- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1757-1758

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyström ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Odensjö, socken i Sunnerbo härad. 11,553 har. 1,045
innev. (1897).

*Odensvi. 1. 14,737 har. 1,748 innev. (1897). —
2. 12,747 har. 1,849 innev. (s. å.).

*Odensåker. 2,328 har. 604 innev. (1897).

*Oder, hvars källa ligger på 627 m. höjd, har en längd
af 905 km. och ett flodområde af 112,000 qvkm. 1887–91
byggdes Oder–Spreekanalen (100 km. lång, bottenbredd
14 m.), hvilken utgår från O. vid Fürstenberg och
mynnar ut i Spree nedanför Köpenick.

*Oderljunga. 10,877 har. 1,899 innev. (1897).

Odescalchi [-ki; hårdt k], B., påfve. Se
Innocentius. 11.

*Odessa hade 401,651 innev. 1897, de flesta ryssar
och judar. 1891 var fabrikernas tillverkningsvärde 29
mill. rubel. Såsom handelsstad växer O:s betydelse
med hvarje år. 1894 hade utförseln ett värde af 128
mill. rubel och införseln af 50 mill. rubel. På senare
åren har O. blifvit Europas förnämsta importhamn för
finare kinesiskt té. Universitetet har nu äfven en
medicinsk fakultet.

*Odhner, C. T., valdes 1893 till en af Stockholms
stads representanter i Andra kammaren, der han var
en af ledarna för den partigrupp, som benämndes Nya
centern (se d. o. Suppl.), och omvaldes 1896, men
afsade sig mandatet redan på hösten 1897, till följd
af sjuklighet. Han har vidare skrifvit bl. a. Minne af
riksrådet m. m. grefve Ulrik Scheffer
(i »Sv. akad:s
handl. från 1886», d. VI, 1892), Gustaf III och
Katarina II efter freden i Värälä
(derst., d. IX,
1895), 2:dra bandet af Sveriges politiska historia
under konung Gustaf III:s regering
(1896; omf. tiden
1779–87) och Razumovskijs not den 8 Juni 1788 (i
»Hist. studier. Festskr. tillegn. C. G. Malmström
d. 2 Nov. 1897») samt utgifvit »Meddelanden
från Svenska Riksarkivet» (fr. o. m. h. XII,
1888). O. är led. af direktionerna för Stockholms
stads undervisningsverk (1892) och för Högre
lärarinneseminariet (1895) samt inspektor för
Norra latinläroverket (1889). Han invaldes
1888 i Vet. akad. och blef 1890 hedersled. af
Vet. o. vitt. samh. i Göteborg. O. var led. af komitén
ang. undervisnings-, examens- och studieväsendet inom
de filos. fakulteterna vid universiteten (1888–89)
och af fankomitén (1892–93).

2. Odhner, Herman Johan Emanuel,
folkhögskoleföreståndare, den föregåendes, kusins
son, f. i Vårkumla, Vestergötland, d. 18 April 1853,
student i Upsala 1872, lärare vid Södermanlands
folkhögskola 1877, blef 1881 föreståndare för
Östergötlands folkhögskola i Lunnevad, der han
1883 upprättade en qvinlig kurs och 1887 en
landtmannaskola. O. har utgifvit bl. a. Svensk
literaturhistoria af K. Warburg, bearb. för
folkhögskolan
(1881; 3:dje uppl. 1896) och, tills.
med T. Holmberg, »Folkhögskolebladet» (1884–86).

Odiya. Se Oriya.

*Odlingslånefonden. Äldre fondens behållning vid
1896 års slut utgjorde 2,798,129 kr., Nya fondens
8,150,636 eller efter afdrag af skulder 3,608,569
kr. Annuiteten utgick med 8 proc. och räntan (sedan
1895) med 4 proc., tills på grund af en k. proposition
vid 1898 års riksdag annuiteten nedsattes till 7
och räntan till 3,6 proc.

Odontologiska föreningen. Se Tandläkarekonsten.

Odontospermum pygmaeum, bot. Se Asteriscus. Suppl.

Odynerus, zool. Se Muraregetingar.

*Odyniec, E. A., dog i Varsjav 1885.

Odädehraun. Se Odáða-hraun.

*Oedem. Om det maligna oedemets bacill
se Bakteriologi. Suppl., sp. 537.

Oekologi [eko-]. Se Ekologi. Suppl.

*2. Oelreich, N. von, afled d. 4 Dec. 1770. Jfr
O. Sylvan: »N. von O. såsom censor librorum» (i
»Hist. tidskr.», XIII, 1893).

Oelschläger [öl-]. Se Olearius.

*Oertel, M. J., dog 1897 i München. Han
konstruerade och beskref (1895) det
s. k. laryngo-stroboskopet, medelst hvilket man kan
observera stämbandens formförändringar under deras
svängningar. Om hans kurmetod se Törstkur. (Rad. 7
och 8 läs Schweninger.)

*Oesterley, K. W. F., dog i Hannover 1891.

Oestrus [estrus]. Se Fårstynget.

*Oeta når i toppen Katavothra en höjd af 2,158 m.

*Oettingen, A. J. von, slog sig 1893 ned såsom
privatdocent i Leipzig.

Offenbach, stad i Hessen, hade 39,408
innev. 1895. Den har ej mindre än 450 fabriker
och 2,000 handelsaffärer. Från en centralstation
drifvas medelst komprimerad luft i rör genom
gatorna verkstädernas luftmotorer.

Offentlig rätt. Se Rättsvetenskap.

*Offerdal. 1. Tingslag. 2,673 qvkm. 7,717
innev. (1897). — 2. Socken. 2,066 qvkm. 4,049
innev. (s. å.).

Officialis regis generalis, Lat. (»konungens högste
ombudsman»), en under konung Magnus Erikssons regering
(1319–63) förekommande ämbetsman, som tyckes hafva
fungerat under konungens frånvaro, d. v. s. hafva
stått i spetsen för en interimsregering.

*Ofir. Jfr Zimbabue.

Ofitiska diagrammet. Se Diagram. Suppl.

*Ofoten. Fjordens innersta, arm heter Rombaken. — Jfr
Luleå–Ofotenjernvägen. Suppl. Norska stortinget
beviljade i Juni 1898 enhälligt anslag till
byggande af den på Norge kommande delen af
Gellivare–Ofotenbanan.

*Oftalmometer. Jfr Blix, M. G. Suppl.

Oftedal, L., tvangs 1891 på grund af svåra sedlighetsbrott att
taga afsked från sin kyrkoherdebefattning.

*Ofva, socken. 1,288 har. 338 innev. (1897).

Ofvan-Siljans domsaga, Kopparbergs län, omfattar
fyra tingslag: Mora, Orsa, Elfdals samt Särna och
Idre. 11,751 qvkm. 27,636 innev, (1897).

*Ofvansjö, socken. 44,714 har. 7,289 innev.
(1897). O. tillhör Gestriklands Vestra kontrakt.

*Ofvanåker. 82,530 har. 13,969 innev. (1897).

Oförmedladt mantal. Se Förmedling.

*Ogden hade 14,889 innev. 1890.

*Ogove uppgifves hafva en längd af 1,200 km., ett
flodområde af 300,000 qvkm. och är segelbar omkr. 350
km., till Ndjola.

Ogulin, köping, hufvudort i kroatisk-slavonska
komitatet Modrus-Fiume, vid jernvägen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0887.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free