Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordenflycht ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men affären gick illa, och 1897 sammanslogs bolaget
med firman Vickers, Sons & C:o, stålfabrikanter,
kanontillverkare och skeppsbyggare i Sheffield och
Barrow-in-Furness, under namn af »Vickers, Sons
and Maxim». 1898 blef N. chef för bolaget Radiator
i Stockholm.
*Nordenflycht, H. C., dog d. 29 Juni. Jfr J. Kruse:
»H. C. N. Ett skaldinneporträtt från Sveriges
rococo-tid» (akad. afh., Lund, 1895) och »Några nya
Nordenflychtiana» (i »Samlaren», XVIII, 1897).
*Nordenhielm, A. Rad 3 nedifr. står sista läs första.
*8. Nordenskiöld, N. A. E., kom ej att tillhöra Andra
kammaren åren 1888–90, emedan valresultatet på grund
af formfel ändrades, men han var ledamot af densamma
1891–93. Han var ordf. i juryn för 1:sta gruppen
vid Stockholmsutställningen 1897 och i komitén
för 4:de internationella journalistkongressen i
Stockholm s. å. samt hederspresident vid nämnda
kongress. Han invaldes 1893 i Svenska akad. (efter
A. Anderson) och höll s. å. der Inträdestal (i
akad:s »Handl. ifrån år. 1886», VIII, 1894). Öfver 80
utländska vetenskapliga samfund hafva tillegnat sig
N. såsom led. eller hedersled. Af N:s utgifna arbeten
må ytterligare nämnas följande. I Facsimile-atlas
till kartografiens äldsta historia, innehållande
afbildningar af de vigtigaste kartor, tryckta
före år 1600 (1889) återgifver N. i första rummet
Ptolemaei kartverk (tryckt redan under senare hälften
af 1400-talet och utgifvet i 40 uppl. före 1600,
vanligen tillökade med nya kartor dels öfver norra
Europa, dels öfver nyupptäckta land i de främmande
verldsdelarna) samt beskrifver och afbildar kartor
af bl. a. Apianus, Münster, Gastaldi, Ortelius
och Mercator (de två sistnämnde måste, enl. N.,
med åtskilliga italienska kartografer, framför allt
Gastaldi, dela äran som banbrytare för den nya tiden
inom kartografien). På sätt och vis en fortsättning
till »Facsimile-atlas» är Periplus, utkast till
sjökortens och sjöböckernas äldsta historia (1897)
omfattande hufvudsakligen handritade kartor samt
beskrifningar öfver kuster och haf från äldsta tid
till slutet af de stora upptäckternas tidehvarf. Först
behandlas de gamla grekiska periplerna, sedan
medeltidens portolaner (se d. o. Suppl.),
vidare kartor öfver och seglingsanvisningar för
de nordiska farvattnen samt slutligen upptäckten
och kartläggningen af de främmande verldsdelarnas
kuster. Vidare må nämnas Om borrningar efter vatten i
urberget (i »Geol. föreningens förh.», 18, 1896) och
Om flytande vågbrytare (i »fjerde Nord. sjöfartsmötets
förh.», 1897). N. har ock utgifvit C. V. Scheeles
»Efterlemnade bref och anteckningar» (1892). – N:s
son Gustaf Erik Adolf N., f. i Stockholm d. 29 Juni
1868, student i Upsala 1887, filos. kand. 1889,
företog forskningsresor till Spetsbergen (1890)
och Nord-Amerika (1891), som han skildrade bl. a. i
Ruiner af klippboningar vid Mesa Verdes cañons
(1893), och dog i Mörsil, Jämtland, d. 6 Juni 1895.
S. B–h.
9. Nordenskjöld, Nils Otto Gustaf, geolog,
forskningsresande, sonsons son af N. 3, f. på
Sjögelö, Hesselby socken, Småland, d. 6 Dec. 1869,
student i Upsala 1886, docent i mineralogi och
geologi samt filos. doktor i Upsala 1894, ledde
1895–97 en svensk expedition till Magalhães-landen,
som han skildrat i Från Eldslandet (1898), och 1898
en dylik till Klondyke.
2. Nordenson, Erik Vilhelm, ögonläkare, den
föregåendes son, f. i Lofö församling, Stockholms
län, d. 12 Maj 1847, blef 1863 student i Upsala,
1874 med. kandidat, 1878 med. licentiat och 1886,
efter att s. å. hafva försvarat afh. Till kännedomen
om spontan näthinneaflossning med. doktor
derstädes. 1879–80 företog N. med understöd af
riksstatens resestipendium en studieresa till England,
Frankrike och Tyskland, var 1880–83 bosatt i Paris,
der han 1881–82 hade anställning såsom »directeur
adjoint» vid Sorbonnes Laboratoire d’ophthalmologie,
och 1883–87 i Göttingen. 1888–91 var han docent
i oftalmiatrik vid Karolinska institutet. År 1895
inrättade han en privat ögonklinik i Stockholm. N. har
skrifvit bl. a. Recherches ophthalmométriques
sur l’astigmatisme de la cornée chez des icoliers
de 7 à 20 ans (i »Annales d’oculistique», 1883),
Die netzhautablösung. Untersuchungen über deren
pathologischen anatomie und pathogenese (Wiesbaden,
1887).
*2. Nordensvan, C. O., blef 1888 kapten och
kompanichef vid Andra lifgardet, 1889 major vid
Generalstaben, 1892 chef för Krigshögskolan och
öfverstelöjtnant, 1896 öfverste i armén. Han har
ytterligare utgifvit Vapenslagens stridssätt (1891),
Kriget och krigsinrättningarna (1893), Studier öfver
Mainfälttåget 1866 (1894), Fransk-tyska kriget 1870–71
(illustr., 1895), Krigarlif (illustr., 1896), Finska
kriget 1808–9 (illustr., 1898) och 3:dje upplagan af
Handbok för svenska arméns befäl (2:dra del. 1898).
*3. Nordensvan, G. G., har vidare skrifvit
bl. a. Svensk konst och svenska konstnärer i 19
århundradet (illustr., 1891–92), Silkeskaninen. En
roman i utkast (1894) och texten till den
illustrerade skildringen af Stockholm
Mälardrottningen (1896–97).
*Norderney, 15 qvkm., hade 3,988 innev. 1895.
*Norderön, socken. 5,529 har. 256 innev. (1896).
*2. Nordgren, A., dog i Düsseldorf d. 12 Febr. 1888.
Nordgren, Ellen. Se Gulbranson. Suppl.
*Nordhausen hade 27,536 innev. 1895.
*Nordingrå. 20,500 har. 3,673 innev. (1896). Angående
annexet se Ullånger.
Nordingrå tingslag, Vesternorrlands län, ingår i
Norra Ångermanlands domsaga samt omfattar socknarna
Nordingrå, Ullånger och Vibyggerå. 59,686 har. 7,711
innev. (1896).
Nordiska juristmöten. Se Juristmöten. Suppl.
*Nordiska museet. Efter skisser af J. G. Clason
började 1889 museets byggnad å Lejonslätten att
uppföras i svensk renaissancestil, men ännu (1898)
är endast en tredjedel af den till allmogehall afsedda
delen färdig (den bakre mot galérvarfvet vettande),
ehuru öfver 630,000 kr. nedlagts på företaget. Denna
del jämte en efter A. Lindegrens ritning uppförd
provisorisk tillbyggnad togs i användning för 1897 års
utställning. Byggnadsfondens behållning utgjorde 1896
endast 35,158 kr., men K. M:t tillät 1898 museet till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
