Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mariestad-Moholms jernväg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Maskinistofficerarna och Flottans
maskiniststat. Vid Stockholms station af K. Flottan finnes numera
(1898) ingen underbefälsskola med maskinistklasser
utan endast förberedande underbefälsskola. Sjelfva
underbefälsskolan med såväl maskinist- som öfriga
underbefälsklasser är förlagd till Karlskrona.
L. H.
Maskinväfstolen. Se Väfnad.
Masljanitsa, R. Se Smörveckan.
*2. Masreliez, L. A. Se Rättelser, bd 18, sp. 848.
*Massa, stad i Italien, har omkr. 10,000
innev.
*Massachusetts hade 2,238,943 innev. 1890,
af hvilka 23,570 negrer; 657,137 voro födda i
utlandet (18,624 i Sverige). Antalet fabriker
uppgafs 1890 till 26,923, med 485,200 arbetare
och ett tillverkningsvärde af 888 mill. doll.,
deraf 187 bomullsfabriker, med 76,200 arbetare,
5,8 mill. spindlar och 133,227 väfstolar,
336 yllefabriker, med 43,000 arbetare,
780,800 spindlar och nära 20,000 väfstolar och
stickmaskiner. Till kongressen sänder staten 13
representanter. Jernvägarna hade 1895 en längd af
3,409 km. Statsskulden var 12 mill., den beskattade
förmögenheten 2,471,5 mill. doll.
Massai. Se Masai. Suppl.
Massalianer. Se Messalianer.
Massberg, Konrad. Se Marderfelt.
*Massenet, J. E. F. Af hans senare operor må
nämnas tvåaktsoperan La Navarraise (»Navarresiskan»,
uppf. i Stockholm 1895) och Manon (1884; i Stockholm
1896), opera comique i fem akter.
Massillon [ma’ssilön], stad i nord-amerik. staten
Ohio, vid Ohiokanalen och en vigtig
jernvägsknut. 10,092 innev. (1890). Mångsidig industri.
*Massina är nu tributpliktigt till Frankrike och
räknas till Franska Sudan. Utom den herskande stammen
fulbe (muhammedaner) består befolkningen af hedniska
bambara och sonrhai.
*Massinger, Ph., föddes 1583. Ensam skref M. 15
skådespel, i 20 hade han Fletcher till medarbetare och
i ytterligare 4 andra medarbetare; alla dessa stycken
finnas i behåll. Dessutom känner man titlarna på 11
af honom ensam eller i förening med andra skrifna,
hvilka gått förlorade.
*Masson, A. M. B. G.-, dog i Paris 1883.
*Masthuggsförsamlingen i Göteborg hade 26,763
innev. 1896. Dess 1889–93 byggda kyrka kallas Oskar
Fredrik.
Mastudj. Se Kunar. Suppl.
*Matabele. Riket sönderföll under Mosilikatses
efterträdare Lobengula 1893. Området införlifvades
under namn af Matabele land med Britiska Sambesi,
som står under förvaltning af Britiska sydafrikanska
kompaniet. Det ligger ungefär mellan 15° 35’ och
23° 35’ s. br. samt 25° 40’ och 32° ö. lgd samt
begränsas af Sambesi i n., portug. Öst-Afrika i ö.,
Sydafrikanska republiken i s, (gräns Limpopo) och
Khamas rike i v. Se Britiska Sambesi. Suppl.
Matadi, distriktshufvudort och hamnplats i
Kongostaten, dit Kongo är segelbar från kusten för
oceanångare, och derför utgångspunkt för Kongobanan
till Stanley Pool. M. anlades af svensken P. A. Möller
(se denne. Suppl.).
Matamme. Se Metamme. Suppl.
*Matamoros har nu endast 10,000 innev. — 2. Stad
i mejikanska staten Puebla, utgångspunkt
för en jernväg till staden Puebla. Omkr. 12,000
innev. Stenkolsgrufvor.
*Matanzas hade 56,379 innev. 1887.
*Matejko, J. A., afled i Krakov 1893.
Matematiskt värde. Se Lifförsäkring, sp. 1256.
Materialprofning, bestämmande af den eller de fysiska
egenskaper hos ett material, hvilka utmärka dess
lämplighet för ett gifvet ändamål. Sådan pröfning är
af den mest olikartade natur, ty dels kan ändamålet
med användandet af ett visst material vara synnerligen
vexlande, dels äro de i praktiken begagnade materialen
så olikartade. En rationel materialprofning började
tillämpas först på konstruktionsområdet, och detta
bildar fortfarande medelpunkten för alla sträfvanden
att ernå möjligast korrekta och enhetliga metoder
för materialens bedömande.
I materialprofningens utveckling, som helt och
hållet egt rum under 1800-talet, hafva Sveriges
teknici tagit en ej obetydlig del. Redan 1826
företog assessor P. Lagerhjelm på Jernkontorets
bekostnad en omfattande undersökning (beskrifven i
»Jernkontorets Annaler» s. å.) af räckt och valsadt
såväl svenskt som engelskt smidesjerns fysiska
egenskaper. Hans försök ledde emellertid ej till
omedelbar efterföljd. Först på 1860-talet utfördes
nästa stora arbete för materialundersökningar
under ledning af Knut Styffe, som i det mer än i
ett afseende klassiska arbetet »Om jerns och ståls
elasticitet, tänjbarhet, och absoluta styrka»
(1866) lemnat en redogörelse derför. Särskild omsorg
egnade Styffe åt bestämmandet af jerns och ståls
elastiska egenskaper på ett mot praktiska förhållanden
svarande sätt. Genom försöken ådagalades ej blott
olika mekanisk behandlings inflytande på Jernets
egenskaper, utan äfven inflytandet af glödgning,
härdning o. s. v. samt den kemiska sammansättningens
betydelse, hvarvid särskild uppmärksamhet egnades
åt kolet. Försöken utfördes emellertid ej blott vid
vanlig temperatur, utan utsträcktes till såväl högre
som lägre värmegrader och hafva derigenom erhållit ett
ännu större intresse. Efter denna tidpunkt hafva många
intressanta och värdefulla materialundersökningar
blifvit utförda i vårt land, förnämligast vid de
offentliga profningsanstalterna. Den första af dessa
inrättades 1875 af Jernkontoret vid Liljeholmen
och stod under ledning af direktör C. A. Dellwik
till sommaren 1896, då dess verksamhet på sätt
och vis öfverflyttades till Tekniska högskolans
nyinrättade materialprofningsanstalt, till hvilken
den förra anstaltens 100-tons Werder-maskin blifvit af
Jernkontoret på vissa vilkor öfverlåten. 1888 öppnades
i Göteborg en offentlig materialprofningsanstalt
i samband med Chalmers’ tekniska läroanstalt,
och den har kraftigt utvecklats i främsta
rummet genom prof. A. Wijkanders energi. Den vid
Tekniska högskolan inrättade profningsanstalten,
för hvars tillkomst förtjensten må i första rummet
tillskrifvas prof. G. R. Dahlander, har redan nu
(våren 1898) en så pass fullständig utrustning, att
följande prof der kunna utföras: hållfasthetsprof (se
vidare Hållfasthet) af alla slag på metaller, sten,
tegel, trä, kettingar, linor o. s. v., fullständiga
cementundersökningar, afnötningsprof, undersökningar
af papper, tyg och andra väfnader, elektriska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
