Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nureddin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Nymö. 1,064 liar. 371 innev. (1896).
Nynäs, gods i Ösmo socken, Stockholms län, Södertörn,
vid en söderifrån långt inträngande vik (Nynäs-viken)
af Östersjön, 16 5/24 mtl, taxerade till 457,300
kr. (1897). Med egendomen har af dess nuvar. egare,
f. d. professor Hj. Sjögren, förenats den ypperliga,
djupa, af Bedarön skyddade, merendels isfria Nynäs
hamn på östkusten, hvilken i många år varit utsedd
till en uthamn för Stockholm, och från hvilken
jernväg, enligt 1898 meddelad koncession, skall
byggas direkt till hufvudstaden eller till någon
punkt å Vestra stambanan i närheten af Stockholm.
Ny-persiska riket. Se Persien, sp. 1092–95.
*Nyqvarn, pappersbruk, tillverkade 1895 omkr. 2,000
ton papper, mest duplex- och färgadt papper samt
tapet-, omslags- och sulfitpapper, s. k. »lång
elefant», hvaraf största delen exporterades till
England. En eldsvåda i Okt. 1896 förstörde bruket,
men arbetet återupptogs 1897, sedan E. C. Gjestvang
bildat »Aktiebolaget Nyqvarn». Tillverkningen för
1898, då bruket sysselsatte omkr. 135 pers., anses
uppgå till 4–5 tusen ton.
Nyqvist, Otto Ludvig, norsk militär, f. i Drammen
d. 17 Aug. 1835, blef officer 1856, fick anställning i
generalstaben, blef kapten 1875, generalmajor och chef
för Trondhjemska infanteribrigaden 1890 samt chef för
generalstaben 1894. Han dog d. 26 Aug. s. å. N. skref
flere prisbelönta afhandlingar i militärvetenskap.
O. A Ö.
Nýráðr, Isl. Se Nyråd.
*Nyrén, M., blef 1892 vicedirektör vid Pulkovas
observatorium. Han är led. af Vet. soc. i Upsala
(1885) och Vet. akad. (1890).
*Nyrop, C., lemnade 1893 och 1894 sina
sekreterareplatser, men fortsatte utgifvandet
af »Tidsskrift for kunstindustri». Af hans senare
skrifter må nämnas Industriforeningen i Köbenhavn
(1888), Bidrag til haandverksundervisningens historie
(1893), Ny Carlsbergs jubilæumsskrift (1896) och
N. L. Reiersen (s. å.). E. Ebg.
2. Nyrop, Kristoffer, dansk språkforskare, den
föregåendes broder, f. i Köpenhamn d. 11 Jan. 1858,
blef 1875 student, tog 1879 magister-konferensen i
romanska språk, 1886 doktorsgraden och blef 1888
docent samt 1895 professor vid universitetet.
Han har skrifvit Den oldfranske heltedigtning
(1883; öfvers. till italienska) och Romanske
mosaiker, kulturbilleder fra Rumænien og Provence
(1885). Af mera allmänt språkligt och literärt
innehåll äro Sprogets vilde skud (1882), Nej, et
motivs historie (1891) och Kysset og dets historie
(1897; sv. öfvers. 1898). E. Ebg.
3. Nyrop, Martin, dansk arkitekt, den föregåendes
kusin, f. vid Ringkjöbing d. 11 Nov. 1849,
utbildade sig vid konstakademien i Köpenhamn, vann
båda dess guldmedaljer (1877, 1880) och vistades
tre år i utlandet med akademiens resestipendium.
Hemkommen anställdes han som lärare vid akademiens
byggnadsskola, och han åtnjöt redan då så stort
anseende hos de yngre arkitekterna, att desse ansågo
honom som sin förebild. Ibland allmänheten
vann han ett namn först genom de lyckade
och originella träbyggningarna för den nordiska
utställningen i Köpenhamn 1888. N. har sedermera
uppfört Provinsarkivet vid Köpenhamn och är sedan
1892 sysselsatt med uppförandet af Köpenhamns nya rådhus,
i modifierad italiensk renaissance. N. blef 1887
medlem af akademirådet. Ph. W.
