Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Missouri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Mjöldryga. Senare års studier af denna drogs kemi
hafva ledt till helt nya resultat. Den väsentligen
verksamma substansen, sfacelotoxin, utgöres af en gul
eller brungrön, hartsartad massa, som framstälts blott
i helt ringa mängd, sönderdelas särdeles lätt och är
ytterst giftig. I drogen förekommer nämnda gift ej
fritt, utan förenadt dels med det qväfvefria, amorfa,
i kemiskt hänseende indifferenta ergokrysinet till
krysotoxin, dels med den kristalliserande alkaloiden
sekalin till sekalintoxin. — Det mesta intresset
knyter sig till krysotoxinet (C21 H22 O9), som,
af djurförsök att döma, synes lofva att kunna med
framgång ersätta mjöldryga. Det är ett ljusgult,
smaklöst pulver, som (med stor svårighet) kan
bringas att kristallisera, är olösligt i vatten,
lösligt deremot i sprit och eter. Särskildt
i form af lätt löslig förening med alkali har
krysotoxinet pröfvats såsom läkemedel (under namn
af spasmotin). — Äfven krampgiftet kornutin och den
medicinskt betydelselösa ergotinsyran synas ingå i
drogen. — Sfacelotoxinets vigtigaste verkan är den att
framkalla sammandragningar af lifmodern (»värkar»),
hvarigenom, under senare delen af hafvandeskap,
fostret bringas att afgå, och detta (åtminstone af
djurförsök att döma) utan skada för modern eller
fostret, under förutsättning att det senare är
lefnadsdugligt. Redan inträdda, men svaga »värkar»
förstärkas af medlet. Sfacelotoxinet kan vidare
framkalla den i hufvudartikeln omtalade kallbranden
äfvensom stark sammandragning af blodkärlen med
höjning af blodtrycket, kräkningar och svår diarré
samt slutligen förlamning af nervsystemet. Att
kornutinet skulle vara orsak till krampen vid
ergotismus convulsivus (se hufvudartikeln) är väl
möjligt, men icke bevisadt. Mjöldrygans anseende
bland läkarna är nu mycket mindre än förr, dels
på grund af medlets farlighet i verksamma doser,
dels med anledning af att nya metoder uppfunnits,
med hvilka man ofta lättare och säkrare än med bruk
af drogen eller extrakt på densamma kan nå målet
(stillande af blödning vid förlossningar m. m.).
C. G. S.
Mjölkcentrifug. Se Separator, Centrifug. Suppl.
Mjölkgatan. Se Vintergatan.
*Mjölkhushållning. Å rad 18 från artikelns slut
står fetthaltiga bör vara fettfattiga. Om nyare
apparater för afskiljande af mjölken ur fettet
se Centrifug. Suppl. samt Excelsior. Suppl.,
Extraktor. Suppl. och Radiator. Suppl.
*Mjölkningsmaskin. Den nyaste apparaten för uttömning
af mjölk från kors jufver är De Lavals laktator
(se d. o. Suppl.).
Mölkriget. Se Turgot.
Mjölkåder. Se Nötkreatursafvel, sp. 44.
Möjkörtfamiljen. Se Polygala.
M’Kinlay, J. Se Mac Kinlay.
Mladá Boleslav. Se Jung-Bunzlau.
M. M. (»Muntra Musikanter»), en finsk student-sångkör
(motsvarande O. D. i Upsala), bildades i Helsingfors
1878, upplöstes 1891 och rekonstruerades vintern 1896.
Mnium, bot. Se Astrophyllum. Suppl.
*Mo. 1. Härad, omfattar nu hela Bottnaryd, men ingen
del af Habo; Unneryd och Oreryd böra heta Unnaryd
och Öreryd. 97,879 har.
7,580 innev. (1896). — 2. Socken i Elfsborgs
län. 6,130 har. 1,015 innev. (1896). — 3. Socken i
Gefleborgs län. 10,000 har. 1,774 innev. (1896). —
4. Socken i Göteborgs och Bohus län. 9,729 har. 1,076
innev. (1896). — 5. Socken i Skaraborgs län. 1,161
har. 450 innev. (1896). — 6. Socken i Vesternorrlands
län. 17,729 har. 2,095 innev. (1896).
Mobangi. Se Ubangi.
*Moberg, A., afled i Helsingfors d. 30 April 1895.
Mochâ. Se Mokka.
*Mockfjerds kapell. 1,655 innev. (1896).
Moczer. Se Biharbergen. Suppl.
Moderslidan. Se Vagina.
Modin, Karl Viktor, prest, skald, f. i Lindesberg
d. 9 Aug. 1843, student i Upsala 1865, filos.
kandidat 1871 och doktor 1875, teol. kandidat 1881,
prestvigd s. å., en tid verksam såsom rektor och
lärare vid flickskolan »Idun» i Stockholm, utnämndes
1885 till e. o. hofpredikant och 1888 till kyrkoherde
i Lindesberg. På det honom af Sv. akad. tilldelade von
Beskowska resestipendiet företog M. 1884 studieresor
i Italien, Egypten, Syrien och Palestina. I sina af
Sv. akad. 1874 med 2:dra priset belönta Diktförsök
och i sina Dikter (1878; oden, idyller och satirer)
utmärker M. sig för djupsinne, klarhet, beherskad
känsla och musikaliskt språk samt originalitet i
uppfattning och uttryck. M. har öfversatt Pascals
»Pensées sur la religion» (»Tankar i religiösa
frågar», 1890) samt dikter af Byron, Scott, Moore,
Göthe m. fl. och latinska religiösa hymner (Rosa
rorans bonitatem m. fl.).
Modrus-Fiume, komitat i Kroatien-Slavonien, bildadt
1886 af komitatet Fiume och militärgränsdistriktet
Ogulin, har en areal af 4,879 qvkm., med 220,629
innev. (1890), kroater och serber. Det uppfylles i
v. af Karstbergen och Stora Kapela samt vattnas
af Kulpa, som bildar gräns mot Krain, Korana
m. fl. bergsströmmar. Hufvudstad är Ogulin.
*Moeda. 8,950 har. 2,347 innev. (1896).
Moenus [mēnus]. Se Main.
*Mofalla. 2,561 har. 655 innev. (1896).
*Mogata. 7,983 har. 1,413 innev. (1896).
*Mogenhetsexamen kallas numera
mogenhetspröfning. Nya bestämmelser och förändrad benämning
äro gifna genom k. stadgan af d. 22 Mars
1895 »ang. mogenhetspröfning vid rikets högre
allmänna läroverk». Se A. Zimmerman: »Samling af
författningar m. m. rörande allmänna läroverken och
pedagogierna» (3:dje uppl., 1896). I samma stadga
äro äfven bestämmelser gifna för den i sammanhang
med mogenhetspröfningen ställda fyllnadspröfningen
(förut kallad kompletteringsexamen).
Under de 10 åren 1887–96 har antalet af dem, som
aflagt godkänd mogenhetspröfning, varit resp. 804,
849, 767, 739, 662, 676, 724, 652, 747 och 705. Deri
är oberäknadt äfven antalet af de flickor, som
aflagt godkänd sådan pröfning; deras antal uppgick
för de resp. åren till 28, 31, 27, 29. 16, 15, 36,
34, 38 och 40. S. N.
Mogilev. Se Mohilev.
Mogk, Eugen, tysk filolog, f. 1854, filos. doktor
1879, docent vid Leipzigs universitet 1889,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
