Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mauch Chunk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mauch Chunk [måk tjönk], stad i nord-amerik. staten
Pennsylvania, ligger pittoreskt vid ett af de trängsta
ställena af Lehigh-dalen, i ett af de mest gifvande
koldistrikten. 4,100 innev. (1890). Staden besökes
för sina vackra omgifningar mycket af resande.
Maulde la Clavière [måld la klaviär], Marie
Alphonso Rene de, fransk historiker, f. 1848,
genomgick École des chartes, blef juris licentiat,
var 1874–78 underprefekt och har sedan dess egnat sig
åt vetenskaplig verksamhet. Han har behandlat ämnen
företrädesvis från medeltidens sista århundraden
(Jeanne de France, duchesse d’Orléans et de Berry
1464–1505, prisbelönt, 1883; Historie de Louis XII,
3 bd, 1890–92, La diplomatie au temps de Machiavel,
3 bd, 1892–93, Louise de Savoie et François I, 1895,
m. m.) och utgifvit Jean de La Tailles »Oeuvres» (4
bd, 1878–79) och J. d’Autons »Chroniques de Louis XII»
(3 bd, 1890–93). M. stiftade 1887 Société d’histoire
diplomatique samt är samfundets generalsekreterare
och redaktör af dess tidskrift.
*Maunoir. C. J. »Année géographique» upphörde
med 1880.
Maunu Malmanen. Se K. M. Creutz. Suppl.
*Maupas, Ch. E. de, dog 1888.
*Maupassant, H. R. A. G. de, skref vidare bl. a. Mont
Oriol (1887; sv. öfvers. 1895), Pierre et Jean (1888;
»Pierre och Jean», s. å.), Fort comme la mort (1889;
»Stark som döden», 1894), Notre coeur (1890; »Vårt
hjerta», 1894) och skådespelet Musotte (i förening
med J. Normand, 1891). Han föll 1892 i sinnessjukdom
och afled d. 6 Juli 1893 på en dårvårdsanstalt
i Paris. 1893 utgaf T. Hedberg M:s »Berättelser
och skisser i urval» med en inledning om hans
författareskap. M:s staty aftäcktes 1897 i Paris.
*Maurenbrecher, K. P. W., afled 1892.
*Maurer. — 2. Konrad von M. lemnade 1893
professuren. M. har skrifvit vidare bl. a. Nogle
bemærkninger til Norges kirkehistorie (1893).
Maurier, George Du. Se DuMaurier. Suppl.
*Mauritius hade 371,655 innev. 1891 och beräknades
vid 1895 års slut hafva 378,041. Vid 1891 års räkning
voro 209,079 hinduer, 115,438 rom. katoliker, 34,763
muhammedaner och 7,307 protestanter. Det lagstiftande
rådet består af 10 valda medlemmar (sedan 1885,
förut valdes inga), 9 af guvernören utnämnda och
8 medlemmar på grund af sitt ämbete. Inkomsterna
uppgingo 1895 till 8,27 mill. rupier (indiska rupien
är det lagliga myntet) och utgifterna till 8,49
mill. Statsskulden var s. å. 1,276,535 pd st. Importen
hade s. å. ett värde af 20 1/8 mill. rupier och
exporten 27 1/4 mill. rupier (1 rupie beräknad till 2
eng. shillings). En telegrafkabel går sedan 1893 från
Sansibar till Seychellerna och derifrån till M., som
har två jernvägslinier om sammanlagdt 169 km. längd.
Mauritius den helige, Savojens skyddspatron. Se
Thebaiska legionen.
Mauro Castro. Se Akjerman.
*Mauromichalis, Petro, föddes 1775.
*Maury, J. S. Ricard utgaf 1891 i 2 bd
Correspondance diplomatique et mémoires inédits du
cardinal M.
*Maury, L. F. A., tog 1888 afsked och dog 1892.
*Mausergeväret är med olika modifikationer
antaget i Sverige, Ryssland, Belgien, Spanien
och Turkiet, hvaremot det i Tyskland ersatts af
Mannlichergeväret. Se vidare Eldhandvapen. Suppl.,
sp. 617 och Tabell.
Mauthner, Ludwig, österrikisk oftalmolog, f. 1840,
1894 professor vid Wiens universitet, död s. å.,
skref bl. a. Lehrbuch der ophthalmoscopie (1868),
Vorlesungen über die optischen fehler des auges
(1872–76) och Vorträge aus dem gesammtgebiete der
augenheilkunde (1879–86).
Mauvaises terres. Se Barren lands. Suppl.
Max Adeler. Se Ch. H. Clark. Suppl.
Maxillärpalper, zool. Se Palper.
Maxim, Hiram, amerikansk ingeniör, f. i
Sangersville, Maine, 1840, utbildade sig
hufvudsakligen genom sjelfstudium, uttog 1867 patent
på gastillverkningsmaskiner, gjorde stora uppfinningar
på den elektriska belysningens område och konstruerade
1883 i London, dit han öfverflyttat, en automatisk
kulspruta (se Maximgeväret. Suppl.). Bolaget, som
skulle exploatera hans patent, hade emellertid ingen
lycka med sig, i synnerhet sedan det 1888 förenat sig
med T. Nordenfelts bolag. M. har vidare uppfunnit ett
slags röksvagt krut och en pneumatisk dynamitkanon.
Maximalarbetsdag. Jfr Normalarbetsdag.
Maximgeväret l. Maxims kulspruta, det första
automatiska eldvapnet, konstruerades 1883 af H. Maxim
(se denne. Suppl.) och användes f. n. i tyska
marinen, i Österrike, Ungern, England, Schweiz
m. fl. land. Vapnet har en vanlig gevärspipa,
som, till förekommande af för stor uppvärmning
till följd af den hastiga eldgifhingen, omgifves
af en med vatten fylld kylmantel och jämte denna
hvilar på en trefot eller på en med hjul försedd
kulsprutelavett. Patronerna föras på en gördel midt
för loppet. Så snart första skottet affyrats för hand,
orsakar krutgasen, förutom kulans utslungande, äfven
mekanismens öppnande, den tomma hylsans extraktion,
laddning af följande patron, mekanismens stängande,
patronens affyrande o. s. v. Skjuthastigheten uppgår
till 600 skott i minuten. Som kulsprutan visat sig
väl mycket komplicerad, har i Österrike införts en
betydligt förenklad konstruktion, 8 mm. mitraljösen
m j 93 (Salvators system), hvars skjuthastighet
dock är endast 250–300 skott i minuten. Vid båda
kulsprutorna kan affyrningen ske äfven för hand.
H. W. W.
*Maximilian, tyska furstar. — 2. Bajerska furstar,
f) M. Josef, f. 1808, dog d. 15 Nov. 1888.
*Maxmo är numera sjelfständigt pastorat.
Max O’Rell, psevdonym. Se P. Blouët. Suppl.
Max Stirner. Se Schmidt, K., sp, 680.
*Maxwell, J. C. Om hans teori rörande elektricitetens
natur se Elektricitet. Suppl.
Maybach, Albert von, preussisk ämbetsman, f,
1822, var 1874–76 chef för statens jernvägar, 1878
handelsminister samt 1879–91 minister för allmänna
arbeten. Han har i främsta rummet förtjensten af att
största delen af de enskilda preussiska jernvägarna
öfvergått i statens ego.
Mayence [maja’ngs], Fr. Se Mainz.
*Mayenne. 1. Departementet hade 321,187 innev, 1896.
*Mayhew, H., dog 1887.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
