Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnesian limestone ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Truchsess öfvergått till protestantismen. Han
utnämndes s. å. till biskop af San Severo (i
konungariket Neapel) och blef 1584 nuntie i
Wien. Öfverallt verkade han för katolicismens
utbredning med slughet och energi, men ock med
personligt mod samt stor fasthet äfven i farliga
situationer. Såsom nuntie hos Sigismund III af
Polen (1593) kom han att ingripa äfven i Sveriges
historia. Under de långvariga underhandlingarna
i Stockholm och Upsala emellan Sigismund och det
protestantiska partiet sökte M. förmå Sigismund att
gifva katolikerna samma fria religionsutöfning
som protestanterna samt att begränsa de senares
friheter. Han sökte äfven underhålla konungens misstro
till de ledande männen i Sverige för att bättre kunna
begagna honom för sina syften. Då Sigismund vägrade
bekräftelse på Upsala mötes beslut före kröningen,
vände sig den allmänna förbittringen mot M. Hans
aflägsnande begärdes, och hertig Karl underrättade
honom, att hans lif var i fara. M. nekade att sätta
sig sjelf i säkerhet. Då Sigismund slutligen på
sina jesuitiska biktfäders tillstyrkan uppfyllt
alla ständernas fordringar, afgaf han inför M. en
hemlig protest mot alla medgifvanden till kättarna,
såsom honom med våld aftvungna, hvartill fogades
ett löfte, att katolikerna senare skulle erhålla
religionsfrihet. Att biktfäderna med M:s goda minne
tilläto Sigismund bekräfta Upsala mötes beslut, är
säkert; men kurian kunde, om så behöfdes, förneka
bekräftelsens giltighet, emedan den gifvits utan
hennes uttryckliga medgifvande. Sigismund rådfrågade
M. också i inrikes svenska frågor. Äfven efter
återkomsten till Polen följde M. med uppmärksamhet
förhållandena i Sverige, och i sin 1598 till kurian
afgifna relation om Polen yttrar han sig äfven
om Sverige. Mot slutet af sitt lif verkade M. i
Siebenbürgen. Han dog 1604. K. H–d
Malatia (forntidens Melitene), stad i turkisk-asiatiska
vilajetet Mamuret-til-Aziz, 45 km. v. om
Eufrat. Omkr. 40,000 innev. (1/4 kristna). Omkr. 15
km. nordligare ligga ruinerna af Eski-sjer (»gamla
staden»), der M. låg, ännu då Moltke 1838 vistades
i Mindre Asien.
Malayta (Malaita), en af Salomon-öarna.
Malbergska glossorna. Se Saliska lagen.
*Malden hade 23,031 innev. 1890.
*Malediverna hafva endast omkr. 30,000 innev.
Malevo. Se Parnon.
*Malgesanda heter nu officielt Malexander. 20,010
har. 1,291 innev., deraf 657 i Ydre, 543 i Göstrings
och 91 i Vifolka härad. Dess till Vifolka härad
hörande del skall 1899 förläggas till Göstrings härad.
*Malign. Maligna oedemet. Se Bakteriologi. Suppl. —
Malignt lymfom. Se Lymfosarkom.
Malin K., psevdonym för Emma Elisabet Linck (f. De
la Grange 1823, g. m. stadsnot. H. Linck, sedermera
med medicinalrådet A. G. Carlsson, d. i Stockholm
d. 3 Nov. 1893).
Malindi, stad. Se Melinda.
*Malingsbo. 13,725 har. 858 innev. (1896).
*Malingsbo, f. d. jernbruk. Se Kloten (äfven i Suppl.).
Malkontenter (Fr. malcontents, missnöjde), namn på
några oppositionella politiska partier, såsom
de med pacifikationen i Gent (1576) missnöjde katolske
nederländarna och de upproriske i Ungern under senare
delen af 1600- och början af 1700-talet.
Mallein, ett genom renodling af rotsbaciller (bacillus
mallei) framställdt ämne, hvilket nyttjas såsom medel
mot den af bacillen framkallade sjukdomen rots.
Malling, Jörgen, dansk musiker, f. 1836, organist
i Svendborg, senare lärare i Köpenhamn och Wien,
har komponerat sånger, pianostycken m. m.,
men mest gjort sig känd genom sin ifrån för den
»Chevéska metodens» införande i sångundervisningen. —
Hans broder Otto Valdemar M., f. 1848, blef 1872
dirigent i Studentersangforeningen i Köpenhamn och
1874 i Concertforeningen, dessutom 1878 organist
i Petri kirke och 1885 lärare i musikteori vid
konservatoriet. Han har komponerat orkester- och
kammarmusik, körverk, solosånger, stycken för piano,
orgel o. s. v. A. L.
Malling, Ingrid Mathilde, dansk-svensk författarinna,
dotter till en dansk godsegare Kruse, född d. 20
Jan. 1864 på Oskarsfarm, Skåne, och gift 1890
med grosshandlaren Peter Mailing i Köpenhamn,
har skrifvit på svenska En roman om Förste konsuln
(1894, öfvers. till danska 1895; 4:de uppl. 1897),
hvilken genast väckte stort bifall, Fru guvernören
af Paris (1895; 3:dje uppl. 1896), bägge under
psevdonymen Stella Kleve, Eremitage-idyllen (1896),
Skyttes på Munkeboda (1897), skildrande hemlif i
Skåne på 1830-talet, och ett skådespel Fru Leonora
(1897). E. Ebg.
*Malling-Hansen, H. E. J., dog d. 27 Sept. 1890. 1886
upptäckte han efter långa undersökningar och genom
att dagligen väga och mäta barnen i döfstumskolan,
att periodiska olikheter i barnens vigt och
växt förekomma, hvilka ansågos bero på inverkan
af solens strålar (Perioder i börns væxt
og solens varme, 1886; öfvers. till tyska).
E. Ebg.
Mallotus, zool. Se Loddan.
Mallotus philippinensis, bot. Se Kamala.
*Malm, K. V., föddes på Jukkula, Kuopio
landsförsamling.
*Malma. 1. Socken i Skaraborgs län. 2,869 har. 956
innev. (1896). — 2. Socken i Vestmanlands län. 3,033
har. 1,714 innev. (1896). — 3. Lilla M., socken. 8,069
har. 1,489 innev. (1896).
Malmanen, Maunu. Se Creutz, K. M. Suppl.
Malmbäck, socken, tillhör nu endast Vestra
härad. 18,016 har. 2,048 innev. (1896).
Malméen, Georges. Se Granberg 3.
Malmen, stad i Britiska Birma. Se Maulmain.
*Malmen, exercisplats. Der restes 1891 en minnessten
öfver Johan Baner, med inskrift af Carl Snoilsky.
*Malmesbury. — 2. J. H. H., dog 1889.
*Malmgren, A. J., utnämndes 1889 till guvernör i
Uleåborgs län och dog i Helsingfors d. 14 April 1897.
*Malmköping hade 541 innev. 1896. Taxeringsvärdet
å fast egendom s. å. var 575,000 kr., deraf
1,600 kr. för jordbruksfastighet och 193,700 för
bevillningsfri fastighet. 1895 funnos 4 fabriker, med
8 arbetare och ett tillverkningsvärde af omkr. 21,000
kr., 20 handtverkare, med 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