Nysaiska nymfer, Grek. mytol. Se Hyaderna.
Nysebastin. Se Sprängämnen.
Nyskoga, kapellförsamling till Norra Ny,
Karlstads stift, Elfdals kontrakt. 17,927 har. 646
innev. (1896).
*Nyslott. 2. Staden, som hade 1,653 innev. 1895, är
sedan 1897 säte för biskopen i Nyslotts stift. Finskt
af staten bekostadt reallyceum och finsk privat
flickskola. Se vidare Rättelser, bd 18, sp. 849.
Nyslotts prosteri, i Nyslotts stift, Finland,
omfattar Sääminge, Rantasalmi, Kangaslampi,
Heinävesi, Kerimäki, Savonranta och Sulkava socknar
samt Enonkoski bönehusförsamling. Areal 7,491
qvkm. 49,608 innev. (1895). A. G. F.
Nyslotts stift, i Finland, inrättades vid den
omreglering af biskopsstiften, som egde rum till följd
af förordningen af d. 8 Okt. 1895, hvilken reglering
genomfördes med 1897 års början. Stiftet, som har sitt
namn efter Nyslotts stad, der dess säte är förlagdt,
omfattar Viborgs och S:t Michels län samt karelska
andelen (Ilomants’, Libelits’ och Pielisjärvis härad)
af Kuopio län. Areal 82,505 qvkm. Folkmängd 696,933
pers. (1895). De till stiftet hörande prosterierna äro
14, af hvilka 12 (Nyslotts, Jokkas’, S:t Michels,
Heinola, Villmanstrands, Fredrikshamns, Viborgs,
Mohla, Keksholms, Jääskis, Kronoborgs, Sordavala)
med 72 församlingar öfverförts från Borgå stift och 2
(Karelens nedre och Karelens öfre kontrakt) med 17
församlingar från Kuopio stift. Af församlingarna äro
83 moder- och 6 kapell- eller bönehusförsamlingar.
A. G. F.
*Nystad hade 4,023 innev. 1895. Handelsflottan räknade
s. å. 30 segelfartyg och 3 ångbåtar. Den 2-klassiga
elementarskolan har indragits, men i stället har
inrättats ett af staten understödt finskt 5-klassigt
lyceum (öppet äfven för flickor).
Nystavaren, tidskrift. Se
Rättstavningssällskapet. Suppl.
*Nyström, P. A., sp. 1577, r. 23 och 24 nedifrån står
Södermanland bör vara Upland. — Hans son Axel Fredrik
N. dog å Bergviks qvarn d. 28 Juni 1894.
*Nyström, August. Hans broder Johan Robert, f. 1817,
dog 1890.
*Nyström, Anton Kristen. Hans »Allmänna
kulturhistoria» afslutades 1893. Han har vidare
utgifvit bl. a. Om sinnessjukdomar och hospitalsvård
jämte antydningar om sinnessjukas rättsliga skydd
(1895). Jfr Arbetareinstitut. Suppl.
*Nyström, G. Alfred, afled d. 15 Febr. 1897 i sin
villa å Djursholm. Han var ledamot af Fria konsternas
akademi sedan 1889. Bland hans senare arbeten märkas
statyn Svea l. På vakt för fosterlandet, en mindre
porträttgrupp Trippelalliansen samt täflingsskisser
till Karl X Gustaf s ryttarestaty i Malmö och Magnus
Stenbocks staty i Helsingborg, hvilka skisser dock
ej antogos.
*Nyström, Jenny. Se Rättelser, bd 18, sp. 850.
Nyström, Johan Fredrik, historiker, geograf, f. i
Hernösand d. 26 Sept. 1855, blef 1875
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
