Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Namn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jacobsen, öfvermaskinisten A. Amundsen, skepparen
A. Juell, maskinarbetaren L. Petersen, reservlöjtnant
H. Johansen, matrosen P. L. Hendriksen, elektrikern
B. Nordal samt öfvervakten I. Mogstad. I
Ryssland medtogs som 13:de man islotsen B. Berntssen
från Tromsö. Expeditionen lemnade Kristiania
d. 24 Juni 1893, fortsatte längs kusten, föremål
för storartade hedersbetygelser, och lemnade d. 22
Juli Vardö. Den 29 s. m. uppnåddes Chabarova
vid Jugor-sundet, der 34 sibiriska slädhundar togos
ombord, och natten till d. 4 Aug. seglade »Fram»
in i Kariska hafvet, der fartyget hade att kämpa
med svåra isförhållanden. Det kom likväl fram längs
de Ny-sibiriska öarna genom öppet vatten till 78°
50’ n. br. och 133° 37’ ö. lgd samt fastnade d. 22
Sept. i ett isflak, hvarefter det började drifva.
Såsom N. förutsett, drefs det i nordvestlig
riktning, först jämnt och fort, men under sommaren
hindrades farten ganska mycket af nordanvindar.
»Fram» visade sig vara ett förträffligt isfartyg;
blott en gång, d. 4 och 5 Jan. 1895, såg
det ut, som skulle man nödgas öfvergifva det.
Något senare, då N. antog, att »Fram» nått sin
nordligaste breddgrad, n. om Frans Josefs land,
beslöt han sig för att med löjtnant Johansen
undersöka hafvet längre norrut. De två lemnade
fartyget d. 14 Mars 1895 på 83° 59’ n. br. och
102° 27’ ö. lgd, och medhade 28 hundar, 2
kajaker och 2 slädar. Under oerhörda mödor
framträngde de till 86° 14’ n. br., den nordligaste
punkt, dit någon menniska hittills hunnit. Brist på
hundar — dessas antal hade nämligen till följd af
strapatserna minskats — nödgade då de djerfve
vandrarna att vända om mot s., och d.
6 Aug. uppnådde de land (det var Frans Josefs
land), der de öfvervintrade i en koja af sten, jord
och mossa, täckt med hvalross-skinn och snö, utan
att veta hvar de befunno sig. Den 19 Maj
1896 lemnade de vinterqvarteret för att öfver
Frans Josefs land nå Spetsbergen, hvarifrån de
alltid kunde vänta att finna fartygslägenhet till
hemmet. Den 18 Juni stötte de oförmodadt på
Jacksonexpeditionen, som hade öfvervintrat på
Frans Josefs land, och med dennas fartyg »Windward»
kommo de d. 13 Aug. fram till Vardö. Samma dag kom
»Fram» ut ur isen n. om Spetsbergen. Fartyget hade,
sedan N. och Johansen lemnade det, fortsatt att
drifva och d. 16 Okt. uppnått sin högsta iakttagna
breddgradd, 85° 57’. Det hade sedan drifvit
i vestlig och sydlig riktning, och manskapet
hade dels sprängt råkar, dels dragit fartyget
långa stycken. Efter ett besök på Danskön vid
Spetsbergen för att inhemta underrättelser om N.
och hans följeslagare styrde »Fram» kurs mot
Norge och anlände d. 20 Aug. till Tromsö, der N.
steg ombord. Färden derifrån längs kusten
fram till Kristiania var ett triumftåg, hvars
like man ej skådat i Norge. N. har skildrat den
äfventyrliga färden i Fram over polarhafvet (1897),
som utkommit på nästan alla europeiska språk, samt
i föreläsningar, som han på inbjudning hållit för de
geografiska sällskapen i London, Paris, Berlin,
Petersburg, Stockholm m. fl. st. samt under en tourné
i Nord-Amerikas förenta stater. Hans namn har gått
öfver hela verlden, och hans bragd, som vittnar om
snart sagdt öfvermenskligt mod och kraft, har hedrats på många
sätt. Konung Oskar II for till Kristiania särskildt
för att helsa honom välkommen. En »Nansenfond» (se
d. o. Suppl.) på 200,000 kr. bildades på några dagar
i Kristiania, och N. utnämndes 1897 till professor
i zoologi vid universitetet derstädes. Om några
af »Fram-expeditionens» vetenskapliga resultat se
Polarexpeditioner. Suppl.
N:s maka (sedan 1889) Eva, f. Sars i Kristiania
1858, elev af sin svåger Thorvald Lammers och M:me
Artôt, har flerestädes uppträdt som romanssångerska
(Stockholm 1895–96) och vunnit stora loford för
sympatisk röst, osökt känsla och fint föredrag.
O. A. Ö.
Nansenfonden (»Fridtjof Nansens fond til videnskabens
fremme»), bildad i Kristiania 1896 genom frivilliga
bidrag med anledning af »Fram-expeditionens»
lyckliga hemkomst, stadfäst genom k. resol. d. 8
Dec. 1896, är afsedd för främjandet af vetenskapliga
undersökningar, utgifvandet af vetenskapliga skrifter,
pris för vetenskapliga arbeten, belöningar för
vigtiga vetenskapliga upptäckter eller afhandlingar
och understöd af framstående vetenskapsmäns fria
verksamhet. Af räntorna skall 1/5 läggas til1
kapitalet, tills detta stigit till 400,000 kr.,
derefter 1/10. Styrelsen utgöres af F. Nansen
(så länge han önskar qvarstå), 4 medlemmar af
Videnskabsselskabet (bland dessa generalsekreteraren)
och 2 af universitetets professorer, valda af
professorerna sjelfva. Den 1 Juli 1897 hade fonden
ett kapital af omkr. 274,000 kr. O. A. Ö.
Naphta, Lat. Se Nafta.
*Napier, R. C., dog i London 1890.
*Napo, flod, är endast omkr. 800 km. lång; den är
segelbar 320 km.
Napo, finsk by. Om slaget der 1714 se Storkyro.
*Napoleon. 1. N. I. L. Lecestre utgaf 1897
i 2 bd Lettres inédites de Napoléon I:er
(1225 bref, omfattande tiden 1799–1815, som af
opportunitetshänsyn uteslötos ur den 1858–70 utgifna
»Correspondance de N. I»). — 3. N. III och 4. hans
son ligga sedan 1888 begrafna i Farnborough. —
5. N. J. Ch. P. Se Bonaparte (äfven i Suppl.). —
6. N. Victor Jérôme Frederic, fransk prins,
den föregåendes son. Se Bonaparte. Suppl. och
Bonapartister. Suppl.
Napoléonville [napåleångvi’l]. Se Napoléon-Vendée
och Pontivy.
*Naquet, A., en af Boulangers (se
denne. Suppl.) ifrigaste anhängare, lemnade 1890 sin
plats i senaten för en sådan i deputeradekammaren.
Narayani. Se Gandak. 1. Suppl.
Narborough, ö. Se Drottning Adelaïdes
arkipelag. Suppl.
Narcein-natrium, farmak. Se Antispasmin. Suppl.
Nardus. Se ock Valeriana.
*Narev är enligt Tillo 395 km., enligt Strelbitsky
320 km.
Narjezjnyj, V. Se Ryska literaturen, sp. 139.
*Narragansett bay. Sista raden står Canonicut bör
vara Conanicut.
*Narva har nu omkr. 12,000 innev.
*Nasafjället. Se F. Svenomus: »Nasafjälls zink-
och silfvergrufvor» (i Geol. för:s förhandl., bd
17, 1895).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
