Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
student i Upsala, der han 1884 promoverades till filos.
doktor och förordnades till docent 1884 i historia
och 1888 i statskunskap samt utnämndes 1890, med
bibehållande af docenturen, till lektor i historia
och svenska vid Upsala högre allm. läroverk. Efter
bl. a. i Berlin under Richthofen 1889 idkade
studier i geografi förordnades han 1892 att
upprätthålla undervisningen i nämnda ämne vid Upsala
universitet. Sedan 1890 stadsfullmäktig, har N. tagit
verksam del i det kommunala lifvet i Upsala; genom
föredrag, tidningsartiklar och skrifter i konservativ
och tullskyddsvänlig riktning har han deltagit i
diskussionen af politiska frågor. N. har författat
bl. a. De svenska ostindiska kompanierna (1883; belönt
med guldmedalj af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg
och infördt i dess »Handlingar», 18), Bidrag till
svenska handelns och näringarnas historia under senare
delen af 1700-talet I (1884; akad. afh., belönt med
Geijerska priset), Jonas Alströmer och hans verk (i
»Hist. tidskr.», V, 1885), Handbok i Sveriges geografi
(1895), Handelns historia (i »Rothschilds handbok för
köpmän», 2:dra uppl., 1896–97), en mängd artiklar
i Nordisk familjebok och dess Suppl. m. m. Han har
omarbetat Svedelius’ »Handbok i statskunskap» (4
bd. 1887–91) och, under medverkan af C. G. Styffe,
utgifvit »Hugonis Grotii epistolae ad Axelium
Oxenstierna» (omfattande tiden 1633–45; utgörande
bd 2 och 4 af Andra afd. af »Rikskansleren Axel
Oxenstiernas skrifter och brefvexling», 1889, 1891).
Nyström, Valdemar Johan Albin, landskapsmålare,
f. i Stockholm d. 1 Mars 1864, var elev vid
konstakademien 1886–91 och företog 1892–93 en
studieresa till Frankrike, Italien, Spanien, Tyskland,
Belgien, Turkiet och Schweiz. N. anordnade 1897
en separatutställning i Stockholm. Han har utfört
bl. a. Vinterbild från Gripsholm, sommarbilden
I tallskogen, Höst, En bakgata samt mariner.
J. K–e.
*Nysund. Örebro länsdel 20,849 har. 2,002 innev.;
Värmlands länsdel 8,833 har. 1,259 innev. (1896).
*Ny svensk tidskrift upphörde 1890.
*Nysätra. 1. 6,237 har. 964 innev. (1896). — 2. 39,425
har. 3,341 innev. (1896).
Nysätra tingslag ingår i Vesterbotten Mellersta
domsaga och sammanfaller med N. socken.
*Nyts, Aeg., föddes i Gent 1623.
Ny-zeeländsk spenat [-sēl-]. Se Tetragonia.
*Nådendal hade 654 innev. 1895.
*Nådår. Se Presterskapets enke- och
pupillkassa. Suppl.
*Nås, socken, i Nås tingslag. 52,608 har. 2,957 innev.
Nås tingslag (förut Nås, Jerna och Flöda tingslag),
Kopparbergs län, ingår i Vester-Dalarnas domsaga
samt omfattar socknarna Nås, Jerna, Säfsnäs och
Floda. 2,280 qvkm. 13,812 innev. (1896).
*Näbbhvalar. Se äfven Ziphiinae.
Näbbhvalolja, döglingolja l. döglingtran, oleum
physeteris l. chaenoceti, zool. farm., fås
ur späcket från döglingen, Hyperoodon (se d. o.)
diodon, och är en blekgul, lättflytande olja med
lukt af lefvertran och särdeles låg egentlig vigt
(0,876–0,880 vid + 15°). Den liknar mycket hvalrafolja
(se Hvalraf) och är kanske dermed
identisk, innehåller alltså — i motsats mot andra
transorter — ej så mycket glycerider, deremot
en större mängd estrar med alkoholer af högre
molekylarvigt. — Då näbbhvaloljan mycket lätt
intränger i huden, har man förordat att använda
densamma såsom beståndsdel i salvor. En sådan är
unguentum physeteris l. chaenoceti, som består af
80 proc. olja och 20 proc. vax, och hvari allahanda
andra ämnen kunna inmängas. C. G. S.
Näck. Se Neck.
*Näflinge. 3,713 har. 924 innev. (1896).
*Näfvelsjö. 6,575 har. 1,166 innev. (1896).
*Nägeli, K. W. von, dog i München 1891.
*Nämdö är numera annexförsamling. 3,831 har. 264
innev. (1896).
*När. 3,625 har. 1,031 innev. (1896).
*Närdinghundra. 1. Häradet omfattar numera ingen
del af Fasterna. 68,076 har. 8,900 innev. (1896). —
2. Kontrakt. 89,706 har. 13,437 innev. (1896).
Närpis, finsk namnform för Nerpes (sed. o.).
*Närtuna. 5,462 har. 1,034 innev. (1896).
*Näs. 1. Härad. 74,973’har. 12,424 innev, (1896). —
2. 3,653 har. 392 innev. (1896). — 3. 13,812
har. 1,150 innev. (1896). — 4. 2,416 har. 1,698
innev. (1896). — 5. 899 har. 287 innev. (1896). —
6. Enköpings-Näs. 2,827 har. 668 innev. (1896). —
7. Stockholms-Näs. 3,059 har. 655 innev. (1896). —
8. Upsala-Näs tillhör endast Ulleråkers härad. 2,948
har. 481 innev. (1896). — 9. Vänersnäs. 4,820
har. 1,143 innev. (1896).
Näs, slott. Se Visingsö.
*Näs (Nääs). Då plats finnes, kunna numera äfven
personer, som önska utbilda sig för lärareverksamhet,
få deltaga i kurserna. För maten betalas omkr. 45
kr. för hela kursen. Sedan 1895 hålles hvarje sommar
en 4 veckors kostnadsfri kurs för utbildande af
lekledare (afgiften för mat och bostad utgår med 42
kr.). Kursdeltagarnas antal var 272 år 1897 och har
sedan seminariets öppnande varit 2,823. Egendomen
med samtliga byggnader, konstskatter, lösören
och öfriga tillhörigheter jämte ett kapital å
360,000 kr. öfverlemnades genom testamente af
A. Abrahamson (död d. 6 Maj 1898 och begrafven
d. 11 s. m. å Näs) till staten under namn af
»Aug. Abrahamsons donation». Dessutom bestämdes,
att dir. O. Salomon under sin lifstid skall uppehålla
föreståndarebefattningen vid slöjdlärareseminariet.
*Näsby. 1. 4,939 har. 770 innev. (1896). — 2. 6,815
har. 1,324 innev. (1896).
Näset. Se Värmlandsnäs.
*Näshult. 7,371 har. 1,173 innev. (1896).
*Näshulta. 14,580 har. 1,948 innev. (1896).
*Näsinge. 4,480 har. 1,086 innev. (1896).
Näskonung. Se Sjökonung.
*Näskott. 10,670 har. 942 innev. (1896).
Näs–Morshyttans jernväg, smalspårig (0,891
m.), 12 km. lång, tillhörig Näs–Morshyttans
jernvägsaktiebolag, går från Morshyttans station å
Norra stambanan till Näs masugn vid Dalelfven
och öppnades d. 1 Okt. 1876. J. L.
Nässelkål. Se Urtica.
*Nässja. 926 har. 267 innev. (1896).
*Nässjö. 10,445 har. 3,905 innev. (1896), — N. stationssamhälle, der
sedan 1881
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
