Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Namn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nativism (af Lat. nativus, medfödd), den åsigt,
enligt hvilken hvarje själsförmögenhet är medfödd,
alltså ej uppkommen genom erfarenhet eller öfning.
*Natrium, kem., såväl metalliskt natrium som
natriumhydrat framställes numera, genom elektrolys af
koksalt. P. T. C.
Natronhydrat. Se Natriumhydrat.
Natronmesotyp, miner. Se Natrolit.
Nattarbete i fabriker. Se Arbetarefrågan. Suppl.
Nattfjärilar, zool. Se Noctuae.
*Natt och Dag. 13. J. O. Natt och Dag kallade sig i
Amerika Frederic Franks. Han dog i Cincinnati d. 4
Dec. 1865. Se om honom A. H[azelius]: »Otto Natt och
Dag» (i »Runa. Minnesblad från Nord. Museet», 1888).
Nattsländor, zool. Se Phryganea.
Nattställning, bot. Se Dagställning. Suppl.
*Nattvaka. Se ock Tallbitslägtet.
*Nattvarden. Sp. 870, r. 4 nedifr. står sina bör
vara små.
*Naturalisation. Efter det lagen om norsk
medborgarerätt (se d. o. Suppl.) d. 21 April
1888 blifvit utfärdad, kan man säga, att i Norge
gifvas två slag af naturalisation: den, som af
stortinget beviljas, och genom hvilken förvärfvas
lika fullständig medborgarerätt som den, hvilken
tillkommer infödda, och den naturalisation, som gifves
af konungen eller af ett regeringsdepartement. Den,
som blifvit statsborgare i kraft af kunglig
resolution, erhåller dock något inskränktare
medborgerliga rättigheter. — Genom den svenska
lagen om medborgarerätt d. 1 Okt. 1894, § 4, är
det förtydligande gjordt af lagen d. 27 Febr. 1858,
att den medborgarerätt, som vinnes af utländsk man,
medför, om dervid ej annorlunda bestämts, svensk
medborgarerätt äfven för hans hustru och omyndiga
äkta barn. H. L. R.
Nature morte [natyr mårt], Fr. (»död natur»). Se
Stilleben.
*Naturforskaremöten. Det fjortonde skandinaviska
naturforskaremötet hölls i Köpenhamn 1892, det
femtonde i Stockholm 1898.
Naturinstrument. Se Mässingsinstrument och Trumpet.
*Naturkrafter. Se vidare Urkrafter.
Naturvetenskapliga studentsällskapet. Se Linnéska
institut.
*Naum, socken. 2,925 har. 1,113 inv. (1896).
*3. Naumann, Emil, dog 1888.
*1. Naumann, Christian, afled i Stockholm d. 30
Aug. 1888.
*2. Naumann, C. F., afled i Lund d. 9 Aug. 1892. —
Hans hustru, S. M. N., dog d. 15 Mars 1889.
Naumannit, miner. Se Selensilfver.
Nauruz, Pers. Se Nevrus.
*Nausea. Se Sjösjuka.
Navatel. Se Vidal, Louis.
*Navigationsskola. Nytt reglemente utfärdades d. 6
Juni 1890 (meda några ändringar 1896).
Enligt detta hafva lokomotivförareundervisningen och
ångfartygsbefälhafvareklassen borttagits. Deremot
meddelas undervisning »endast i ångmaskinlära» åt
specialelever, som aflagt styrmansexamen. För att
vinna inträde såsom styrmanselev fordras numera att
hafva varit anställd i
sjömanstjenst minst 2 år och såsom sjökaptenselev
v, att, enl. k. förordn. d. 22 Nov. 1878,
vara berättigad att erhålla styrmansbref samt
att vid prof ega kunskaper motsvarande hvad i
styrmansklassen meddelas. Maskinistelev skall
numera minst 12 månader hafva deltagit i maskins
skötsel. Terminspenningarna utgöra 3 kr. för hvarje
elev; inskrifningspenningarna 6 kr. för styrmans-,
maskinist- eller specialelevsklass samt 12 kr. för
sjökaptens- eller öfvermaskinistklass. Skolorna
börja för navigationselever i Stockholm, Göteborg,
Malmö och Strömstad första helgfria dag i Sept.,
i Karlshamn, Kalmar och Vestervik första helgfria
dag efter d. 15 Sept. samt i Visby, Gefle och
Hernösand första helgfria dag i Okt. samt fortgå,
med 14 dagars ferier vid jul, till examenstiden,
som för navigationsafdelningen är bestämd till tiden
mellan d. 20 April och d. 15 Juni. Maskinisteleverna
börja första helgfria dag i Okt. och äro för öfrigt
likställda med de öfriga. L. H.
*Naville, E., är e. o. professor vid Genèves
universitet och teologiska läroanstalt.
*Navkratis. Se Desuk. Suppl.
Navo, finsk namnform för Nagu (se d. o.).
Navpaktos (Epakto). Se Lepanto.
Neagh, Lough [lack no], sjö i irländska prov. Ulster,
397 qvkm., 30 km. lång i n. och s. samt 12–18
km. bred, i medeltal 12 m. djup (högst 32 m.) och
15 m. öfver hafvet. Den mottager tillflödena
Blackwater, Bann, Six mile, Main, Moyola och
Ballinderry samt har aflopp genom Bann, hvilken
straxt nedanför N. bildar en mindre sjö, Lough
Beg. Genom kanaler är sjön förenad med Lagan och Erne
(Ulster-kanalen). Stränderna äro låga och sumpiga
och hafva ingen större stad.
Nea Korinthos. Se Korint (äfven i Suppl.).
*Neapel. 2. Staden beräknas nu hafva omkr. 540,000
innev. De storartade arbetena för bättre
sundhetstillstånd hafva fortsatts. Breda gator hafva
framdragits genom de mest trångbodda och osunda
stadsdelarna, med uppoffring af 17,000 hus, och
ett fullständigt kloaksystem anlagts. På höjdplatån
n. v. om S. Elmo å Monte Calvario har uppstått en
ny förnäm stadsdel, Rione Vomero; längs foten af
Monte Calvario har dragits den öfver 4 km. långa
Corso Vittorio Emmanuele, fortsatt i v. af Via Tasso
uppför Posilipohöjden och i ö. af Strada Salvatore
Kosa. Äfven österut hafva nya stadsdelar tillkommit,
skilda från den äldre staden af den gaffeldelade Corso
Garibaldi. Hamnen, kajerna och hela strandpartiet af
östra stadsdelen hafva undergått stora omdaningar. Ett
par nya museer hafva byggts: Galleria Umberto I
nära S. Carloteatern och Galleria Principe di Napoli
bredvid Nationalmuseum. Tontalet af in- och utgående
fartyg 1894 var 5,717,745, deraf 1,580,216 i utrikes
fart. Införseln från utlandet hade ett värde af 79,5,
utförseln af 48 mill. lire.
Neaux [nå]. Se Eupen.
Nebbedalen. Se Norangfjorden.
Neb-neb, tekn.. Se Bablah.
*Nebraska fick 1889 sitt område utvidgadt på
Syd-Dakotas bekostnad, så att det nu utgör 200,740
qvkm. Folkmängden uppgick 1890 till 1,058,910 pers.,
af hvilka 202,542 voro födda i utlandet (28,364
i Sverige); 8,913 voro negrer eller mulatter, 414
kineser, 2,893 civiliserade indianer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
