Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moss Side ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förtjenst om astrofotografien (se d. o. Suppl.). 1884
uppsatte han »Bulletin astronomique».
Moule, Le [lo moul], hamnstad på östra kusten
af Grande Terre på fransk-vestindiska ön
Guadeloupe. 11,257 innev. (1889) i hela kommunen,
af hvilka 2,282 indiska kulier. Stor sockerindustri;
god hamn.
Mounds [maunds], i Nord-Amerikas förenta stater
af ett förhistoriskt folk, moundbuilders, uppförda
högar eller kullar af jord och sten. Se Amerikanska
fornlemningar, sp. b20.
Mountain Ash [ma’untin asj], stad i Wales, grefskapet
Glamorgan, vid Cynon, en biflod till Taft. 17,590
innev. (1891). Stenkols- och jerngrufvor.
Mountain limestone [ma’untin le’jmstån], Eng. Se
Bergkalk.
Mount Cook. Se Cook. Suppl.
Mount Desert [maunt di’sört], ö i nord-amerik. staten
Maine, i Frenchman’s bay, omkr. 260 qvkm., hade 1890
endast 5,337 innev. På grund af sin leende natur,
sitt läge vid hafvet och sitt om sommaren svala och
uppfriskande klimat har ön, särskildt Bar Harbor,
på östkusten, blifvit en af unionens mest besökta
tillflyktsorter för sommargäster.
Mount Logan [ma’unt lōgön]. Se Elias. Suppl.
Mount of the holy cross [ma’unt åvv the hōli],
»Heliga korsets berg». Se Colorado 4. Suppl.
Mount S:t Elias [ma’unt sent ele’jös]. Se Elias
(äfven i Suppl.).
Mouroni. Se Angasija. Suppl.
Mouscron [mouskrå’ng], kommun i belgiska provinsen
Westflandern, vid statsjernvägen Gent–Tournai. 13,764
innev. (1890). Biskopligt college.
Movikens masugn. Se Iggesund.
Movipan, zool. Se Tringa.
Moyobamba. Se Loreto. Suppl.
M’pangwe (M’pongue). Se Fan. Suppl.
Msiris rike (Msidis rike, Garenganza, af araberna
kalladt Katanga), stort område i Eqvatorial-Afrika,
mellan Lualaba i v., Luapula och Moerosjön i ö. samt
mellan 8° och 12° s. br., en statsbildning åvägabragt
genom den från Unjamwesi invandrade höfdingen
Msiri (d. 1891), nu en del af Kongostaten. Landet
genomdrages i n. af Viano l. Mitumbobergen
(1,300–1,650 m.), i s. af Mochingabergen (1,525 m.),
hvilka bilda vattendelare mellan Lualaba och Sambesi,
samt består för öfrigt af platåer, bevuxna med buskar
och gräs och rika på antiloper, bufflar, elefanter
och andra växtätare. Befolkningen består af olika
bantustammar (urua, mbuga, iramba). Jämte kopparmalm
från södra delen äro elfenben, kautsjuk, vax och
unga slafvar de förnämsta handelsartiklarna. Msiris
residens var Mukurru (Bunkea, Kimpatu), vid ett
tillflöde till Lufira; ö. derom har Kongostaten anlagt
stationen Lufui. — Landet genomrestes första gången
(1883–84) af Böhm och Reichard samt på 1890-talet
af utsände från det 1890 i Bruxelles bildade
Katangasällskapet: Delcommune (1891–92), Stairs
(1891), Bia och Franqui (1892).
Mto. Se Rufu 2.
Muckle Roe [möfcköl rō], en af Shetlandsöarna.
Mucorini, mögelsvampar, bot. Se Bakteriologi. Suppl.
och Hyphomycetes.
Mucronatenkreide. Se Belemnit.
Mudeford [moudförd], badort. Se Christchurch.
Suppl.
Mug, folkstam. Se Arakan. Suppl.
*Muhammed Ahmed, mahdi. Se C. F.: »Eld och svärd
i Sudan» (1896; efter Ohrwalders och Slatin pasjas
arbeten).
Muhhoma, det estniska namnet på ön Moon.
*Muisca (chibcha) äro enligt nyare undersökningar
en afdelning af den stora indianfamiljen i
Central-Amerika, hvilkens stora område griper in såväl
i Nord- som i Syd-Amerika, och chibchaspråket var
fordom utbredt i hela Columbia, der det spelade samma
rol som quichuaspråket i Peru och Bolivia. Till de
förnämsta stammarna af muiscafolket höra talamanca i
Costa-Rica, de nordligaste af alla, guyami (chiriqui)
i Sydvestra delen af depart. Panamá, arahuacos
(ej att förvexla med aravakerna i Venezuela och
Brasilien), hvilka sjelfva kalla sig ceuggaba, omkr.
3,000 i S. Nevada de S. Marta, tunebo, verkliga
klippbebyggare ö. om Bogota; chibcha (i egentlig
och inskränkt mening), de mest civiliserade af hela
familjen, i Rio Magdalenas dal, hafva fullständigt
försvunnit.
*Mukhtar pascha är sedan 1884 turkisk kommissarie
i Egypten.
*Mularp. 1,160 har. 289 innev. (1896).
Mulbänk (mullbänk). Se Tobak, sp. 421.
Muldalsfos. Se Tafjorden.
Muldia (F. Multia), socken i Vasa län, Finland,
Jyväskylä domsaga, Kuortane härad, utgör ett konsist,
pastorat af 3:dje kl., Borgå stift, Tammerfors
kontrakt. Areal 891 qvkm. Befolkningen, finsktalande,
3,760 personer (1895). A. G. F.
*Mulgrave. — 3. C. H. P., den föregåendes son. Se
Normanby 2.
Mulhacen. Se Cumbre de Mulahacen.
Mulier, P. Se Tempesta (Il Cavaliere T.).
*Mul- och klöfsjuka uppträdde Okt. 1892–Juni 1893
inom Harlösa och angränsande socknar af Malmöhus län
på 27 gårdar, Dec. 1892–Jan. 1893 på 2 gårdar inom
Vessige socken, Halland, Okt. 1897–Mars 1898 på Edsby,
Antuna och Hargs gårdar i Stockholms län och April–Maj
1898 inom Efveröds socken, Kristianstads län. Förmodan
att smittämnet till sjukdomen skulle utgöras af en
angifven art mikrokocker (Micrococcus aphthosus) har
ej vunnit bekräftelse. Man känner ej ännu naturen
af smittämnet. De offentliga åtgärder, som skola
vidtagas, om mul- och klöfsjuka uppträder inom landet,
äro angifna uti k. förordn. d. 23 Sept. 1887,
k. kung. d. 18 Maj 1894, Medicinalstyrelsens
kung. d. 19 Maj 1888 och d. 30 Dec. 1892. Införsel
af idislande djur och svinkreatur från land, som
är smittadt af mul- och klöfsjuka, eller från del
deraf är genom k. kung. d. 18 Febr. 1898 förbjuden.
C. A. L.
*Mulock, D. M., dog 1887.
*Mulseryd. 11,521 har. 829 innev. (1896).
Mulstol, ett slags spinnmaskin. Se Spinning.
*Multan är ej längre namn på någon
division. 2. Distriktet, en del af den förra
»divisionen» omfattar 15,740 qvkm., med 632,000 innev.
Multatuli, psevdonym. Se E. D. Dekker. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
