Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lulua ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Katalog öfver Finspongs bibliotek (jämte historisk
inledning, 1883), Svenska tidningar och tidskrifter
utgifna i Nord-Amerikas förenta stater (1886),
Sveriges periodiska litteratur. Bibliografi (I,
omfattande tiden 1645–1812, 1895; II, omfattande
tiden 1813–94, 1896), innehållande bl. a. en
banbrytande historik öfver de svenska tidningarna,
afd. Tidningsmän i »Svenskt porträttgalleri» (1897),
uppsatser i Nordisk Familjebok och tidskrifter,
bland hvilka må nämnas Om Kungliga biblioteket i
Stockholm (i »Förr och Nu», 1879), Über die abgabe
der pflichtexemplare von druckerzeugnissen an
die bibliotheken in Schweden (i »Centralblatt
für bibliothekswesen», 1891) och Notice sur les
bibliothèques publiques de Suède (i »Revue intern.
des archives, des bibliothèques et des musées», 1895).
*1. Lundström, J. P., grundade icke eget tryckeri,
utan inköpte 1806 det i Jönköping befintliga
Marquardska tryckeriet, hvilket härstammade från det
af P. Brahe d. y. på Visingsborg anlagda.
*2. Lundström, J. E., dog i Jönköping d. 17 Juli
1888. Jfr Elddon. Suppl.
*Lundström, U. H. M. — Georg Filip L. utgifver sedan
1888 veckotidningen »Figaro».
*Lundström, A. N., var 1887–92 konservator vid
botaniska museet i Upsala och upprätthöll derunder
flere terminer professuren i botanik. 1892 blef
han lektor i botanik, zoologi och trädgårdsskötsel
vid Ultuna landtbruksinstitut samt utnämndes 1897
till förste innehafvare af Kempeska professuren
i växtbiologi vid Upsala universitet. På enskildt
och offentligt uppdrag har han flere år företagit
agronomisk-botaniska och skogsundersökningar
i Norrland samt uppgjorde 1892 planen till den
växtbiologiska försöksstationen i Norrbotten och
anordnade 1895 den skogsbiologiska försöksstationen
i Norrland. I flere skrifter har han yttrat sig
om skogarnas vård och jordbrukets upphjelpande
i Norrland. Vid Stockholmsutställningen 1897
planlade och ordnade L. exportföreningens stora
skogsutställning och utgaf i samband dermed den rikt
illustrerade beskrifningen Från svenska barrskogar. Af
hans rent vetenskapliga arbeten må här nämnas endast
Pflanzenbioiogische studien II. Die anpassungen der
pflanzen an thiere (i Vet. soc:s i Upsala »Nova Acta»,
1887; prisbelönt). L. blef 1890 led. af Vet. soc. i
Upsala.
Lundström, Ernst Andreas Johannes, landskapsmålare,
f. i Stockholm d. 14 Sept. 1853, elev vid
Konstakademien 1875–79, anslöt sig till den
s. k. opponentrörelsen 1885 och är medlem
af Konstnärsförbundet. Han har målat svenska,
italienska och franska landskap, t. ex. två Motie
från Berzelii park (1888 och 1889), Hytta i månsken,
Vid ballastbryggan, Motiv från Vestmanland (alla
tre 1890), Stockholms ström i månsken (1892) och
Sommarafton (1897). J. K–e.
Lundström, Anders Herman, teolog, kyrkohistoriker,
f. i Filipstad d. 28 Nov. 1858, blef student i Upsala
1877, filos. kandidat 1881, teol. kandidat 1888,
komminister i Helga Trefaldighets församling 1889
och derjämte 1893 docent i kyrkohistoria. L. har
författat bl. a. Laurentius Paulinus Gothus, hans lif
och verksamhet (1893), meddelat värderika Bidrag till
svenska kyrkans
historia ur inrikes arkiv (i »Hist. tidskr.»; 1894,
97) samt utgifvit Laurentius Petris »Oeconomia
christiana» och »De politico magistratu» (i
»Sv. lit.sällsk:s skr.», 1897–98).
