- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1541-1542

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lulua ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

efter en häftig strid, anläggning af en statsbana
från Gellivare till riksgränsen (237 km.) —
under förutsättning att i Norge beslut fattades om
banans fortsättning till Ofoten (Viktoriahavn) —,
till en beräknad kostnad af 21,498,000 kr. Om den 41
km. långa norska fortsättningen riksgränsen–Ofoten,
som beräknas att kosta 8,5 mill. kr, har stortinget
ännu ej fattat beslut. Hela banans längd blir 482 km.

Lulua, biflod till Kassai, rinner upp vid Kongostatens
sydgräns under 11° s. br., blir farbar för mindre
farkoster vid den af Wissmann 1884 anlagda stationen
Luluaburg, under 5° 58’ s. br., och för ångare, sedan
den upptagit Luebo från v.

Lumbus, Lat., länd.

Lumholtz, Karl Sofus, norsk upptäcktsresande, f. i
Faaberg, Hamars stift, d. 23 April 1851, blef 1869
student och 1876 teol. kandidat samt företog i Maj
1880 en resa till Australien dels af helsoskäl, dels
för att göra samlingar och inleda bytesförbindelser
mellan de australiska museerna och Kristiania
universitets naturvetenskapliga samlingar. Han
vistades för det mesta i Queensland och återkom 1884
med ett rikt utbyte, bl. a. flere för vetenskapen
nya djurarter, såsom den efter honom uppkallade stora
kängurun Dendrolagus Lumholtzii. Sin resa skildrade
han i Bland menneskeædere (1887; öfvers. på svenska,
tyska, franska och engelska) samt i föreläsningar,
bl. a. i Stockholm, 1888. 1890–93 ledde han en efter
inbjudning af Geografiska sällskapet i New York genom
enskild subskription bekostad expedition i norra
Mejico för forskningar angående grottinnevånarna och
framlade sedermera i sina föredrag i Chicago och andra
amerikanska städer bevis för att tarahumare- och
tepehuane-indianerna, hvilka tillhöra samma språkgrupp
som aztekerna, bo i klipphålor. 1894–96 reste han
på bekostnad af Geografiska sällskapet i New York
genom södra delen af Sierra Madres fjälltrakter,
studerade der ännu lefvande aztekstammar och samlade
en mängd etnografiska föremål. L. är f. n. sysselsatt
med utarbetandet af ett större verk öfver sina
resor. O. A. Ö.

Lumijoki. Se Limingo.

*Luminais, E. V., afled i Paris 1896.

*Lummelunda. 2,514 har. 437 innev. (1896).

*Lund hade 15,735 innev. 1896. Stadens hela areal
utgör 1,204 har. De bebyggda tomternas antal 1895
var 914, boningshusens 1,088. Taxeringsvärdet
1896 var 24,105,200 kr., deraf 1,426,600 kr. för
jordbruksfastighet, hvilken är satt till 35,817
mtl. En ny kyrka, Allhelgonakyrkan, en treskeppig
långhusbyggnad i äldre gotisk stil, uppfördes
på Helgonabacken 1887–91 efter ritningar af
H. Zettervall, och katedralskolan fick 1896
ny ståtlig lokal, uppförd, efter ritningar af
A. Hellerström. Antalet handlande 1895 var 357,
med 200 biträden, handtverkarna voro 290, med 866
arbetare, och fabrikerna 34, med 1,100 arbetare och
ett tillverkningsvärde af något öfver 4 mill. kr.,
hvaraf 2,267,000 kr. kommo på ett sockerraffinaderi
och 700,000 kr. på 4 mek. verkstäder. 1,894 fick
staden nederlags- och transitoupplagsrätt. Den
1882 stiftade Kulturhistoriska föreningen (se
d. o. Suppl.) i L. har bildat ett kulturhistoriskt
museum. I staden finnas 2 läroverk för qvinlig ungdom:
Lunds fullständiga läroverk för flickor
och högre elementarskolan för flickor,
en döfstumskola, hvarjämte landstinget
upprättat ett seminarium för bildande af
småskolelärarinnor. Äfven finnas en teknisk
yrkesskola samt ett arbetareinstitut. Af i staden
utgifna tidningar utkomma »Malmöhus läns tidning»,
»Skåningen», »Lunds dagblad» (förut »Lunds veckoblad»)
och »Folkets tidning» 6 ggr i veckan (den sistnämnda
Juni–Aug. endast 3 ggr). — L:s landsförsamling hade
1,294 innev. 1896.

