Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mauch Chunk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgifvit afh. Meningitis cerebrospinalis epidemica
infantum, på grund af hvilken han äfven utnämndes till
docent i pediatrik vid Karolinska institutet. M. blef
1883 e. o. och 1884 ord. professor i pediatrik
vid nämnda institut samt är sedan 1884 derjämte
öfverläkare vid Allmänna barnhusinrättningen i
Stockholm. Redan 1880 utarbetade M. planen till en
ny barnhusbyggnad i Stockholm och under M:s ledning
uppgjorde arkitekten E. Jacobsson förslagsritningar
till det nya etablissementet. Efter det att M. på
uppdrag af barnhusdirektionen tagit kännedom
om nyare barnhus och barnsjukhus i utlandet,
underkastades detta förslag en förnyad pröfning, som
ledde till de af professor F. G. A. Dahl slutligen
fullbordade ritningarna till det nya barnhuset,
hvilket uppfördes 1883–85 vid n:r 14 Norrtullsgatan
under M:s tillsyn. Genom flyttningen dit, till en
utkant af hufvudstaden, blef det omöjligt att vid
barnhuset fortsätta den poliklinik för barnsjukdomar,
som förut hållits å det gamla barnhuset. I samråd
med prof. J. Waern uppgjorde M. derför förslag till
en ny pediatrisk poliklinik, som nu underhålles
genom anslag såväl af staten som af Stockholms
stad. Bland M:s skrifter märkas Meningitis
tuberculosa hos späda barn (i »Nord. med. arkiv», 1883)
och Om den infantila paralysien med särskild hänsyn
till dess akuta stadium (dersammastädes, 1896).
R. T–dt.
*Meding, J. F. M. O., har vidare utgifvit bl. a. Im
banne der irredenta (3 bd, 1890) och, under sitt
verkliga namn, Unter fremden willen (3 bd, 1889)
och Unter dem weissen adler (4 bd, 1892) samt, under
psevdonymen Leo Warren, Chavrillac (3 bd, 1890).
Medio Yunga. Se Bolivia. Suppl.
*Medjidijje, stad i Dobrudja, hade 1889 endast
1,942 innev.
*Medjidijje, turkiskt mynt. är ej ett guld- utan ett
silfvermynt = 20 piaster = 3,20 à 3 kr. Guldmyntet,
som motsvarar 100 piaster, heter lîra.
Medleste lagen. Se Medellagen.
Medrese, Arab. (af Hebr. Midrâsch), skola,
företrädesvis muhammedansk högskola, i hvilken
undervisas hufvudsakligen i de teologiska
vetenskaperna samt grammatik och retorik.
Medsols. Se Motsols.
Medula, italiensk målare. Se Meldolla.
*Medåker, i Åkerbo härad. 6,256 har. 1,424
innev. (1896).
Meel [mēl]. Se Miel, Jan.
Meenen [mēnen], stad. Se Menin.
Meerut [miröt]. Se Mirat.
Megadyn (jfr Mega), fys. Se Absoluta enheter. Suppl.,
sp. 18.
Megalaema, zool. Se Bucconidae. Suppl.
Megalomani (af Grek. megas, stor), storhetsvansinne,
en art af mania (se d. o.).
Megapodiidae, zool. Se Storfothöns.
Megerg (jfr Mega), fys. Se Absoluta enheter. Suppl.,
sp. 19.
Meghaduta (»molnbudet»), fornindisk lyrisk dikt. Se
Indiens språk och literatur, sp. 555 och 566.
Megye [me’ddje], Magyar., komitat (se d. o.).
Mehkeme. Se Kadi.
*Mehren, A. M. F. van (ej von), har skrifvit flere
afhandlingar om den arabiske filosofen Avicenna
(1882–86) och Traités mystiques d’Abou Ali al Hosain
ou d’Avicenna (bd 1–3, 1889–94). Han tog 1898 afsked.
E. Ebg.
*Meidell, Th., tog afsked från
forstmästarebefattningen 1874.
*Meidell, D. »Norsk månedsskrift» upphörde 1885,
med bd II. M. är sedan 1883 bibliotekarie vid
Deichmannska biblioteket i Kristiania. 1888
och 1889 utgaf han ett urval af »Krydserens»
äldsta årg. under titeln »Paa kryds og tvers».
O. A. Ö.
Meiderich, fabriksstad i preuss. reg.-omr. Düsseldorf
(Rhenprovinsen), nära Ruhr och Rhen. 25,840
innev. (1895). M., som blef stad 1894, har flere
stora jern- och stålverk samt stenkolsgrufvor.
Meijer, Bernhard, lexikograf, författare, f. i Malmö
d. 10 Dec. 1848, blef student i Lund 1867, filos.
kandidat 1873 och filos. doktor 1874 på afh. Om
den sköna konstens väsende. Sedan 1875 har han i
Stockholm idkat literär verksamhet. Han biträdde
Linder i redigeringen af Nordisk Familjeboks tre
första delar (1876–80), redigerade af nämnda verk
bokstafven S (1890–91) och var redaktör af »Gernandts
konversationslexikon» (4 dlr, 1889–94). Vidare har
han utgifvit en »Samling af facklexika», i hvilken
han sjelf författade Svenskt-historiskt hand-lexikon
(1882) och Svenskt litteraturlexikon (1884–86),
det enda af sitt slag i vår literatur, redigerat
Publicistklubbens tidning »Julqvällen» (1881–85),
skrifvit literatur- och teaterkritiker bl. a. i »Ny
ill. tidning», »Fria ord» och »Stockholms dagblad»
äfvensom författat Några ord om Herr Strindberg
och hans nya skådespel (Mäster Olof, 1878), under
psevdonymen Jonas Hägg, romanen Excelsior! (2 bd,
1888) m. m.
*Meijerberg, C. J., lemnade inspektörsplatsen 1888.
*Meilhac, H., sedan 1888 led. af Franska akademien,
dog i Paris d. 6 Juli 1897.
*Meinardus, L. S., dog i Bielefeld 1896.
*Meinert. — 2. F. V. A. M. blef 1883 inspektör vid det
naturhistoriska museet och utgifver »Entomologiske
meddelelser» (sedan 1887).
*Meiningen. — 2. Staden hade 12,869
innev. 1895. »Meiningarna», hvilka 1889
uppträdde i Stockholm, upphörde 1890 med sina
gästspel. Näst hertig Georg hade L. Chronegk (se
denne. Suppl.) förtjensten om deras framgång.
Meir ben Baruk. Se Rabbinska språket och literaturen,
sp. 622.
Meisenbach [ma’j-], Georg, tysk uppfinnare, f. 1841,
uppfann, tillsammans med Jos. von Schmädel,
autotypien. (se d. o. Suppl.).
*Meissen. 1. Staden hade 18,828 innev. 1895.
*Meissner. — 2. A. M. 1889 uppträdde Franz
Hedrich (d. 1895) med anspråk på att hafva gifvit
M. grundidéer och stoff till hans äldre romaner.
Meissonier [mässånjē], J. A. Se Rococo.
*Meissonier, J. L. E. 1889 bildades under M:s
presidium en konstnärsförening (»dissidenterna»),
som, af missnöje med ledarna af de årliga
utställningarna å »Salonen», anordnade årliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
