Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Namn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Namn. Se vidare Ortnamn. Jfr M.
Lundgren:
»Personnamn från medeltiden» (i »Sv. landsmålen»,
1892–96), G. Djurklou: »Om vedernamn och känningsnamn
i äldre och nyare tider» (i Sv. fornm:s för:s tidskr.,
IX, 1894), P. A. Kjöllerström: »Svensk namnbok»
(1895) och A. Noreen: »Något om våra förnamn» (i
»Ord och bild», 1896). 1898 beslöt riksdagen, efter
motion af P. S. Wieselgren, en skrifvelse till K. M:t
med anhållan om förslag till bestämmelser i syfte
att åstadkomma en tillfredsställande rättsordning
beträffande slägt- och efternamn. Genom dom af d. 9
Juli 1896 fastställde Höjeste ret i Norge, att ett
familjenamn, som tillhör en bestämdt begränsad och
från gemensam härstamning utgången ätt, icke får
upptagas af obehöriga.
Namnsedel vid omröstning. Se Val, sp. 100.
*Namur. 2. Stad. Nära 32,000 innev. (1894). Jfr
Belgien. Suppl, sp. 681.
Nanaimo, hamnplats på östra kusten af Vancouver-ön
(se d. o.), der det oriktigt står Nanaima.
*Naney hade 96,306 innev. 1896.
Nanga Parbat. Se Dajarmur. Suppl.
*Nan-King (Ngan-King-fu) anses
nu hafva endast 135,000 innev.
*Nannarelli, F., dog 1894.
Nannylund. Se Eksjö. Suppl.
*Nansen, Hans Leierdahl, var sonsons sonson till
borgmästaren i Köpenhamn Hans Nansen (se denne).
Jfr O. A. Øverland: »Landsdommer H. L. N. Et
livsbillede fra vor konstitutions barndom» (1896).
2. Nansen, Fridtjof, norsk polarresande, den
föregåendes sonson, f. på Fröen, Vestre Akers
församling, d. 10 Okt. 1861, utbildade sig från
barndomen till en djerf och skicklig idrottsman och
vann såsom sådan tidigt pris. 1880 blef han student
och valde zoologien såsom sitt hufvudämne. 1882
reste han med själfångareskeppet »Viking» till
Spetsbergen och östra Grönland för att studera
själarnas naturalhistoria och blef efter hemkomsten
anställd som konservator vid Bergens museum,
hvars föreståndare, öfverläkaren D. C. Danielsen,
utöfvade stort inflytande på hans utveckling. Under
sin tjenstetid der utgaf N. flere vetenskapliga
arbeten: Bidrag til myzostomernes anatomi og histologi
(1885; belönadt med Bergens museums guldmedalj),
The structure and combination of the histological
elements of the central nervous system (1887), på
hvilket arbete han 1888 blef filos. doktor, och A
protandric hermaphrodite (Myocine glutinosa) amongst
the vertebrates (1888). Det ansträngande själsarbetet
afbröts tid efter annan genom resor i utlandet —
1886 uppehöll N. sig flere månader i Italien — samt
genom skidfärder och fotvandringar i hemlandet, genom
hvilka han afsåg att härda sig för en färd, hvartill
han uppgjort planen under sina själfångstresor med
»Viking», men hvilken betraktades nästan som ett bevis
på galenskap: en färd öfver Grönlands inlandsis från
dess östra kust. Regeringen afslog hans ansökan om
anslag af 5,000
kr. till företaget, men danske mecenaten etatsrådet
A. Gamél lofvade att bestrida kostnaderna för
detsamma. Deltagare i färden blefvo sjökaptenen
O. Sverdrup, löjtnanten O. Dietrichson, bondgossen
K. K. Trana samt lapparna S. Balto och
O. Ravna. N. och hans följeslagare reste med ångbåten
»Thyra» från Skotland till Island och gingo der,
i Isafjord, ombord på själfångaren »Jason», som förde
dem till östra kusten af Grönland. Den 17 Juli 1888
lemnade expeditionen »Jason» för att öfver drifisen
nå land vid Sermilikfjorden. Men till följd af
svårt väder fick expeditionen tio dagar drifva med
isen längs Grönlands östkust, tills den nådde ön
Kuldlek på 61° 40’ n. br. Den 29 Juli kom den genom
isen vid Anoritok, och sedermera arbetade den sig
fram nordlig riktning tills den d. 10 Aug. nådde
norra sidan af Umiviksfjorden, under 64° 23’
n. br. Derifrån börjades d. 15 Aug. isvandringen tvärs
öfver Grönland med Kristianshaab vid Diskobukten
som mål. Men expeditionen hade knappt kommit ett
stycke upp på isen, då ett svårt oväder nödgade den
att under tre dagar hålla sig inne i tältet och i
sofpåsarna. Då vandringen äntligen kunde fortsättas,
hade man att kämpa med motvind. N., som i det längsta
hoppades att kunna komma hem samma höst med ångbåt,
beslöt nu att styra kurs på Godthaab i stället för
Kristianshaab. Man hade nu också den fördelen att
man kunde använda segel, och d. 26 Sept. uppnåddes
Ameralikfjorden på vestkusten. Der förfärdigade
N. och Sverdrup en båt af tältduk, skidstafvar
och bamburör, rodde till Ny-Herrnhut, som nåddes
d. 3 Okt., och gingo derifrån öfver land till
Godthaab. Till följd af oväder förflöt någon tid,
innan expeditionens öfriga medlemmar kunde afhemtas,
men d. 12 Okt. voro de dock alla samlade i Godthaab,
och med fartyget »Fox» sändes underrättelse till
Europa att Grönland för första gången genomkorsats
från öster till vester. Efter att hafva öfvervintrat
i Godthaab återvände expeditionen på våren till
Europa och mottogs i Köpenhamn (d. 21 Maj) och
i Kristiana (d. 30 s. m.) med alla upptänkliga
hedersbevisningar. N. har skildrat färden i Paa ski
over Grönland (1889; »På skidor genom Grönland», 1890)
och vistelsen bland eskimoerna i Eskimoliv (1890;
»Eskimålif», 1891). Det vigtigaste vetenskapliga
utbytet, framhållet i »Wissenschaftliche ergebnisse
von F. N:s durchquerung von Grönland 1888» af H. Mohn
och F. N. (Ergänzungsh. 105 af »Petermanns mitteil.»,
1892), af resan var upptäckten af den andra köldpolen
(se d. o. Suppl.) på norra halfklotet och af det ljus,
som förhållandena på Grönland kasta öfver istiden.
Vid norska geografiska sällskapets sammanträde
d. 18 Febr. 1890 framlade N. planen till en
nordpolsexpedition. Enligt denna skulle man med ett
fartyg, så konstrueradt, att det kunde motstå isens
tryck, drifva med en ström, som enligt N:s åsigt
från de Ny-sibiriska öarna går öfver polen norr
om Spetsbergen och utmed Grönlands östkust. Till
bestridande af kostnaderna för expeditionen, hvilka
beräknades till 300,000 kr., anslog stortinget 200,000
kr. (sedermera ytterligare 85,000 kr.) och insamlades
100,000 kr. genom subskription. Det af C. Archer
konstruerade fartyget, »Fram», som lopp af stapeln d.
26 Okt. 1892, utrustades med proviant för 12 personer
under 5 år. Deltagare i färden voro sjökaptenen
O. Sverdrup (befälhafvare), marinlöjtnanten S. Scott
Hansen, med. kand. H. Blessing, styrmannen T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