*Lund, B. — Hans maka, H. Th. K. L., dog d. 16
Mars 1888.

*Lund (sp. 252), G. F. V., tog afsked från
rektorssysslan 1888 och dog d. 3 Febr. 1891. E. Ebg.

*Lund (sp. 252), M. T., f. Röske, dog i Köpenhamn
d. 6 Juni 1895. — Hennes make Emilius L. dog 1893.

*Lund (sp. 253), T. F. Af hans Danmarks og Norges
historie
etc. utkommo 1887–95 bd 8–12, behandlande
»födsel og daab», »trolovelse», »förberedelser
til bryllup», »bryllup» samt »ægteskab og
sædelighed». Dessutom har L. utgifvit Christian
IV:s skib paa Skanderborg sö
(2 bd, 1893), under
hvilken egendomliga titel skildras Kristian IV:s
förmyndareregering (1588–96). E. Ebg.

*Lund (sp. 253), H. M., lemnade scenen 1888.

*Lunda. 1. 3,619 har. 753 innev. (1896). — 2. 8,567
har. 1,500 innev. (1896).

Lunda har en vida större utsträckning än hvad som
uppgifves i hufvudarbetet. Det omfattar södra delen
af Kongostaten samt norra delen af portugisiska
Angola och britiska Central-Afrika, ungefär mellan
17° och 30° ö. lgd samt 5° 30’ och 13° s. br., och
omfattar ej blott Kazembes rike, utan äfven Muata
Jamvos rike. Innevånarna, lunda (kalunda), äro
ett rent bantufolk, högväxta, något ljusare än
kustnegrerna, godmodiga och fredliga, men lata, fega
och fåfänga. De nyfödda barnens hufvud sammantryckas,
så att bakhufvudet blir ovanligt stort. Qvinnorna
bryta ut de nedre framtänderna och klippa håret
kort. Bostäderna hafva bakugnsform med ända till
marken nående torftak. De äro endast 2 m. höga,
men mera välmående hafva flere, jämte förrådshus och
slafhyddor. Jordbruket, som skötes af qvinnorna och
slafvarna, utgör hufvudnäring, och boskapsskötseln
är af underordnad vigt.

Lundberg, Carl August, skolman, f. i Halmstad
d. 28 Okt. 1843, blef 1863 student i Upsala,
promoverades der 1869 på afhandl. De ratione
Herodotea praepositionibus utendi a scriptoribus
atticis diversa
till filos. doktor och utnämndes 1872
efter att s. å. hafva försvarat afhandl. Quaestiones
Herodoteae I. De usu praepositionum
till lektor
i latin och grekiska i Norrköping. L., som
1873–82 var lärare för konung Oskar II:s söner,
har sedan 1883 varit tillförordnad rektor vid
Stockholms Högre latinläroverk å Norrmalm, der
han sedan 1893 jämväl innehar lektorat i latinska
och grekiska språken. L. var led. af 1890–91 års
skolkomité samt är led. af direktionerna öfver
Stockholms stads undervisningsverk (1884) och Höffre
lärarinneseminarium (1893).

Lundberg, Nils Rudolf Ingevald, zoolog,
fiskeritjensteman, f. i Djurkälla, Väfversunda socken,
Östergötland, d. 22 Dec. 1844, student i Upsala 1866,
filos. doktor 1875, förste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0779.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free