Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Müllerska kroppar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Möne tillhör odeladt Ås härad. 1,896 har. 443
innev. (1896).
Mönsterrulla, sjöv. Se Inmönstra.
*Mönsterås. 1. Socken. 16,782 har. 4,511
innev. (1896), af hvilka 1,126 i köpingen. —
2. Köping. Pedagogien indrogs 1893.
Mönstra för run, sjöv. Se Gå för run.
*Mörarp. 1,344 har. 791 innev. (1896).
*Mörbylånga. 1. Socken. 2,899 har. 890 innev. (1896),
af hvilka 220 tillhörde köpingen M.
*Mörk, J. H., är, enligt hvad Schück ådagalagt
(i »Ill. svensk literaturhistoria»), ej längre att
betrakta såsom »Sveriges förste romanförfattare»,
utan måste lemna platsen åt U. Hjärne. I »Historiska
undersökningar rörande Sveriges äldsta originalroman»
(1892) har V. Vasenius sökt i detalj ådagalägga,
hurusom i M:s »Adalriks och Giöthildas äfwentyr»
förekomma förklädda anspelningar på märkligare samtida
personer och händelser i Sverige samt huru hela
tidehvarfvets tänkesätt, farhågor och förhoppningar
äfvensom Frihetstidens medborgerliga sjelfkänsla
afspegla sig i denna folkligt-fosterländska bok på
ett sätt, som i etiskt och delvis äfven estetiskt
värde ställer den betydligt öfver dess förebild,
Fénelons »Télémaque».
Mörk rothgülden, miner. Se Pyrargyrit.
*Mörkö, socken. 5,638 har. 1,357 innev. (1896).
*Mörlunda. 28,519 har. 4,033 innev. (1896).
15. Mörner, Karl Axel Hampus, grefve,
universitetslärare, den föregåendes brorson,
född d. 4 Sept. 1854 å Stjernfors, Örebro län,
blef student i Upsala 1872, med. kandidat der
1880, licentiat i Stockholm 1884 och doktor i
Upsala 1886, sedan han vid Karolinska institutet
utgifvit en disputation Bidrag till kännedomen om
färgämnena i melanotiska svulster. 1886 utnämndes
han till professor i kemi och farmaci vid Karolinska
institutet, hvars rektor han blef 1898. 1897 valdes
M. till led. af Vet. akad. Bland M:s många skrifter
inom den fysiologiska och farmaceutiska kemien
märkas Studier öfver alkalialbuminat och syntonin
(i Upsala läkaref:s förh.,
1877), Om läkemedlen från fysiologisk-kemisk
och toxikologisk synpunkt (1888), Eine
harnstoff-bestimmungsmethode (i förening med
J. Sjöqvist, i »Skand. Arch. f. Physiol.»,
1891), Untersuchungen über die proteinstoffe und
die eiweissfällenden substanzen des normalen
menschenharns (derstädes, 1895), Beobachtungen
über den muskelfarbstoff (i »Nord. Med. Arkiv»,
1897) och Zur darstellung und zusammensetzung
der häminkrystalle (derstädes, s. å.).
R. T–dt.
*Mörrum. 6,790 har. 4,106 innev. (1896).
*Mörsill (Mörsil). 1. Socken. 32,468 har. 1,036
innev. (1896). — 2. Sanatorium i nämnda socken,
vid Indalselfven (Undersåkerselfven) och M:s stora
jernvägsstation, på 329 m. höjd ö. h., Sveriges
hittills enda sanatorium för lungsotssjuka,
sedan Maj 1891 öppet året om. Det är omgifvet
af ängsmark och barrskogsklädda höjder (flere
200–300 m. högre än sanatoriet), som gifva skydd
mot de kalla fjällvindarna. Luften är ren och
torr samt i allmänhet fri från kalla besvärande
dimmor. Sanatoriets byggnader utgöras af ett två
våningars societetshus med boningsrum, salong,
restaurationslokal, glasinklädda verandor för liggkur
i hvarje slags väderlek m. m., tre större byggnader
med blott boningsrum samt en villa för läkaren
(T. Horney). Äfven personer, som lida af hjert-
och nervsjukdomar, mottagas. Under åren 1891–96
hafva behandlats 676 lungsotspatienter, af hvilka
ungefär 10 proc. blifvit fullständigt botade, 18
proc. betydligt förbättrade och 34 proc. öfver hufvud
förbättrade. Resultaten äro således fullt ut lika
goda som vid utländska sanatorier. — Bland sevärdheter
i omgifningen märkas Storberget ofvanför stationen med
ett 18 m. högt utsigtstorn, de af Undersåkerselfven
(Skeldern) 1 km. från M. bildade vackra, trapplika
Äggforsarna samt på andra sidan elfven det af Vålån
bildade 16 m. höga Storbofallet, ett af Jämtlands
vackraste vattenfall.
Möss-septikemi. Se Bakteriologi. Suppl., sp. 540.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
