton malm om året och att anlägga
de erforderliga bispåren till malmfälten. På grund
af en K. M:ts proposition beslöt derefter riksdagen
d. 30 Mars 1898,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0778.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free