- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1763-1764

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olai ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

har försvunnit, andra hafva uppstått för att åter i
sin tur lemna plats för nya. Bankiren H. Mamroth
från Berlin, som inköpte O. 1873, nedlade öfver
1 mill. kr. på uppbyggande af smälthärdar,
vällugnar, valsverk, gjuteri och mek. verkstad
för tillverkning af plåt och plåtkärl, men affären
råkade i slutet af 1870-talet på obestånd. O. eges
sedan 1887 af Svenska stålpressningsaktiebolaget O.,
som nyuppfört generator, glödugnar, förtennings-
och galvaniseringsverk, gjuteri med två kupolugnar
m. m. Tillverkningen, som 1896 hade ett värde af mer
än 700,000 kr., omfattar bl. a. mejeri- och kokkärl,
såväl förtenta som emaljerade, transportkärl
och cisterner, gröfre pressningar af ramstycken
till bogievagnar, bröstkolfvar till lavetter samt
ångpannegaflar, granatkartescher och olika artiklar
för bolaget Separator. Arbetspersonalen var 1896 något
öfver 300 man. Drifkraft hemtas från Holjeån, hvars
9 m. höga fall representerar omkr. 300 hästkrafter.

*Olof Trätälja. Enligt E. Wadstein (»Om Olov Trätälja
och hans binamn», i »Aarböger f. Nord. oldk.», 1891)
hvila Olofs binamn och sägnen om hans bosättning i
Värmland på en vantolkning af versen rör. honom i
»Ynglingatal», och O. skall hafva dött och bränts i
Upsala. Se vidare Ynglingaätten, sp. 104–105.

*Olonets hade 366,647 innev. 1897.

*Olrik, O. H. B., blef 1887 medlem af akademirådet
och dog d. 2 Jan. 1890. Under de senare åren utförde
han i synnerhet dekorativa arbeten, dels målningar,
såsom apostlarna för Marmorkirken, dels plastik.
Ph. W.

Olshammar, bruk. Se Aspa. Suppl.

Olsson, Ola Bosson, riksdagsman, född i
Maglehult, Vestra Göinge härad, Kristianstads
län d. 15 Dec. 1824, blef 1865 ledamot af den
sista ståndsriksdagens bondestånd och tillhörde
fr. o. m. 1867 — med undantag af majriksdagen 1887 och
åren 1888–90 — ända till och med 1895 års riksdag,
hvarefter han afsade sig uppdraget, Andra kammaren,
vald af Vestra Göinge härad. I politiken hyllade
han det liberala partiets åsigter; i ekonomiska
frågor var han frihandlare. O. hade plats i lag-
(1869), banko- (1870), stats- (1871–87), bevillnings-
(1891–93) och konstitutionsutskotten (1894–95) samt
i talmanskonferensen (1885–87) och satt i många år i
Landtmannapartiets »niomannaråd». Han har varit medlem
äfven af kyrkomötet (1868, 1878, 1883). 1879–87 valdes
han till suppleant för fullmäktige i riksbanken.

Olssön, Christian Vilhelm Engel Bredal, norsk
militär, född i Tune, Smaalenene, d. 5 April 1844,
hade avancerat till öfverstelöjtnant, då han 1893
inträdde såsom försvarsminister i Stangs ministèr,
en post, som han sedermera innehade äfven i Hageraps
(1895–98), och på hvilken han utvecklade stor
kraft samt vann, ehuru högerman, sympatier äfven
inom venstern. Vid Hagerupska ministèrens afgång
1898 utnämndes O., som 1896 blifvit generalmajor,
till kommendant på Oskarsborgs fästning. Han har
såsom bilagor till artilleriets årsberättelser och i
militära tidskrifter skrifvit en rad mycket ansedda
artiklar i artillerivetenskapen.

*Olthoff, K. E. C. von. Hans »Plutus eller Mammon»
trycktes 1740.

*Olycksfallsförsäkring. I Sverige arbeta, utom de i
hufvudart. nämnda tre bolagen, aktiebolaget »Bore»
(1888) och Dalarnes forsäkringsförening (1889), bägge
ömsesidighetsföreningar. Hos de 4 bolagen voro vid
1897 års slut 134,400 personer olycksfallsförsäkrade
mot ett belopp af 335 mill. kr. I premier
inflöto 1,318,656 kr. Under året anmäldes 14,057
olycksfall. Största verksamheten utöfvas af
»Fylgia». I Sverige arbeta dessutom 7 utländska bolag.

*Olympia. De i O. funna skulpturverken,
arkitekturfragmenten, terrakottorna och bronserna
m. nu hafva enligt öfverenskommelse tillfallit
grekiska regeringen, hvilken i O. byggt ett museum för
deras förvarande. En del af de mindre konstföremålen
tillhör tyska regeringen, som uppställt dem i Berlins
museum. I Albertinum i Dresden har man uppställt
de restaurerade gafvelgrupperna. Utförligast hafva
O. och dess skatter skildrats i det af Curtius och
Adler utgifna arbetet »Olympia. Die ergebnisse der
von dem Deutschen reich veranstalteten ausgrabungen»
(5 bd, 1890 o. f.).

Olympia, hufvudstad i nord-amerik. staten Washington,
vid öfre änden af Pugetsund och en sidobana af
Northern–Pacific-jernvägen. Omkr. 5,000 innev.

*Olympiska spelen. Under namnet »olympiska spel»
höllos i Athen, i Herodes Atticus’ (genom den
i Alexandria bosatte grekiske köpmannen Averovs
frikostighet restaurerade) panatheneiska
stadion, i April 1896 internationella täflingar
i löpning, trestegshopp (alma tripluri),
diskoskastning (i hvilken bl. a. en svensk
täflade) m. fl. idrotter. Amerikaner togo de flesta
prisen. Sista dagen företogs en kappspringning från
Marathon till Athen, hvarvid priset togs af en grekisk
bonde Luis, som sprang den 42 km. långa vägen på 2
t. 54 m. och 56 s. Tilloppet af resande från alla
delar af verlden var stort. 70,000 pers. beräknas
hafva bevistat den sist nämnda löpningen.

*Omaha hade 140,452 innev. 1890 (deraf 6,265
födda i Sverige) och beräknades 1895 hafva
omkr. 160,000. Stora slagterier. Mycket stor
spanmålshandel.

Omderman (Umderman), förr en liten befäst ort på
venstra stranden af Hvita Nilen, midt emot Kartum,
blef residens för mahdins (se Muhammed Ahmed)
efterträdare och har nu en utsträckning af 11 km. i
s. och n. samt en bredd af 5,5 km. och är bebygdt med
halmhyddor och många stenhus. Sedan mahdi Abdullah
vid O. i Sept. 1898 blifvit i grund slagen af den
engelsk-egyptiska hären under Kitchener, gaf sig
O. åt denne. Kubba, den 1885 der aflidne mahdins graf,
var vallfartsort för hans anhängare, men förstördes
under slaget.

Omladina, Slav. (ungdom). En i Ungern och
Serbien på 1860-talet existerande hemlig
förening, som arbetade för den serbiska nationens
oafhängighet. — 2. En på 1890-talet i Böhmen i
nationelt-radikalt-socialistiskt syfte verksam
hemlig förening emellan unga tsjechiska stulenter
och arbetare.

Omnis potestas a Deo est, Lat., »all makt är af
Gud», ett af konung Gustaf I:s valspråk.

*Omsk hade 37,470 innev. 1897. Sträckan v. om O. af
Sibiriska jernvägen blef färdig 1894.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0890.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free