Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montenuovo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det eleganta och ytterst vårdade utförandet
och den enformiga, men solida tekniken med
rutsystemet. Bland hans 252 arbeten är Lionardo
da Vincis Nattvard (efter teckning af T. Matteini)
det mest berömda och anses som mästerverket inom
Volpatos skola. För öfrigt märkas Madonna della
Sedia och Transfigurationen (efter Rafael), Aurora
(efter Guido Reni), Domenichinos Dianas jagtfest,
Rafael Mengs’ Parnass, stick efter Rubens, Poussin,
Canova, Dolci, Vasari, A. del Sarto, Murillo m. fl.,
äfven många porträtt. M. var medlem af Franska
Institutet och flere akademier. N. Palmerini utgaf
1810 (3:dje uppl. 1824) hans biografi med katalog
öfver hans arbeten. J. K–e.
Morgon- och aftonböner i kyrkan på söknedagar äro
påbjudna i kyrkolagen af 1686 med följande ord:
»På de andra dagarna (d. v. s. söknedagarna)
skall i de stora städer bön hållas uti kyrkan,
afton och morgon». Den förut gällande 1571 års
kyrkoordning nämner intet härom. Angående tiden
bestämmer kyrkolagen ingenting närmare, och först
1811 års handbok innehåller föreskrifter ang. den
liturgi, som skall följas. Handboken af 1894 har
väsentligen upptagit dessa föreskrifter och stadgar
utom början och afslutning med psalmsång: läsning
af i handboken formulerad morgon- eller aftonbön;
uppläsning af ett stycke ur Nya test. om morgonen
och ur Gamla test. om aftonen; läsning af »allmänna
kyrkobönen vid veckogudstjensten» samt Fader vår och
Välsignelsen. Handboken innehåller ett utförligare
ritual för högtidligare tillfällen. Tiden bestämmes af
vederbörande domkapitel, vanligen enl. församlingens
önskan. Nu (1898) är den vanliga tiden kl. 8 på
morgonen och kl. 6 eller 7 på aftonen. Ursprunget
till dessa offentliga morgon- och aftonböner är
utan tvifvel att söka så långt tillbaka som i
judarnas offentliga morgon- och aftonbön med dess
morgon- och aftonoffer, som i den gamla kyrkan och
medeltidskyrkan fortlefde i matutinen och vespern (jfr
Horae canonicae), hvarifrån åter reformationskyrkorna
fingo motivet till såväl sina otte- och aftonsånger
som till sina offentliga morgon- och aftonböner på
söknedagarna. På grund deraf att dessa gudstjenster
numera i allmänhet äro mycket fåtaligt besökta, väckte
kyrkoherden A. W. Staaff vid 1893 års kyrkomöte en af
detsamma bifallen motion om begäran hos K. M:t, att
de måtte kunna utbytas mot andra uppbyggelsestunder
på tid och sätt, som vederbörande domkapitel funne
lämpligt bestämma. J. P.
Morgonstjerna, bot. Se Ornithogalum.
Morioka, hufvudstad i japanska prov. Rikutsju, i
norra delen af Nippon, vid Kitakamigava, som faller
ut i Sendaiviken. 32,661 innev. (1895).
*Morip-orren. Se Orrslägtet, sp. 384.
Moritz, Ida. Se Bräg 2. Suppl.
Moritz von Reichenbach. Se Bethusy-Huc. Suppl.
*Morkarla. 9,232 har. 1,015 innev. (1896).
*Morlanda, socken, har med de 1892 frånskilda
Gullholmens, Käringöns och Mollösunds kommuner
en areal af 8,721 har. 3,633 innev. (1896) i
kommunen. Pastoratet M. omfattar nu M., Skaftö,
Fiskebäckskils, Grundsunds, Gullholmens, Käringöns
och Mollösunds kommuner. 11,262 har. 9,028
innev. (1896). — 2. Rad 11 står Krister bör vara
Hans Georg.
Morley [må’rli], stad i West Riding af engelska
grefskapet York, mellan Leeds och Dewsbury. 21,008
innev. (1891j. Textilindustri, stenkolsgrufvor,
stenbrott.
*Morley, H., dog 1894.
*Morley, John, var statssekreterare för Irland äfven
i Gladstones 4:de kabinett (1892–94) och i Roseberys
(1894–95). Vid nyvalen till underhuset 1895 föll han
igenom, men hade bättre lycka vid ett fyllnadsval i
Febr. 1896. Under hans ledning utgifves sedan 1877
»English men of letters».
Morlington [må’rlingtön], earl of. Se Wellesley.
*Mormoner. John Taylor dog 1887, och
sedan 1889 står Welford Woodruff i spetsen för
mormonerna. Unionens mot dem fientliga lagstiftning
(se Utah) har, särskildt sedan högsta domstolen
1890 gifvit regeringen rätt att lägga beslag på
deras egendom, skaffat öfvertaget åt det parti
bland dem, som vill underkasta sig förbudet mot
månggifte. Mormonernas antal i hela verlden anslås
till omkr. 300,000 pers. Om åtskilliga brytningar
bland dem se Young, B.
*Mornay, Ph. de. Se Vindiciae contra tyrannos.
Moro [mårå], Il. Se Torbido.
Morone, Giovanni di, italiensk kardinal, f. i Milano
1509, blef 1529 biskop af Modena,
bevistade såsom påflig nuntius religionssamtalet i
Worms samt riksdagarna i Regensburg och Speier 1541
och 1542, blef 1542 kardinal, legat i Trident s. å.,
i Bologna 1544 och, sedan 1553 biskop af Novara, vid
riksdagen i Augsburg 1555, der han ej kunde hindra
religionsfreden. M., som tolererat evangeliska läran i
sitt stift och en tid visat böjelse för reformationen,
blef af Paul IV misstänkt för kätteri och hölls
sedan 1557 inspärrad i S. Angelo, men frikändes 1560
af Pius IV, som 1563 utnämnde honom till president
för Tridentinska mötet, »för hvars lyckliga utgång
den katolska kyrkan har honom om någon att tacka»
(Ranke). M., som 1570 blef kardinalbiskop af Ostia,
afled i Rom 1580.
Morotai, en af Molukkerna (se d. o.).
*Morris, Sir Lewis, som 1895 upphöjdes i adligt stånd,
har utgifvit vidare Songs without notes (1894).
*Morris, William, som ytterligare författade
bl. a. Tale of the house of the Wolfings (1888) och
öfversatte »Beowulf» (1895) samt i sång (1884) och
föredrag (1888) förde socialismens talan, dog 1896.
Morrison, Mount, berg på Formosa (se d. o. Suppl.),
har af japanerna konstaterats vara 4,374 m. högt.
*Mors hade 21,020 innev. 1890.
Morsee [mårse]. Se Morges.
*Mortorp. 10,119 har. 1,853 innev. (1896).
*Morup. 4,500 har. 2,701 innev. (1896).
Mosa, latinsk namnform för Meuse (se d. ö.).
*Mosaik, sp. 376, r. 4–5 nedifr. står Alessandro
bör vara Antonio.
*Mosaiska församlingar finnas nu i städerna Stockholm
(1,239 medlemmar 1896), Göteborg (548 medl.); Malmö
(206 medl.). Karlskrona (32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
