Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malou ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uti Italien. Bland det stora antalet af hans populära
arbeten må nämnas Fisionomia e mimica (1884),
Fisiologia dell ’amore (»Kärlekens fysiologi», 1888),
Il secolo Tartufo (1886; »Hyckleriets århundrade»,
1889), Il secolo nevrosico (1887; »Vårt nervösa
århundrade», 1888), »Nervernas hygien» (öfvers. 1889)
och »Konsten att taga sig hustru» (1892). M. är en
mycket framstående föreläsare. Han blef 1865 medlem
af deputeradekammaren och 1876 senator.
Mantel-ringkanon. Se Kruppska kanonen.
2. Mantzius, Karl, dansk skådespelare, den
föregåendes son, född d. 20 Febr. 1860, blef student
1878 och debuterade 1883 på kungl. teatern, hvilken
han sedan tillhört med undantag af spelåret 1889–90,
då han var en af ledarna af Dagmarteatern. Han är
en duktig karaktersskådespelare, i synnerhet i
det komiska facket. 1897 började han utgifva ett
stort verk öfver skådespelarekonstens historia,
hvaraf bd I behandlar Oldtidens skuespilkunst.
E. Ebg.
Manuel (af Lat. manus, hand), som utöfvas med
händerna. — Manuel gymnastik. Se Sjukgymnastik.
Manzanilla [-i’lja], ett slags vin. Se Xeres.
*Manzoni, A. F. T. A. Jfr H. Key: »Alessandro
Manzoni, litteraturhistorisk studie» (1894).
*Mapes, W., född omkr. 1140, blef 1197 ärkedjekne
i Oxford. Han lefde ännu 1208, men var sannolikt
död 1210.
Mapilla. Se Mopla.
*Maquet, Auguste Jules, dog 1888 i Paris.
Mara, en bland Salomon-öarna (se d. o.).
*Maracaibo har omkr. 35,000 innev.
Marajó, ö i brasilianska staten Pará, mellan
Amazonflodens och Parás (Tocantins’) mynningar, med
en areal af omkr. 52,800 qvkm., har betraktats såsom
belägen i Amazonflodens mynning (se Amazonfloden,
sp. 595–596), åt hvilken man till följd deraf gifvit
en bredd af 350 km., under antagande att Pará är
blott en sydöstlig arm af deltat och Tocantins en
biflod. Men sedan Bates
konstaterat, att M. icke är alluvialbiidning, utan
har granitgrund, har man allmänt erkänt, att
Amazonfloden i motsats till andra stora floder
icke har deltabildning. Ön M., i st. f. att öka
Amazonflodens mynning, reducerar den till armen mellan
M. och Macapástranden. Ön är oaktadt sin granitgrund
nästan fullständigt jämn, höjer sig knappt 0,3
m. öfver högvatten och är mot flodsidorna till stor
utsträckning betäckt med alluviala bildningar, hvilka
genomskäras af kanaler, än smala, krokiga, än vidgande
sig till stora laguner, men alla med sött vatten och
i allmänhet djupa och segelbara. Trakten mot hafvet är
en sandig, skoglös savann, medan den inre, flodsidan,
är beklädd med en yppig skogvegetation. Å de högre
belägna kusterna finnas några bebyggda platser,
med en sammanlagd befolkning af omkr. 1,000 pers.,
hvaremot ön för öfrigt är obebyggd.
*Maranhão, numera stat i Brasiliens förenade stater,
anses nu (1898) hafva öfver 500,000 innev.
Marasch, stad. Se Merasch.
*Marat, J. P. (r. 16), var veterinär hos grefven
af Paris.
Marathonisi, stad. Se Gythion. Suppl.
Marathos. Se Amrit. Suppl.
*Maratter. Antalet maratter från språklig synpunkt
utgör enligt 1891 års census nära 19 mill., deraf
11 mill. i presidentskapet Bombay, 3,5 mill. i
Haidarabad, 2,3 mill. i Berar och 2,1 mill. i
Centralprovinserna.
*Marbach, G. O., dog i Leipzig 1890.
Mar bermejo [vermechå], Sp. Se Kalifomiska viken.
Marbot [-bå], Marcellin, fransk militär,
memoarförfattare, f. 1782, husarunderlöjtnant 1799,
adjutant hos Bernadotte, Augereau (1803–08), Lannes
(1808–09) och Masséna (1809–11), öfverste 1812,
måste efter »Hundra dagarna» 1815» lemna Frankrike,
men fick återvända 1818 och inträda i hären på half
sold 1820. Han var 1830–40 adjutant hos hertigen
af Orléans och sedan 1842 hos grefven af Paris,
blef pär 1845, tog afsked 1848 och afled 1854. Utom
i revolutionskrigen deltog M. i striderna i Algeriet
1835 och 1839–40. M:s intressanta Mémoires (3 dlr,
1891; »General Marbots minnen från Napoleonstiden»,
1896) omfatta egentligen tiden 1799–1814, hvartill
sluta sig några bref angående slaget vid Waterloo.
*Marburg. 1. Stad i Hessen-Nassau, hade 16,061
innev. 1895. — 2. Stad i Steiermark hade 19,898
innev. 1890. Säte för furstbiskopen (ej ärkebiskopen)
af Lavant.
*Marby. 10,282 har. 494 innev. (1896). Sedan 1888
annex till Hallen i Jämtlands vestra kontrakt.
*Marbäck. 1. Socken i Elfsborgs län. 3,930 har. 604
innev. (1896). — 2. Socken i Jönköpings län. 6,480
har. 892 innev. (1896).
Marc de Montifaud [dö mångtifå], psevdonym. Se
Quivogne.
*Marcellus, biskop. Se Rättelser, bd 18, sp. 848.
*Marcellus, psevdonym. Se Bergstrand 3. Suppl.
*Marchesi, Pompeo, föddes 1789.
Marchienne-au-Pont [marsjiä’n-å-pång],
köping i belgiska prov. Hainaut, vid Sambre
och Bruxelles-Charleroi-kanalen samt flere
jernvägslinier. Omkr. 15,500 innev. Jern- och
gasindustri, stenkolsgrufvor.
Mardyck-kanalen. Se Dunkerque. Suppl.
Marea, folk i Nordöst-Afrika, n. n. v. om Abessinien
och bogos, i den bergstrakt, som begränsas i ö. och
n. af Barakas biflod Anseba. De påstå sig vara af
arabiskt ursprung, men tala tigré. Ehuru jordbrukare,
föra de ett halft nomadlif och bo i tält. De voro
kristna ända till förra hälften af 1800-talet, då
de öfvergingo till islam. Ömsom skattskyldiga till
Egypten, ömsom till Abessinien, hafva de dock i stor
utsträckning bevarat sin sjelfständighet. Nu räknas
de till italienska kolonien Eritrea. Hela antalet
beräknas till omkr. 16,000.
Mareb. 1. Flod i Nordöst-Afrika, upprinner i
nordligaste Tigré, rinner först i sydlig och
sydvestlig riktning, vänder sig under 14° 20’
n. br. mot n. v., inträder i Kunamalandet, får namnet
Sona l. Soba, längre ned Gasj och förenar sig med
Atbara under 17° 40’ n. br. I verkligheten utsinar
den i sanden, innan den når sin ursprungliga mynning,
till följd af anlagda bevattningskanaler. Den var
1897 provisoriskt Eritreas sydgräns. — 2. (Marib,
Marjab). Stad i Jemen i vestra Arabien, 130
km. ö. u. ö. om Sana,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
