Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nebraska City ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
statsskulden (1895) 2,5 mill., den beskattade
förmögenheten s. å. 286,7 mill. doll.
*Newhaven. 1. Staden (riktigare New Haven) hade 81,298
innev. 1890 och beräknades 1895 hafva 94,500. Till
universitetet, som 1897 hade 238 lärare och 2,495
studerande fördelade på 4 »departments», hör ock
Peabody museum of natural history.
Nevis Ben, berg. Se Ben Nevis (äfven i
Suppl.).
Nevjanskit [hårdt k]. Se Osmiridium.
*New Jersey, stat, hade 1,444,933 innev. 1890,
af hvilka 47,638 färgade och 328,975 födda i
utlandet (4,159 i Sverige). Antalet fabriker
uppgafs s. å. till 9,221, med 186,900 arbetare
och ett tillverkningsvärde af 354 mill. doll.
Jernvägarna hade 1896 en längd af 3,572 km.
Statsskulden var 1895 293,700 doll., den beskattade
förmögenheten 996,5 mill doll. Till kongressens
representanthus sänder staten nu 8 ombud.
*Newman, J. H., dog 1890.
*New Mexico, territorium, hade
153,593 innev. 1890, af hvilka 1,956 färgade och
8,554 indianer, oberäknadt 9,832 indianer i stammar
(1894) på reservationer (38,428 qvkm.).
Antalet får uppgafs 1890 till 1,250,000 st.
Jernvägarnas längd 1896 var 2,393 km.
*New Orleans hade 242,030 innev. 1890, af
hvilka omkr. 18 proc. anglo-amerikaner, 17 proc.
fransmän, 15 proc. tyskar, 14 proc. irländare, 8
proc. italienare, 2–3 proc. spaniorer och 25 proc.
färgade. Staden är säte för en katolsk ärkebiskop,
har bl. a. ett katolskt universitet (Tulane-univ.,
med omkr. 1,300 stud.), ett universitet (Straights)
för färgade, en medicinsk skola samt en slöjdskola
(Mechanic’s institute). Industrien har på
1830-talet varit stadd i en ovanligt snabb utveckling.
*Newport. 2. Stad i Monmouth, utgör sedan
1888 eget grefskap med en areal af 18 qvkm.
och 54,707 innev. (1891). Grefskapet Monmouth,
till hvilket staden förut hörde, ligger ej i Wales.
— 4. Stad i Rhode Island. 19,457 innev. (1890).
*New-Providence. Se Bahama-öarna. Suppl.
New Rochelle [nju rosjä’l], stad i nord-amerik.
staten New York, vid Long island sound, 27 km.
n. ö. om New York. 8,217 innev. (1890).
Staden anlades 1671 af inflyttade hugenotter.
Newski, Pierre. Se Dumas. 3. Suppl.
New Sweden [nju soi’den], »Nya Sverige».
Se Maine. Suppl.
*Newton, stad, har nu öfver 25,000 innev.
Newton l. Newton Heath [njuten hith], förr sjelfständig
stad n. ö. om Manchester, sedan 1888 förenad
med detta. 36,834 innev. (1891). Textilindustri.
*Newton, Ch. T., dog 1894.
New Westminster [njuoä’stminstör], förr hufvudstad i Britiska
Columbia, 24 km. ofvanför Fraserflodens mynning,
vid kanadiska Pacificbanan. 6,641 innev. (1891).
*New York, stat, hade 5,997,853 innev. 1890, af hvilka
70,092 voro färgade och 726 indianer (oberäknadt 5,135
indianer på reservationer, 355 qvkm.); 1,569,501
voro födda i utlandet (498,602 i Tyskland, 28,430
i Sverige). I industrielt hänseende intager staten
fortfarande första platsen; 1890 uppgafs antalet
fabriker till 65,840, med 850,000 arbetare och ett
tillverkningsvärde af 1,711,5 mill. doll. Till staten hörde s. å. 3,881
fartyg, om 969,000 tons, deraf 163,000 tons på
de kanadiska sjöarna. Jernvägarna hade 1895 en
längd af 13,200 km. Statens skuld 1890 var 2,3
mill., den beskattade förmögenheten 1895 4,200
mill. doll. (Farmernas värde 1880, å sp. 1051, r. 4,
uppgifvet till öfver 1 mill., var öfver 1 milliard.)
*New York, stad, hade 1,515,301 innev. 1890 (7,069
födda i Sverige) och 1,85 mill. 1895. Vid 1898
års ingång införlifvades King’s Co., Richmond Co. och
en del af Queen’s Co. med N. till The greater N.,
hvilket således omfattar N. med 1890 års gränser
(1,515,301 innev.), en del af Westchester Co., som
i Juli 1895 förenades med N. (10,029 innev.),
Brooklyn (806,343 innev.), öfriga King’s Co.
(32,204 innev.), Long Island City (30,506
innev.), Newtown (17,549 innev.), Flushing (19,803
innev.), Jamaica (14,441 innev.), del af Hempstead
(7,000 innev.) och Richmond Co. (51,639 innev.),
tills. omkr. 930 qvkm. med 3,400,000 innev. år 1896.
N. Y. är således näst London jordens folkrikaste stad.
Enligt stadens nya kommunalförfattning väljes
mayorn (borgmästaren), den högsta verkställande
myndigheten, för 4 år (vid valet 1897 segrade det
af Tammany hall ledda demokratiska partiets
kandidat van Wyck) och kan icke omedelbart
omväljas. Under honom stå 18 särskilda departement,
mellan hvilka förvaltningen på ett nästan suveränt
sätt är delad och hvilkas alla medlemmar (med
undantag af chefen för finansdepartementet) tillsättas
af mayorn, som ock tillsätter alla ledamöterna i
de fem skolstyrelserna. Municipalförsamlingen
(stadsfullmäktige), delad i två kamrar, voterar
budgeten, men dess makt öfver densamma är i
verkligheten så godt som ingen, enär den väl kan
nedsätta de föreslagna beloppen, men ej på annat
sätt ändra dem, och emedan mayorn eger veto mot
hvarje af församlingen vidtagen ändring, ett veto,
som kan omkullkastas endast med en majoritet af
5/6 af municipalförsamlingens medlemmar. — April
1890 öfvertogs N. Y:s befattning med immigranternas
landsättning af unionens finansministerium, och
samtidigt dermed upphörde Castle garden att vara
immigranternas mottagningsställe (det är nu tyghus
för marinen); sedan United states Barge office ö. om
the Battery en tid mottagit immigranterna, men visat
sig för litet, uppfördes nödiga byggnader för detta
ändamål på Ellis Island i hamnen. — College of
the City of N. Y. heter nu New York university och
består af 6 fakulteter. Columbia college ombildades
1890 efter mönstret af de tyska universiteten och
består likaledes af 6 fakulteter. Astor library
(omkr. 280,000 bd), Lenox library (bildadt 1870,
120,000 bd) och Tilden Trust förenades 1895 till
The N. Y. pubiic library. — Arbetena på den 1874
påbörjade tunneln under Hudson, hvilka till följd af
penningbrist måste afbrytas 1892, sedan omkr. 1,250
m. genombrutits, skulle återupptagas hösten 1897. —
1890 uppgafs antalet fabriker till 25,403, med
354,290 arbetare och ett tillverkningsvärde
af 777,2 mill. doll.
New York Herald [njujårk hä’rröld], Förenta
staternas största tidning, uppsatt i New-York 1835
af J. Gordon-Bennet, utan partifärg, utkommer 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
