Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nitrobacter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarvid det förstnämnda blef två stater: Nord-Dakota
och Syd-Dakota, 1890 Idaho och Wyoming och 1896
Utah. Någon viss folkmängd kräfves ej för att ett
territorium blir berättigadt att upptagas som stat,
utan det beror helt och hållet på kongressens
godtfinnande, när territoriet anses moget att få
full representationsrätt i kongressen. — Antalet
representanter i kongressen är nu på grund af 1890
års census 357. Genom en lag, som fick gällande
kraft d. 19 Jan. 1886,. skall, i händelse både
presidenten och vice presidenten afsättas, dö,
afgå eller blifva oförmögna, statssekreteraren och
efter honom cheferna för öfriga departement i den
ordning dessa tillkommit intaga presidentens plats,
tills dennes oförmåga upphört eller ny president
valts. 1893 bildades ett åttonde departement,
för jordbruket. — Finanser. För finansåret 1895–96
uppgingo inkomsterna till 409,47 mill. doll. (deraf
tullar 160 mill., postverket 82,5 mill., skatt på
spirituosa 75 mill., på jästa drycker 33 mill. och
på tobak 30,7 mill.) och utgifterna till 434,68
mill., deraf 9,4 mill. för lagstiftningsmakten,
417,3 mill. för verkställande makten (52,9 mill. för
krigsministeriet, 27,5 mill. för marinministeriet,
160 mill. för inrikesministeriet, 94,2 mill. för
postverket, 77 for finansministeriet) ock 7,87
mill. för den dömande makten. För 1896–97 beräknades
inkomsterna till 464,8 och utgifterna till 457,9
mill. doll. — Statsskulden uppgick hösten 1897 till
1,816,386,453 doll., deraf 847,36 mill. räntebärande
och 967,7 mill. icke räntebärande (pappersmynt) ;
med afdrag af tillgångarna (850,37 mill. doll.) var
den verkliga skulden 966 mill. doll. De enskilda
staternas och territoriernas, grefskapens, kommunernas
skuld var år 1890: 1,135,88 mill. doll. (18,18
doll. pr. person). Den beskattade reella och
personella förmögenheten var 1890 25,47 milliarder
(1880: 17,14 milliarder). Den verkliga förmögenheten
beräknades till 65 milliarder. — Krigsflottan
bestod våren 1898 af 16 pansarfartyg, nämligen 6
1:sta kl. slagskepp (omkr. 10,000 tons), 1 2:dra
d:o (8,000 t.), 2 bepansrade kryssare (9,000 t.),
6 kustförsvarspansarfartyg (4,000 ä 6,000 t.),
1 bepansradt rammfartyg (4,800 t.), och 45 icke
bepansrade fartyg, nämligen 13 pansardäckskryssare
(2,000–7,375 t.), 10 obepansrade kryssare (1,200–2,100
t.), 21 torpedbåtar, 1 undervattenstorped. Derjämte
funnos äldre fartyg eller fartyg af svagare
byggnad: 13 monitorer (1,800 å 2,100 t.),
1 dynamitkanonkryssare (900 t.) och 7 mindre
kryssare (800 à 1,000 t.) samt 31 auxiliärkrys-sare
(2,000-11,000 t.), d. v. s. handelsångare användbara
för kryssaretjenst. Under kriget med Spanien 1898
ökades flottans fartygsantal i hög grad. Personalen
utgjorde 1897: 1,031 officerare och kadetter, 226
ingeniörer och konstruktörer, 143 uppbördsmän och
11,750 matroser; marinkåren räknade 74 officerare
och 1,939 man.
Historia (sedan d. 4 Mars 1885). Demokraten Clevelands
val till president var en följd af de stora missbruk,
som det republikanska partiet tilllåtit sig. I sin
första adress till folket framhöll Cleveland också
nödvändigheten af en reform inom ämbetsmannakåren,
och hela hans regering blef en kraftig sträfvan att
afskaffa korruptionen bland ämbetsmännen. Indianerna
skyddade han mot
amerikanernas ingrepp på deras »reservationer», men
nedslog å andra sidan hastigt ett indianuppror i Nya
Mexiko 1885. Den kongress, som samlades i Dec. 1885,
mottog från presidenten förslag att den obligatoriska
präglingen af silfverdollars skulle inställas och
att krigsmarinen skulle stärkas. Emellertid tog
snart åter arbetarefrågan uppmärksamheten mest i
anspråk. Under vintein 1885–86 beräknades 500,000
arbetare sakna allt arbete, nöden var stor, och man
började yrka på förbud mot invandring af europeiska
arbetare. I Chicago kom det i Maj 1886 till ett
blodigt upplopp, tillställdt af anarkister, hvilkas
ledare afrättades 1887. Vid valen till staternas
representationer 1886 segrade i de flesta stater det
republikanska partiet, deremot hade representanternas
hus en demokratisk majoritet. En lag, som förbjöd
månggiftet i Utah, antogs 1887. Mot de höga tullarna,
som gåfvo staten större inkomster än den behöfde,
uppträdde Cleveland vid flere tillfällen, men lyckades
icke få dem nedsatta. Den 6 Nov. 1888 valdes till
president republikanernas kandidat Benjamin Harrison
(med 233 röster mot 168, som tillföllo Cleveland),
hvilken tillträdde sitt ämbete d. 4 Mars 1889. Han
förklarade i sin första adress till kongressen, att
skyddstullarna måste upprätthållas. Den förnämste
mannen i hans kabinett var statssekreteraren
Blaine, som ifrigt arbetade för en sammanslutning af
Amerikas alla stater och som på sommaren 1889 höll
i Washington en s. k. panamerikansk kongress, som
dock blef utan vigtigare följder. År 1890 skärptes
tullarna i hög grad genom den s. k. Mac-Kinley-billen
(se d. o. Suppl.). Med England uppstod vid samma tid
en först 1893 bilagd tvist om rätten till själfångst
i Beringssund (se vidare Berings haf. Suppl.). En
angelägenhet af stor betydelse för unionen var
silfverprisets snabba fall, då ju Nord-Amerika är ett
af jordens mest silfverproducerande land. Förgäfves
hade staten genom stora silfverinköp sökt hålla
prisen uppe; utan gagn var ock en myntkonferens, som
på Förenta staternas initiativ samlades i Bruxelles
1892. Denna olägenhet jämte de öfverdrifna tullarna
väckte missnöje med republikanerna, så att de vid
nyvalen till representanternas hus i Nov. 1890
ledo ett förkrossande nederlag. Derigenom höjdes
demokraternas utsigter vid nästa presidentval, och
detta utföll äfven så, att i Nov. 1892 deras kandidat
Cleveland åter valdes (med 277 elektorsröster mot
167). Under slutet af sin regering hade Harrison
tillfälle att ställa Sandwich-öarna under unionens
protektorat, en åtgärd, som Cleveland, när han d. 4
Mars 1893 öfvertagit styrelsen, återkallade. Den 1 Maj
s. å. öppnades den »Columbiska» verldsutställning i
Chicago, hvilken på ett lysande sätt visade Förenta
staternas utveckling inom industrien. Deremot
inverkade silfverkrisen olyckligt på unionens
finanser. Öfverskottet i statskassan hade sedan
1890 ständigt sjunkit, och budgeten för 1894
visade – första gången sedan secessionskriget – en
statsbrist (10 mill. dollars). De stora silfverinköp,
som staten fortfarande gjorde i enlighet med den
s. k. Shermanbillen af 1890, hade till den grad sänkt
guldreserven, att Cleveland såg sig föranlåten att
sammankalla en urtima kongress i Aug. 1893, i hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
