Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moss Side ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Moss Side [sejd], stad i engelska grefsk. Lancaster,
vid Manchester, till hvilket en del af M. hör. 23,833
innev. (1891). Bomullsindustri.
Most, stad. Se Brüx. Suppl.
Most, Johann Joseph, anarkistisk agitator, till
yrket bokbindaregesäll, 1874–78 ledamot af tyska
riksdagen. Se Anarkism. Suppl.
*Mostaert. Gillis M. dog d. 28 Dec. 1598. — Jan M.,
nämnd i urkunder 1500–49, död något af åren 1555–56,
var lärjunge af Janszen och påverkad af G. David. De
flesta af hans verk förstördes i Haarlems brand
1571. Intet af de i museerna befintliga, honom
tillskrifna arbetena är med säkerhet af honom.
J. K–e.
*Mostar hade 14,370 innev. 1895 (oberäknadt
militären). Den s. k. romerska bron, hvars 27 m. långa
stenbåge är spänd 19 m. öfver flodytan, har bevisats
vara byggd af turkarna, ehuru arkitekten troligen var
italienare (slutet af 1400-talet).
Mot (Fornsv., möte, sammankomst). Se Öland.
*Motala, stad, med en areal af 572 har, hade 3,009
innev. 1896. De bebyggda tomternas antal 1895
var 194, boningshusens 273. Taxeringsvärdet å fast
egendom 1896 var 2,998,100 kr., deraf 113,300 kr. för
jordbruksfastighet. Handelsflottan bestod 1895 af 7
segelfartyg, om 537 tons, och 8 ångfartyg, om 1,737
tons och 400 hästkrafter. S. å. ankommo och afgingo
1,208 fartyg, om 96,414 tons. Handlandenas antal
s. å. var 51, med 48 biträden och en bevillning för
rörelsen af 928 kr., handtverkarnas 39, med 137
arbetare, och fabrikernas 4, med 395 arbetare och
ett tillverkningsvärde af 76,520 kr. Det enskilda
läroverket har fått dimissionsrätt.
*Motala landsförsamling, 9,038 har. 8,138
innev. (1896).
*Motala mekaniska verkstad började anläggas
1822. Bolaget afyttrade 1890 Bångbroverken,
och till följd af dess 1891 iråkade konkurs
frånskildes afdelningarna vid Lindholmen,
Norrköping och Oskarshamn, hvarefter den
vid Motala belägna verkstaden inköptes af
»Motala verkstads Nya aktiebolag» (med ordning
fastställd d. 29 April 1892). Jordarealen utgör
450 ar; fastigheten är taxerad till 1,822,500
kr. Verkstaden omfattar snickare-, maskin- och
filare-, lokomotiv-, plåtslagare- och hjulverkstad,
båt- och brobyggnadsverkstäder, klensmedja, jern-
och metallgjuteri, valsverk for plåt, fason- och
finjern, ånghammaresmedja, martin- och puddelverk,
smedja för verktygsstål m. m. En på kanalens norra
strand belägen skeppsdocka arrenderar bolaget
af Göta kanalbolag. Maskinverkstäderna drifvas
sedan 1893 medelst elektrisk kraftöfverföring,
och elektrisk belysning är införd. Det nya bolaget
har uppsatt omkr. 50 st. arbetsmaskiner. Årliga
tillverkningsvärdet är nu omkr. 2,5 mill. kr.,
arbetsstyrkan omkr. 1,100 man. Vid M. hafva
tillverkats 4 monitorer samt pansarbåtarna »Svea»
och »Göta»; under arbete är Sveriges första
pansarkryssare; af ångfartyg hafva 70 tillverkats
ensamt för Kaspiska hafvet och Volga; en mängd
lokomotiv har levererats (äfven till Ryssland),
bl. a. 130 för Sveriges statsbanor. Verkstaden har
ej längre egen fattigvård. Barnens undervisning
bestrides af 5 lärare och 6 lärarinnor. Verkstadens
chefer hafva varit kapten O. E. Carlsund (1843–70),
öfver hvilken ett monument aftäcktes d. 22 Aug. 1889,
kapten E. Unge (1870–76), Ingeniör S. Almqvist
(1876–92) och ingeniören K. Ångström (sedan 1892),
som äfven är bolagets verkställande direktör.
Motella, zool. Se Skärlång-slägtet.
*Moth, M., blef öfversekreterare 1688 och geheimeråd
1695. E. Ebg.
Mothone, grekisk namnform för Modon.
Motihari, hufvudstad i Champaran (se
d. o. Suppl.).
*Motley, J. L. Hans »History of the rise of the dutch
republic» utkom 1883–87 i svensk öfvers. af E. Nachman
och O. H. Dumrath under titeln »Nederländernas
frihetsstrid. Historien om nederländska republikens
uppkomst».
Motorvagnar (se Motor), Eng. Autocar, detsamma som
automobila fordon (se d. o. Suppl.).
Motraye [måträ], Aubry de La, fransk reseskildrare,
f. 1674, d. 1743, hade sett sig om uti Italien,
Afrika och Syrien, då han 1698 begaf sig till
Konstantinopel och derifrån företog utflykter till
olika delar af Mindre Asien och Rumilien samt besökte
Joniska öarna. 1708–10 förde han fartyg till Malta
och Barcelona och besökte Kreta. 1711 begaf han sig
till Karl XII:s läger vid Bender och var svenskarna
till stor nytta, dels genom penningelån, dels genom
verksamhet för konungens bästa. Efter en afstickare
till Krim och Kaspiska hafvet återvände han till
Bender, tjenade konungen under dennes vistelse i
Demotika och lemnade Turkiet först 1714. Derefter
besökte han Sverige, der han utsträckte sina resor
ända till Lappland, men lemnade det efter Görtz’
afrättning (1719), som han bevittnade. Han skildrade
sina dittills gjorda färder i Voyage en Europe,
Asie et Afrique (2 vol., 1727; en engelsk öfvers.
af hans manuskript hade utan hans vetskap utgifvits
1724), som innehåller bl. a. bidrag till historien
om Karl XII:s vistelse i Turkiet, Görtz’ finansplaner
och processen mot honom, och en 1726 företagen resa
till Tyskland och Öst-Europa i Voyage en diverses
provinces de la Prusse ducale et royale, de la
Russie, de la Pologne etc. (1732). Han utgaf vidare
Remarques historiques et critiques sur l’histoire
de Charles XII par M. Voltaire (1732), som Voltaire
införde och besvarade i 1733 års uppl. af sin bok om
Karl XII. M. var ingen vetenskaplig iakttagare af de
land han genomströfvade; han var snarare turist och
fäste sig mest vid städer, minnesmärken, lefnadssätt
och klädedrägt och antecknade en mängd uppgifter om
historiska personligheter.
Motsken. Se Zodiakal-ljus.
Motyca. Se Modica.
*3. Motzfeldt, K. J. M., utgaf 1888 »Breve og
optegnelser af P. Motzfeldt» och dog i Kristiania
d. 17 Nov. 1889.
Mouchamouli. Se Angasija. Suppl.
Mouchez [mousjē], Amédée Ernest Barthélemy,
fransk sjömilitär, astronom, f. 1821, d. 1892,
blef underlöjtnant, 1843 och konteramiral 1878 samt
s. å. direktor för Paris-observatoriet. Sedan 1873
var han led. af Institutet. Han utförde vigtiga
hydrografiska arbeten vid Syd-Amerikas och Algeriets
kuster, observerade Dec. 1874 Venuspassagen från ön
S:t Paul och inlade stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