*Lunds universitet. De 1876 utfärdade statuten
undergingo vissa ändringar genom k. stadgan
d. 17 April 1891, om filos. kandidat- och
licentiatexamen, samt k. kung. d. 17 Juni
1893, ang. val af universitetskansleren (se
Kansler. Suppl.). Juridiska fakulteten erhöll 1891
en ny e. o. professur, den medicinska räknar nu 6
ord. och 5 e. o. professurer samt 1 laborator (den
e. o. professuren i obstetrik och gynekologi,
ehuru upptagen i universitetets gällande stat,
har ej kunnat tillsättas af brist på lediga
löningsmedel). Den filosofiska fakultetens
humanistiska sektion har 9 ord. och 5
e. o. professurer och 3 lektorer (se Lektion.
Suppl.), den matematiskt-naturvetenskapliga
6 ord. och 5 e. o. professurer samt 1 adjunktur
(personlig), 1 observator och 1 laborator. Vårterminen
1898 uppgick lärarepersonalens antal till 105, på
följande sätt fördelade: 25 professorer, 17 e. o.
professorer, 1 adjunkt, 1 observator, 1 laborator,
2 assistenter, 2 t. f. lärare inom medic. fakulteten,
49 docenter, 3 lektorer och 3 exercitiemästare;
vakanta voro 5 ord. och 3 e. o. professurer
samt kem. laboratorsysslan. Studenterna äro
nu fördelade på 12 »nationer», i det att den stora
Skånska nationen 1889 delades i 5 (Lunds, Malmö,
Helsingborg-Landskrona, Ystads och Kristianstads)
med hvar sin inspektor och kurator, ehuru ett utskott
vårdar de skånska nationernas gemensamma egendom
(bibliotek, stipendier och andra fonder). Antalet
vid universitetet närvarande studenter v.-t. 1898 var
585, nämligen 72 i den teol., 110 i den jurid., 94 i
den medic. och 309 i den filosofiska fakulteten. —
Under åren 1886–97 har riksdagen beviljat följande
byggnadsanslag: 1888 54,000 kr. till nybyggnad för
botaniska institutionens behof, 1891 90,000 kr. till
nybyggnad af fysiologisk institution, 1894 149,000
kr. för nybyggnad af anatomisk institution och 1897
168,000 kr. för utvidgning af universitetsbiblioteket,
hvarjämte smärre ökningar till dessa anslag sedermera
beviljats. Enligt en i April 1897 företagen
räkning af bibliotekets bokförråd bestod detta
af 162,869 bd tryckta böcker, 5,920 kapslar
för tryckta småskrifter och 4,868 handskrifter.
Om zoologiska museet se Zoologiska institutioner
och samlingar. En i hufvudartikeln ej nämnd
institution är konstmuseum (i universitetsbyggnaden),
bestående af en Akademiska föreningen tillhörig och
der deponerad samling, universitetets egen samling
samt ur statens förråd deponerade konstföremål
(tillsammans år 1890 112 taflor jämte omkr. 130 blad
kopparstick och handteckningar samt några tiotal
gipsafgjutningar). — Den 1885 fastställda staten
gäller ännu, men statsanslagen uppgingo 1896 till
316,287 kr. (oberäknadt de extra anslagen, 64,750
kr.). De vid universitetet fästa stipendiernas
samtliga kapital var s. å. 1,157,258 kr., och
35,597 kr. utdelades i stipendier och premier till
162 stipendiater. Den största stiftelsen, som
någonsin kommit universitetet till godo, är Jenny
Lind-Goldschmidts testamente (1887) af 50,000 kr.
såsom grundfond för »Es. Tegnérs stipendier»
för medellösa teol. studerande. F. n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
