Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mauch Chunk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mayo. Se Niger.
Mayor [mēör], Eng. Se under Lord.
*Mayotta, 366 qvkm., hade 8,708 innev. 1890.
*Mazade, Louis Charles Jean Robert de, blef 1882
led. af Franska akademien och dog 1893.
Mazama, zool. Se Snögeten.
Mazarron (förr Almazarron), stad i spanska
prov. Murcia, nära Medelhafvet. 16,445
innev. (1887). Jern- och blygrufvor, hvilkas malmer
exporteras från M:s hamn, 5 km. från staden.
Mazas [-ṡas], cellfängelse i Paris s. ö. om
Ba-stiljplatsen, i 12:te arrondissementet, uppkalladt
efter abbé Mazas, som under Ludvig Filips regering
uppgjorde planen för detsamma.
Mazindi. Se Usambara.
*Mazuranić. - 2. Ivan M. var 1873–80 ban af Kroatien
och dog 1890.
Mbamba, by i Usagara (se d. o.).
Mbesi, flod. Se Rufu.
M’boma. Se Boma. Suppl.
Mbuzini, tysk station i Usegua (se d. o.).
M’Carthy. Se Mac Carthy.
Mc Keesport [mack kīspårt], stad i nord-amerik. staten
Pennsylvania, vid Monongahelas förening med
Youghiogheny. 20,741 innev. (1890). Stora jern- och
stålverk.
M’Clintock. Se Mac Clintock.
M’Culloch. Se Mac Culloch.
*Meath, grefekap, hade 76,987 innev. 1891.
*Mechelin, L. H. S., fick 1890, på begäran, afsked
från senatorsämbetet. Hans afskedsansökan stod
i samband med den konflikt, hvari han råkat med
generalguvernören, grefve Heiden, med anledning
af de från ryskt håll på denna tid bedrifna
s. k. föreningsreformerna. Han publicerade i
Marqvardsens »Handbuch des öfientlichen rechts»
Staatsrecht des Grossfürstenthums Finland (1889). På
hans initiativ och under hans ledning utkom »Finland
i 19:de seklet» (1893). M. är ordf. i Finska
hushållningssällskapet och valdes 1898 till led. af
Sv. Landtbruksakademien. M. G. S.
*Mecheln hade 53,772 innev. 1895.
*Mecklenburg. M.-Schwerin, med en areal enligt
officiella uppgifter af 13,161,62 qvkm., hade
596,883 innev. 1895. — M.-Strelitz hade 101,513
innev. 1895. Handelsflottan räknade 1896 118 fartyg
(deraf 24 ångfartyg), om 54,523 tons, fördelade på
städerna Rostock och Wismar. Jernvägarna hade s. å. en
längd af 1,021 km. (deraf 949 km. statsbanor)
i M.-Schwerm och 96 km. (alla privatbanor)
i M.-Strelitz. M.-Schwerins statsskuld uppgick
1897 till omkr. 113,5 mill. mk, deraf 30,6 mill. å
landsherrens finansförvaltning (hvars budget för
1897–98 beräknas till 18,5 mill. mk) och 82,9
mill. mk å den gemensamma finansförvaltningen
(hvars budget för 1897–98 beräknas till
omkr. 4 mill. mk). Tillgångarna anslås till 32,8
mill. mk. M.-Schwerins matrikularbidrag 1897–98 var
4,8 mill. mk, M.-Strelitz’ 816,000 mk. — Storhertig
Fredrik Frans III i M.-Schwerin afled d. 10 April
1897, hvarefter regentskapet öfvertogs af hans yngre
broder Johan Albrekt under sonen Fredriks (född d. 9
April 1882) minderårighet.
Medaljtaxa. Se Myntverk. Suppl.
*Medborgarerätt. Till afhjelpande af anmärkta brister
i de skandinaviska landens lagstiftning ang.
statsborgareskap, dess vinnande och upphörande
utfärdades i Norge lag d. 21 April 1888 och i Sverige
d. 1 Okt. 1894. I Norge gäller fortfarande, att såsom
infödd anses endast den, som är barn af infödd fader
eller moder, och att för vinnande af de fullständiga
medborgerliga rättigheter, som tillkomma infödde,
erfordras stortingets naturalisation. Statsborgareskap
kan nu såsom förr vinnas utan naturalisation
af stortinget. För främlings erhållande af
medborgarerätt fordras dock nu ej allenast, såsom
förut var händelsen och i hufvudart. uppgifves,
en viss längre tids bosättning i landet, utan äfven
en särskild, på vissa vilkors uppfyllande beroende
och efter ansökan meddelad offentlig autorisation
(af konungen eller den han dertill bemyndigar,
nu justitiedepartementet). Medelbart vinnes
medborgarerätt af den, hvars fader eller moder vid
födelsen var norsk medborgare, af utländsk qvinna,
som gifter sig med norsk statsborgare (i motsats till
den, då hufvudart. skrefs, rådande bestämmelsen),
af den, som konungen eller ett statsdepartement
anställer i statens tjenst m. fl. Men det sålunda
vunna medborgareskapet innebär i vissa afseenden,
som äro angifna i Grundloven och annan lag, en
inskränktare rätt än den, som tillkommer de infödde
statsborgarna. Norskt statsborgareskap mister efter
nu anförda lags bestämmelser den, som lemnar landet
för att för alltid bosätta sig utomlands; dock kan
den, som tillika har norsk infödingsrätt, på vissa
vilkor bibehållas vid detsamma (se närmare 1891 års
uppl. af Aschehougs »Norges nuv. forfatning», I,
kap. 8).
Den för Sverige gällande lagen af d. 1 Okt
1894 har aflägsnat de i lagstiftningen förut rådande
tvetydigheter angående person, som skall anses infödd,
genom att stadga, att svensk medborgarerätt på grund
af födsel förvärfvas af äkta barn till fader och
oäkta barn till moder, som har svensk medborgarerätt,
samt hittebarn, som anträffas här i riket. Derjämte
stadgas, att äfven utländsk man eller utländsk
qvinna, som är född i riket och här oafbrutet haft
sitt hemvist intill uppnådd ålder af 22 år, blifver
utan särskild anmälan svensk medborgare, så framt han
eller hon icke under sista året i föreskrifven ordning
afsagt sig rättigheten att varda svensk medborgare och
tillika styrkt sig ega medborgarerätt i annat land. I
afseende på medborgarerättens vinnande på annan
grund än födsel stadgas, att utan särskild anmälan
svensk medborgarerätt till kommer utländsk qvinna,
som gifter sig med svensk medborgare, likasom af dem
före äktenskapet sammanaflade omyndiga barn. Och är
nu föreskrifvet, att den medborgarerätt, som genom
naturalisation (se d. o., äfven i Suppl.) förvärfvas,
utsträckes till hustru och omyndiga äkta
barn. Medborgarerätten förloras derigenom att man
eller qvinna blifvit medborgare i annat land (i sådana
fall upphör det svenska medborgareskapet jämväl för
deras omyndiga barn). Svensk qvinna, hvilken gifter
sig med den, som ej är svensk medborgare, förlorar
genom äktenskapet sin svenska medborgarerätt för sig
och de med mannen före äktenskapet sammanaflade ännu
omyndiga barn. Medborgareskapets bevarande betingas ej
af hemvist i riket; men har svensk man eller svensk
qvinna, efter uppnådd myndighetsålder, eller enka,
efter äktenskapets upplösning, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
