- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1729-1730

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norge ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i N., att konsulatväsendet skulle upprätthållas
med norska statsmedel, och i Sverige, att hela den
diplomatiska budgeten skulle förskotteras af Sverige.

Valen hösten 1894 gåfvo venstern fortfarande
öfvervigt, ehuru blott 4 röster (59 mot 55), och vid
stortingets sammanträde begärde derför ministèren
Stang-Gram sitt afsked. Vid förhandlingarna om
bildande af ny ministèr vägrade emellertid venstern
att ingå på de vilkor konungen dervid i skrifvelser
af d. 11 och 19 Febr. 1895 uppställde, nämligen
att underhandling, besluten i sammansatt statsråd,
skulle inledas mellan rikena om framtida ordnande
af såväl konsulatväsendet som utrikesstyrelsen och
diplomatien, och ministerkrisen fortfor sålunda. Den
svenska riksdagen förnyade genom beslut d. 13
Febr. sitt uttalande af d. 14 April 1893 rörande
konsulatväsendet, och sedan konungen d. 18 Mars äskat
ett hemligt utskott, samt proposition afgifvits
om förskottering från Sverige af ministerkassans
utgifter, beviljades detta af riksdagen, som
i samband dermed d. 15 Maj aflät en skrifvelse,
hvari den framhöll den bjudande nödvändigheten af en
fullständig revision af de unionella bestämmelserna,
en revision, som syntes den så angelägen, att
den hoppades, det K. M:t skulle göra allt hvad på
honom berodde för att utan dröjsmål få den till
stånd. Stortingsmajoriteten ändrade då i viss mån
sin hållning, och d. 7 Juni antog stortinget (med 90
röster mot 24) ett beslut, hvari äfven det uttalade
sig för att under en med stortinget samarbetande
regering förhandlingar skulle inledas mellan rikena
ang. en med deras sjelfständighet och likställighet
inom unionen stämmande ordning af konsulatväsende
och utrikesstyrelse, såväl under förutsättning af
gemensamhetens bibehållande som under förutsättning af
dess upphäfvande. De svenska förskottens återbetalning
efter beviljades derpå, och sedvanliga anslag gåfvos
till konsulatväsendet utan vilkor af dess uppsägning
och till diplomatien utan vilkor af beskickningens
i Wien indragning. Äfven det för en ändamålsenlig
skötsel af utrikesangelägenheterna menliga vilkoret
rörande besättande blott på förordnande af lediga
platser inom minister- och konsulsstaten har
stortinget 1896 frånträdt, ehuru under vilkor, att
genom deras tillsättande icke någon omorganisation
af diplomati eller konsulatväsende försvåras.

Omedelbart efter 7-Juni-beslutet 1895
började förhandlingar om bildande af en norsk
koalitionsministèr, som dock först d. 14 Okt. kom
till stånd med Hagerup och Gram i spetsen, hvarför
de unionella mellanriksförhandlingarna ej tidigare
kunde inledas eller föras till resultat under
stortingets samvaro. I stället tillsattes d. 13
Nov. en unionskomité (den tredje i ordningen)
för utarbetande af förslag till sådana ändrade
bestämmelser i afseende på Sveriges och N:s förening,
som vore af behofvet påkallade eller egnade att
undanrödja de anledningar till förvecklingar,
hvilka låge i dessa bestämmelsers ofullständighet
och oklarhet. Komitén, som afgaf sitt betänkande
i början af 1898, lyckades ej komma till enighet —
från norsk sida visades intet tillmötesgående mot
de specielt svenska önskemålen —, utan delade sig i
fyra fraktioner (se vidare »Und. yttrande» af 1895
års unionskomité, 1898). Enighet kunde ej
häller uppnås inom den komité, som för utarbetande
af ny mellanrikslag tillsattes 1895, sedan den
svenska regeringen i öfverensstämmelse med riksdagens
beslut uppsagt den dittills gällande, hvars giltighet
alltså utgick d. 13 Juli 1897. N. förändrade då sitt
tullsystem i skyddsvänlig riktning.

Äfven på andra punkter af det unionella området har
under de senare åren särskildt å norsk sida framträdt
ett arbete i upplösande riktning. 1891 afskaffades
vice konungadömet, och sedan 1879 hafva gång på gång
förslag återkommit om borttagande af unionsmärket
i N:s såväl örlogs- som handelsflagga, förslag,
hvilka, hvad handelsflaggan angår, med alldeles
lika ordalydelse antagits både 1893 och 1896, ehuru
båda gångerna k. sanktion derå vägrades. Förslag,
som afsett att åter öka den del af N:s armé,
som får användas till unionens försvar utom N:s
gränser, hvilken del genom 1885 års värnpligtslag
i hög grad inskränktes, hafva deremot icke vunnit
bifall. Särskildt under 1890-talet hafva derjämte
norska sträfvanden alltmer gjort sig gällande —
i flere fall med framgång — att få förutvarande
gemensamma handelstraktater och andra aftal med
främmande makter utbytta mot separata, afslutna
blott för N., och tillika har man från norsk sida
sökt att vid behandlingen af utrikesärenden —
såsom i traktaternas ordalydelse och deras formella
handläggning, konungens titel dervid, konsulernas
titulatur o. d. — få undanröjda sådana former,
hvarigenom rikenas enhet utåt betecknats. Äfven
till sådana traktater af politisk natur som allmänna
skiljedomsaftal har stortinget sträckt sin önskan om
särtraktater för N.

Valen hösten 1897 gåfvo venstern stor majoritet i
stortinget, 78 röster mot 36, hvarefter ministèren
Hagerup-Gram d. 17 Febr. 1898 efterträddes af
vensterministèren Steen-Blehr. Sin makt har
partiet på 1898 års storting användt bl. a. till
införande af allmän och lika politisk rösträtt (en
mycket vidsträckt kommunal rösträtt infördes redan
1896). Bland vigtigare beslut 1898 märkas äfven
införande af höstsessioner för stortinget, apanagens
återuppförande till de gamla beloppen o. d. Till
landets armé och flotta har stortinget sedan 1895,
i olikhet mot hvad det förr gjort, anslagit mycket
betydande summor. S. C.

Noriska hästrasen. Se Pinzgau-rasen.

*Norling, S. A., föddes 1785. — Hans sonson, Ture
Börje
dog 1894.

Normalordsmetoden. Se Ljudmetoden, sp. 1534.

Normaluttal. Se Ortoepi.

*Norman, J. M. Af hans arbete om Norges arktiska
flora voro 47 ark satta, då de 1892 förstördes
genom eldsvåda i tryckeriet, men 1894–95 utgaf han
Norges arktiske flora (I. Speciel plantegeografi; II.
Oversigtlig fremstilling af karplanternes udbredning
i forhold til omgivelser m. m.).

Norman, Johannes. Se Winter-Hjelm, O.

Normanby [nå’rmönbi]. Se D’Entrecasteaux-öarna. Suppl.

*Normlösa. 2,243.. har. 811 innev. (1896).

Norra Boda. Se Ölsboda.

*Norra Dals kontrakt. 1,283 qvkm. 22,983
innev. (1896).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0873.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free