- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1631-1632

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Missouri ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


*Missouri, stat, hade 2,679,184 innev. 1890, af hvilka
234,869 voro födda i utlandet (5,602 i Sverige) och
150,726 färgade. Till kongressens representanthus
sänder staten nu 15 ombud. Jernvägarna hade 1895 en
längd af 10,600 km. Statsskulden var 1890 10 mill. och
den beskattade förmögenheten 1,054 mill. doll.

*Mistelås. 5,221 har. 743 innev. (1896).

*Misterhult. 40,449 har. 6,089 innev. (1896), deraf
378 i Figeholm, som utgör särskild kommun.

Misti, overksam vulkan i Perú, 16 km. n. ö. om staden
Arequipa, 5,883 m. hög. Nära toppen af densamma (5,850
m. ö. h.) anlade 1893 Harvard college i Massachusetts
en meteorologisk station, f. n. den högsta på
jorden, som ansluter sig till det vid Arequipa 2,454
m. ö. h. 1891 anlagda, Harvard college tillhöriga
observatoriet. Den är försedd med sjelfregistrerande
instrument och besökes 2–3 gånger i månaden af en
tjensteman vid observatoriet, hvilken företager de
nödiga utvexlingarna och kontrollerar instrumenten.

Mistir. Se Monastir. Suppl.

Mitcham [mi’ttsjöm], ort i engelska grefsk. Surrey,
vid Wandle, 14 km. från London. 12,127
innev. (1891). Ferniss-, vaxduks- och filtfabriker,
mjölqvarnar m. m.

Mitilini. Se Lesbos och Mytilene.

*Mitré, B., dog 1893.

*Mitrovicz. 1. Distriktet upphörde 1886 att vara eget
förvaltningsområde och lades vid den nya indelningen
af kronlandet till komitatet Syrmien. — 2. Staden
hade 9,541 innev. 1890.

Mitsu. Se Matsujama. Suppl.

*2. Mittag-Leffler, M. G., var rektor vid Stockholms
högskola 1886 samt 1891–92. Han har vidare
utgifvit bl. a. Sur la representation analytique
des intégrales et des invariants d’une équation
différentielle linéaire et homogéne
(i »Acta math.»,
XV, 1890) och om en generalisering af potensteorien
(i Vet. akad:s »Öfversigt», 1898). M. har samlat
ett matematiskt bibliotek, som torde vara det med
hänsyn till den moderna vetenskapen värderikaste och
fullständigaste enskilda, som finnes. På sin 51:sta
födelsedag mottog M.-L. en adress från 400 matematici
i skilda land, åtföljd af gåfvan af hans porträtt,
måladt af Edelfelt. Bland andra utmärkelser må nämnas
hedersdoktorat i Oxford (1894) och ledamotskap af
Royal Society i London (1896).

*Mittelfranken hade 737,181 innev. 1895.

Mittellandkanalen, projekterad kanalförbindelse
mellan Dortmund–Emskanalen samt Weser och
Elbe, skall börja vid Bevergern, gå genom
Schaumburg-Lippe, Braunschweig, Hannover och norra
delen af prov. Sachsen samt nå Elbe i trakten af
Wolmirstedt. Längden är beräknad till 350 km. En
förbindelse med Rhen är likaledes föreslagen.

*Mittnacht, H. von, upphöjdes 1887 i friherrligt
stånd.

Mittu (Mattu), negerfolk i öfre Nilområdet, omfattar
jämte de egentliga mittu fyra andra mindre stammar:
madi, kaja (madikaja), abaka och luba, och bebor
området mellan Bahr elghasels bifloder Roa och Rol
samt mellan 5° och 6° n. br., begränsad af dinka i
n. och njamnjam i s. Alla stammarna tala dialekter
af samma språk. Mittu tatuera sig samt insticka i underläppen
qvartsstycken af 60 mm. längd och i öfverläppen
runda skifvor af qvarts, elfenben eller horn. Kring
halsen bära såväl mån som qvinnor flere fingertjocka
metallringar samt starka läderhalsband, kring
armar och ben tunga jernringar. Den egentliga
beklädnaden utgöres hos männen af ett kort skört,
hos qvinnorna af ett löfknippe. Omskärelse brukas
icke. Den utomordentligt bördiga jorden skötes
omsorgsfullt; hundar, getter och höns äro folkets
enda husdjur. Mittu äro mycket musikaliska.

*Mittweida hade 13,451 innev. 1895.

Miya, Japan., Sjintotempel; kejserliga palatset;
kejserlig prins.

Mizon [miṡång], Louis Alexandre Antoine, fransk
marinofficer och Afrikaresande, f. 1853, löjtnant
vid flottan 1882, företog s. å. med Savorgnan de
Brazza en expedition till Franska Kongo, nådde öfre
Ogowe och drog från Franceville derstädes till
Majumba vid kusten genom dittills ej undersökt
område. I Sept. 1890 företog han en ny stor
expedition till Vest-Afrika uppför Niger och Binuë
till Jola, hvarifrån han förbi Ngaundere öfvergick
vattenskillnaden mellan Sannaga samt Sjaris och
Kongos tillflöden och nådde i April 1892 Kumassa (3°
4’ n. br.) vid Kadai, en biflod till Sanga. Under en
1892 företagen ny expedition till öfre Binuë anlade
han i ett af brit. Nigerkompaniet beroende område
1893 en fransk station, men hemkallades s. å. på
begäran af nämnda kompani.

Mizzonit, miner. Se Skapolit.

*Mjeldrunga. 2,140 har. 428 innev. (1896).

*Mjellby. 7,561 har. 6,452 innev. (1896).

*Mjeltbrand, mjeltbrandsbacillen. Se vidare
Bakteriologi. Suppl., sp. 535–537. — Om åtgärders
vidtagande vid mjeltbrands utbrott se de i
art. Boskapspest. Suppl. angifna förordningar.

*Mjeltbrands-emfysém. Skyddsympning af nötkreatur mot
denna sjukdom, der den förekommit årligen, har med
framgång utförts i flere land och äfven på en egendom
i Kalmar län. Ympämnet kan reqvireras från »Société du
Vaccin charbonneux» i Paris. De offentliga åtgärderna
mot mjeltbrandsemfysem äro desamma som mot mjeltbrand
(se d. o. och Boskapspest. Suppl.). C. A. L.

Mjeltbrandsvaccin. Se Bakteriologi. Suppl, sp. 528.

Mjuka konsonanter. Se Mouillerade språkljud.

Mjukbast, bof. Se Bast. Suppl.

Mjärde. Se Ryssja.

*Mjöbäck. 7,217 har. 754 innev. (1896).

Mjödört, bot. Se Spiraea.

*Mjöl. Sp. 133, r. 9 uppifr. står cailleletska bör
vara
cailletetska.

*Mjölby (så heter socknen sedan 1891) tillhör
nu uteslutande Vifolka härad. 5,974 har. 3,243
innev. (1896). Folkökningen tillkommer hufvudsakligen
Mjölby by (omkr. 1,500 innev.), som jämte qvarnar har
stärkelsefabrik, sågverk, snickeri- och möbelfabriker,
mek. verkstäder, tunnbinderi, ullspinneri
m. fl. industriella inrättningar, af hvilka några
använda elektrisk drifkraft från elektricitetsverket,
hvarifrån samhället äfven får belysning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0824.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free