Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lunds veckoblad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lybeck, Karl Mikael, finsk författare, f. i Nykarleby
d. 18 Mars 1864, blef student 1882, filos. kandidat
1887 och magister 1890. L:s poetiska talang har
främst framträdt i hans Dikter (2 samlingar,
1890 och 1895). I öfrigt har han utgifvit smärre
skildringar och skisser: Unge Hemming (1891),
Ett mosaikarbete (1892), Allas vår Margit (1893),
Dagar och nätter (1896). Han erhöll 1897 Svenska
Literatursällskapets i Finland pris à 2,000 mark
för skönliterärt författareskap under åren 1894–96.
M. G. S.
*Lyby, socken. 2,525 har. 1,161 innev. (1896).
Lyceum, tidskrift. Se Hammarskjöld, L., sp. 637,
och Nya skolan, sp. 1508.
Lyceum för flickor i Stockholm, högre fullständigt
läroverk, grundades år 1875 af dåv. lektorn vid
Nya elem.-skolan G. Sjöberg (se denne) och hans
hustru Hanna S., född Tillander. Från en ringa
början växte skolan raskt med klass efter klass
och hade 1881 i hufvudsak nått den fullständighet,
som dess stiftare afsett. Sedan tvänne af skolans
lärjungar år 1882 vid Nya elem.-skolan aflagt
mogenhetsexamen, erhöll föreståndaren dimissionsrätt
för Lyceum för flickor, och redan samma höst höll
skolan sin första afgångsexamen. Sedan denna tid har
läroverket inneslutit en småskola med 3 förberedande
klasser, en elementarskola med 6 klasser samt en
fortsättningsskola med 2 parallelt löpande linier, af
hvilka den ena, en kombinerad seminarie- och praktisk
linie, innesluter två klasser, den 7:de och den 8:de,
medan den andra, gymnasiet, består af 4 klasser
(ringar). Alla klasserna äro ett-åriga. Kursen till
mogenhetsexamen, räknad från lärjungarnas 9:de år,
utgöres af 6 år i elementarskolan och 4 i gymnasiet,
en tio-årig kurs, som alltså med ett år öfverskjuter
den, som fordras i statens allmänna läroverk för
gossar. Genom den längre skolkursen blir det möjligt
att något skona flickans krafter. Skolan har också
alltifrån början satt såsom en af sina uppgifter
att genom ett väl afvägdt hem- och skolarbete söka
förekomma öfveransträngning. Undervisningen ordnades
ursprungligen efter Nya elem.-skolans system, dock med
vissa modifikationer. Ett och annat deraf har efter
hand uppgifvits; men skolan arbetar ännu under friare
former än andra läroverk. Vårterminen 1898 utgjorde
lärjungarnas antal 190. Af skolans lärjungar hafva
79 aflagt mogenhetsexamen. Från och med år 1898
har skolan öfvertagits af »Aktiebolaget Lyceum»,
i hvilket flere af skolans lärare och lärarinnor
inträdt. Arbetet ledes fortfarande af lektor och
fru Sjöberg.
Lycia l. Lycium. Se Lecce. 2.
Lyck (Lyk), stad i preuss. reg.-området Gumbinnen
(Ostpreussen), vid en jernvägsknut, Masurens
hufvudstad. 11,722 innev. (1895).
*Lycke, socken. 3,615 har. 924 innev. (1896).
*Lycksele. 1. Socken, omkr. 5,369 qvkm. 6,635
innev. (1896). År 1888 skildes Örträsks
lappmarkspastorat från L. konsistoriella
pastorat. Ordnings-, byggnads- och brandstadgarna
för rikets städer tillämpas sedan 1884 vid L. kyrko-
och marknadsplats. — 2. L. lappmarks tingslag. 22,090
qvkm. 14,040 innev. (1896). Till tingslaget hör
Örträsk såsom socken och ingen del af Malå.
Lycopersicum esculentum, bot. Se Kärleksäpple.
*Lycosa. Å rad 4 bör läsas: Arachnoidea.
Lycurgus. Se Lykurgos.
Lyda stellata, zool. Se Tallspinnarestekeln.
*Lyddeköpinge. 1,884 har. 1,077 innev. (1896).
*Lydgate, J., föddes omkr. 1370 och dog
omkr. 1451. Det är mycket ovisst huruvida han
någonsin besökt Italien. Hans Falls of princes är
en återgifning på engelsk vers af en fransk öfvers.
af Boccaccios »De casibus virorum illustrium».
*Lye, socken. 1,933 har. 298 innev. (1896).
Lyhundra. 1. Härad, omfattar socknarna Söderby-Karl,
Estuna, Lohärad, Malsta och Husby-Lyhundra. 31,811
har. 5,467 innev. (1896). — 2. Kontrakt. 64,818
har. 12,842 innev. (1896).
*Lykantropi. Se vidare Varulf.
*Lykke. — 4. Kaj L. dog på Bramminge (ej
Brammerup). Jfr K. Braun: »K. L.» (1886).
Lykoktonin. Se Akonitin (äfven i Suppl.).
Lykonpolis. Se Siût.
*Lymfa. Se vidare Vaccin.
Lymfadenom, med. Se Lymfosarkom.
Lymfom. Se Tumör.
*Lyndsay, Sir David, föddes 1490. »The satyre»
etc. uppfördes första gången 1540, i Linlithgow.
*Lyngby, socken. 1,939 har. 1,209 innev. (1896).
*Lyngsjö, socken. 1,756 har. 368 innev. (1896).
*Lynn, stad i Massachusetts, hade 64,700 innev. 1895.
*Lyon hade 466,028 innev. 1896. Kyrkan Notre-Dame de
Fourvières, i moderniserad bysantinsk stil, invigdes
1896. Musée Guimet har flyttats till Paris. De äldre
fästningsverken (sedan 1830) bestodo af en bastionerad
vall jämte 11 fort och 3 batterier i en omkrets af 19
km. Efter 1870 hafva dessa verk betydligt förstärkts
för att skydda staden för beskjutning och förvandla
den till ett stort förskansadt läger. Enceinten
utflyttades och beskrifver nu en 12 km. lång
halfcirkel i n. och s. Dessutom hafva anlagts 12 nya
fort och 10 batterier, deribland de starka verken
på Mont d’Or n. v. om staden, i en omkrets af 70
km. Nordöst om staden ligger militärlägret Sathonay.
*Lyons. 2. R. B. P. lemnade ambassadörsposten
1887, upphöjdes till earl och dog s. å., efter att
hafva öfvergått till katolska läran.
*Lyrestad. 9,708 har. 2,452 innev. (1896).
*Lysander, A. T., afled d. 25 April 1890 i Lund. Hans
anderika »Smärre skrifter» utgåfvos i urval 1891.
*Lyse, socken. Arealen med inräkning af Lysekils
köping 5,313 har. 3,336 innev. (1896).
*Lysekil är annex- (ej kapell-) församling till
Bro. 2,826 innev. (1896).
*Lysing. 1. Härad, omfattar bland andra socknar hela
Trehörna, men ingen del af Harstad. 45,638 har. 10,031
innev. (1896). — 2. Kontrakt, har samma areal och
folkmängd som L. härad.
Lysings och Göstrings domsaga, Östergötlands
län, omfattar Lysings och Göstrings härad. 1,122
qvkm. 24,634 innev. (1896).
*Lyskander, K. K. Hans Billeættens rimkrönike
utgafs 1888 af H. Rördam. E. Ebg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
