Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lunds veckoblad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1898) finnas tre »studenthem» med billig kost
och billig eller alldeles afgiftsfri bostad: Lunds
universitetshem (för 20 studenter, stiftadt 1891
med anledning af D. Carnegies donationsfond s. å.),
Enskilda studenthemmet (för 14 studenter, stift. 1892
af kyrkoh. J. Colliander) och J. H. Thomanders
studenthem (stift. 1895 af godsegaren Warholm med
fru, f. Thomander, och fröken E. Thomander). Jfr
El. Tegnér: »Lunds universitet 1872–1897»
(1897).
*Lunds veckoblad upphörde d. 30 Nov. 1897.
Det efterträddes af den dagliga tidningen Lunds
dagblad.
Lund–Trelleborgs jernväg, af normal spårvidd, 43
km. lång, eges af L.-Trelleborgs jernvägsaktiebolag
och öppnades för trafik d. 26 Juli 1875.
J. L.
Lungegaarden [-går-]. Se Nonneseter.
Lung-khe, folkstam. Se Hling-dsju.
Lungmossa, bot. Se Lunglaf.
*Lungsjuka. De offentliga åtgärder, som skola
vidtagas vid sjukdomsfall, som är eller misstänkes
vara denna sjukdom, finnas angifna i k. förordn. d.
23 Sept. 1887, Medicinalstyrelsens kung. d. 19
Mars 1888 och k. kung. d. 18 Maj 1894.
*Lungsjukdomar. Om de bakterier, som orsaka
lunginflammationen, se Bakteriologi, sp. 535. Suppl.
*Lungsund. 19,116 har. 1,812 innev. (1896).
Luopiois, kapell. Se Hauho.
Luoto, finska namnet på Larsmo (se d. o.).
Lupiae. Se Lecce. 2.
Lupus marinus, Lat., hafsvarg, zool. Se Hafkatt.
*Lur, socken. 10,500 har. 1,941 innev. (1896).
Lurer, folkstam. Se Luristan.
Lusatia. Se Lausitz.
Lusflugor, zool. Se Pupipara.
Lushai, okultiveradt folk, som bebor de ännu föga
kända skogiga berglanden i nordvestra delen af
Indokina, vid Bengalens östra gräns, i Assam och öfre
Birma, och är deladt i ett större antal stammar,
alla militäriskt organiserade under höfdingar. De
stammar, som finnas på britiskt område och mer
eller mindre erkänna britisk myndighet, kallas
kuki. Lushai äro storvuxna, med tjock och platt
näsa, tjocka läppar, små mandelliknande ögon,
utstående kindkotor och svag skäggväxt. Qvinnorna
utdraga öronflikarna till otrolig längd genom
insatta trä- eller elfenbensskifvor. Folket anses
ganska intelligent. Alla äro ifriga tobaksrökare. De
äro djerfva jägare, hålla ett slags nötkreatur,
getter och svin, odla äfven något säd och tillverka
bomullsväfnader, fläta korgar o. s. v. De hafva genom
sina plundringståg varit obeqväma grannar till den
fredliga befolkningen i Bengalens östra dalar, och
England har mer än en gång nödgats gripa till vapen
mot dem, senast 1871–72.
*Lustgas användes numera icke såsom anestetiskt
medel, sedan brometyl kommit i bruk. P. T. C.
Lustjakt. Se Yacht.
*Luta Nzige. Se Albert Edvard Njansa. Suppl.
Luteva. Se Lodève.
Lutreola, zool. Se Flodillrar.
*Luttra, socken. 1,575 har. 415 innev. (1896).
Luttring. Se Glasfabrikation, sp. 1262.
*Lutz, J. von, erhöll till följd af sjuklighet afsked
d. 31 Maj 1890 och afled d. 30 Sept. s. å.
*Luumäki tillhör sedan 1897 Nyslotts stift.
*Luxemburg. 1. Storhertigdömet hade 1895 217,583
innev. Storhertigdömet skildes efter konung Vilhelm
III:s död (d. 23 Nov. 1890) från förbindelsen med
Nederländerna och öfvergick till följd af 1783 års
arfförening till storhertig Adolf, förut hertig af
Nassau, hvilken förde styrelsen
under Vilhelms sjukdom en kort tid 1889 och
Nov. 1890. Enligt den 1892 reviderade vallagen består
deputeradekammaren af 45 för 6 år valda medlemmar, af
hvilka halfva antalet afgår hvart tredje år. Budgeten
for 1896 upptog inkomsterna till 9,341,600 fr. och
utgifterna till 8,924,100 frcs. Statsskulden,
uteslutande jernvägslån, konverterades 1893 till
ett enda lån å 12 mill. frcs. Jernvägarna hade 1896
en längd af 434 km. — 2. Provinsen hade 1890 endast
211,711 innev. och beräknades 1895 hafva 214,728.
*Luzern. 1. Kantonen hade 135,813 innev.
1894. Budgeten för sistnämnda år upptog
inkomsterna till 1,830,291 fr. och utgifterna
till 1,968,496 fr. Statsförmögenheten uppgick
s. å. till 6,572,898 fr. och statsskulden till
7,970,919 fr. — 2. Hufvudstaden hade 23,060
innev. 1897.
L. V. Se Literaturvännerna.
*Lübeck. 1. Fristaten hade 83,693 innev.
1895, af hvilka 70,278 tillhörde staden
L. och förstäderna, 1,750 Travemünde och 11,665
landskommunerna. Statens inkomster och utgifter för
1896–97 beräknades till 4,684,748 mk, hvarjämte i
matrikularbidrag erlades 635,884 mk. Statsskulden
var 1895 omkr. 19,6 mill. mk. — 2. Staden L.
hade 70,278 innev. 1895. Införseln hade 1895
ett värde af 258,35 mill. mk, utförseln af 211
mill., deraf resp. 65,9 och 136,3 mill. sjöledes.
S. å. inkommo 2,453 fartyg med en drägtighet af
531,743 tons. Stadens egen handelsflotta
räknade s. å. 28 fartyg, om 10,055 tons, deraf
25 ångfartyg, om 8,520 tons. Efter öppnandet
af Nord-Östersjökanalen har L. haft svårt att
konkurrera med Hamburg, och derför är den nu under
byggnad varande Elbe-Trave-kanalen (se Elbe. Suppl.)
rent af ett lifsvilkor för staden.
*Lübke, W., afled 1893 i Karlsruhe.
*Lüderitz-land utgör nu endast en del af Tyska
Sydvest-Afrika.
Lügumkloster. Se Lögum kloster.
*Lütken, K. F., har skrifvit Bidrag til nordisk
ichthyografi (bd 1–8, 1876–91), afhandlingar om
Tandhvalerne (1887–89), Scopeliner (1892) och
Hvallusene (1887–93) samt utgifvit E Museo Lundii
(d. v. s. P. V. Lund), I 1888, II 1893–96.
E. Ebg.
*Lützow, K. F. A. von, dog 1897.
Lyall [lä’jöll], Edna, psevdonym för den engelska
romanförfattarinnan miss Ada Ellen Bayly [bēli],
som föddes i Brighton och vid unga år 1879 började sin
offentliga literära verksamhet, bland hvars frukter
må nämnas Donovan (1882; svensk öfvers. 1893, efter
originalets 20:de uppl.), Autobiography of a slander
(1887, flere uppl.; »Skvallerormen berättar sin egen
historia», 1891) och A hardy norseman (1889).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
