- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1759-1760

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyström ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Agram–Fiume och vid Dobraströmmen, hvars vatten med
starkt brus störtar ned i en 38 m. djup klyfta,
men 4 km. längre bort åter kommer fram i dagen vid
Papovoselo. 4,870 innev. (1890).

*Ohio, flod. Den uppgifna längden är räknad från
Alleghanys källor; från Pittsburg är längden endast
1,650 km.

*Ohio, stat, hade 3,672,316 innev. 1890, af hvilka
459,293 voro födda i utlandet (2,742 i Sverige),
87,113 voro färgade och 193 indianer. Antalet
fabriker s. å. var 28,673, med 331,550 arbetare och
ett tillverkningsvärde af 641,7 mill. doll. (hvaraf
57 mill. för jern och stål, 43 mill. maskiner,
39 mill. mjöl, 17 mill. petroleum). Jernvägarna
hade 1896 en längd af 14,119 km. Statsskulden var
1895 6,35 mill. doll., den beskattade förmögenheten
1,742,6 mill. doll.

Ohligs. Se Merscheid. Suppl.

*Ohlsson, G. R., dog d. 13 Dec. 1888.

*Ohm. Rad 6 står gör bör vara vid 0° C. gör.

*Ohmska lagen. Rad 18 står den bör vara hvarje
centimeter af strömmens längd i ledaren.

Ohnet [ånä’], Georges, fransk romanförfattare och
dramaturg, f. i Paris 1848, egnade sig efter kriget
1870 åt politiskt skriftställeri såsom medarbetare i
»Le pays» och »Le constitutionel», men framträdde
derjämte snart som dramatisk skriftställare, med
dramen Regina Sarpi (tillsammans med M. Denayrouze;
1875), som hade
lysande framgång, och komedien Marthe (1811).
Under den gemensamma titeln Batailles de la vie
utgaf han i tidningar och tidskrifter en serieroman,
i hvilken han, påverkad af George Sand, bekämpade
naturalismen och derför hätskt anfölls af en del
af pressen. Hans romaner hafva det oaktadt haft
att påräkna en mycket stor publik, hvilket torde
böra tillskrifvas ämnets enkla och klara behandling
och författarens goda afsigt. Bland hans arbeten,
af hvilka flere af förf. sjelf dramatiserats,
må nämnas den af Franska akad. prisbelönta romanen
Serge Panine (1881; »Lifvets strider», s. å.; uppf. å
Dram. teatern under titeln »Prins Panin eller lifvets
strider», 1882), Le maître de forges (1882; »Herr
Derblays giftermål», s. å.; uppfördt å Dram. teatern
1884), hans förnämsta verk, La comtesse Sarah (1883;
»Grefvinnan Sarah», s. å.; uppfördt å Dram. teatern
1893), Lise Fleuron (1884; svensk öfvers. s. å.),
La grande marnière (1885; »Det stora kalkbrottet»,
s. å.), Les dames de Croix Mort (1886: »Mor och
dotter», s. å.), Noir et rose (1887; »Svart och
rosenrödt», s. å.), Volonté, (1888; »Hon vill det!»,
s. å.), Le docteur Rameau (1889; »Doktor Rameau»,
s. å.), Dernier amour (s. å.; »Sista kärleken»,
1890), Lâme de Pierre (1890; »En själ till låns»,
1891), Nemrod &. C:ie (1892: »Esther», s. å.),
Dette de haine (1891; »Hämd!», 1892), Le lendemain
des amours
(1893; »När kärleken slocknar», s. å.),
Le droit de lenfant (1894; »För barnets skull»,
s. å.), Lesr vieilles rancunes (»Gammalt gråll», 1895),
La femme en gris (1895; »Den gråklädda damen», s. å.),
L’inutile richesse (1896; »Rikedomens vanmakt», s. å.).

Ohrwalder, Joseph, österrikisk missionär, f. 1856,
begaf sig 1879 till Kairo och 1880 till Kartum,
hvarifrån han framträngde längre in i
Sudan, råkade 1882 vid Dar Nuba i fångenskap hos
mahdisterna, men lyckades 1890 fly från Omderman
tillsammans med två italienska qvinliga missionärer
samt har skildrat sina högst intressanta minnen från
fångenskapen i Aufstand und reich des mahdi im Sudan
und meine zehnjährige gefangenschaft
(1892).

*Oil City hade 10,902 innev. 1890.

Oil rivers [ojl ri’vörs], Oljefloderna. Se
Nigerkustprotektoratet. Suppl.

Oisans-alperna [åasang-]. Se Pelvoux. Suppl.

Okajama (Okayama), stad i japanska prov. Bizen, i
sydvästra delen af ön Nippon, nära floden Asahi-gavas
utlopp i Setoutsie-viken. 53,800 innev. (1895).

Okanda, ett af namnen på floden Ogove.

Okavango, flod i Afrika. Se Kubango. Suppl.

*Okeghem, J., föddes omkr. 1430, var redan 1453 vid Karl VII:s
hof och 1459 skattmästare i Tours samt dog 1495.

Oklahoma (»det sköna landet»), territorium i
Nord-Amerikas förenta stater, gränsar i n. till Kansas
och Colorado, i ö. till Indianterritoriet, i s. till
Indianterritoriet och Texas samt i v. till Texas och
New Mexico samt har med Cherokee strip och Noman’s
land en areal af 101,080 qvkm. Det är till större
delen ett torrt steppland, som endast i begränsad
omfång medgifver jordbruk,
företrädesvis i n. ö., der det stora vestra
stenkolsfältet går in i O. De största floderna äro
Arkansas, Red fork, Canadian, Washita och, på södra
gränsen, Red river. Folkmängden uppgick 1890 till
61,834 och beräknades 1896 till 275,000. Af 1890 års
folkmängd voro 2,744 födda i utlandet, 2,973 färgade
och 5,689 indianer, hvarjämte på reservationer
funnos 13,176 indianer i stammar. Jordbruk och
boskapsskötsel äro hufvudnäringar. O. var en del af
Indianterritoriet, men köptes 1889 från indianerna och
öppnades för hvita nybyggare (»boomers»). Den 2 Maj
1890 insattes en territorialregering med en guvernör,
ett lagstiftande råd af 13 och ett underhus af 26
medlemmar. Cherokee strip öppnades i Sept. 1893 för
hvita nybyggare. Jernvägarna (Atcheson–Topeka–S:ta
Fé, Chicago–Rock Island–Pacific och Choctaw Coal
road m. fl.) hafva en längd af 698 km. Hufvudstad är
Guthrie; universitet finnes i Norman, landtbruksskola
i Stillwater.

*Okome. 6,127 har. 1,118 innev. (1897).

Oktai. Se Mongolerna, sp. 241.

Oktoberdiplomet. Se Österrikisk-ungerska monarkien,
sp. 758.

*Oktroj. Genom lagen med vissa bestämmelser om
Riksbankens sedelutgifningsrätt m. m. d. 12 Maj 1897
är Riksbanken ensam berättigad att utgifva banksedlar,
till följd hvaraf oktroj för bankbolag med rätt att
utgifva egna banksedlar icke vidare kan meddelas.
L. A.

Okuma, Shigenobu, grefve, japansk statsman, f. 1837,
var 1873–82 finansminister, blef 1888 utrikesminister,
men då han till följd af handelsfördragen med
Tyskland, Ryssland och Förenta staterna 1889 utsattes
för ett bombattentat, som beröfvade honom hans ena
ben, tvangs han att lemna ämbetet. 1896–97 var han å nyo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:25:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0888.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free