Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oskar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1888. O. var ordförande i komitéerna
ang. organiserande af en fästningsartillerikår
i Karlskrona (1892) och ang. Lotsstyrelsens
omorganisation (1897) samt led. i komitén ang. Landt-
och Sjöförsvarsdepartementens sammanslagning
(1894).
Otterbär. Se Vaccinium, sp. 12.
*Otterstad. 6,604 har. 1,700 innev. (1897).
*Ottesen, O. D., blef 1887 medlem af akademirådet och dog d. 2
Okt. 1892.
*Ottin, A. L. M., dog i Paris 1890.
*Otto, J. K. Th. von, tog afsked 1887 och dog 1897.
*Otto (O.-P.), Luise, dog i Leipzig 1895.
Otto Olavi, biskop i Vesterås. Se Svinhufvud.
*Ottravad. 1,127 har. 304 innev. (1897).
*Otukt. Finlands
strafflag af 1889 innehåller straff för qvinna,
som i sådant hus, der otukt bedrifves, eller eljest
»allmänneligen» låter bruka sig till skörlefnad.
Se i öfrigt Lägersmal. Suppl. och Lönskaläge. Suppl.
J. H–r.
Oude Maas [aäude mās], flodarm. Se Meuse 1.
*Oudiné, E. A., dog i Paris 1887.
*Ouessant (Eng. Ushant)
är endast 14 qvkm. Hufvudorten och vanligaste
tilläggningsplatsen för fartyg är Portzpol
l. Lampaul (S:t Michel är oriktigt).
Ouida [oūi’dda], stad. Se Whyda.
Oulais (F. Oulainen, konsistorielt pastorat af 3:dje
kl, i Salo domsaga och härad, Uleåborgs län,
Finland, Kalajoki kontrakt, Kuopio stift. Areal 511
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 4,577 pers. (1895).
A. G. F.
Oulu. Se Uleåborg.
Oulu joki. Se Ule elf.
Oulu järvi. Se Ule träsk.
Oulun salo. Se Uleåsalö.
Ounosselkä. Se Österbotten.
Ousby. Se Osby (äfven i Suppl.).
*Ouse bör uttalas ūṡ (ej aus).
*Outram bör uttalas ū’tröm.
*Owen, Sir R., dog i London 1892.
*3. Overbeek, J. A., afled 1895.
*Oviken. 1. Socken. 81,820 har.
2,047 innev. (1897). — 2. Till tingslaget
hör numera ingen del af Storsjö. 97,140 har.
3,206 innev. (1897).
*Ovis. — O. aries strepsiceros. Se Skrufhornsfår. —
O. polii. Se Katschkaren. — O. tragelaphus. Se
Manfåret.
Ovulum, Lat. Se Fröknopp.
Oxelösund–Flen–Vestmanlands jernväg, normalspårig,
157 km., tillhörig O.–Flen–Vestmanlands
jernvägsaktiebolag, omfattar linierna
Oxelösund–Rekarne–Valskog och Rekarne–Kolbäck,
hvilka utgå dels från Valskogs station vid
Köping–Örebro (f. d. Köping–Hult) jernväg, dels från
Kolbäcks station vid Stockholm–Vesterås–Bergslagens
jernväg till föreningsstationen Rekarne, hvarifrån
linien öfver Eskilstuna framgår till Flens station
(vid Vestra stambanan), Nyköping och Oxelösunds
hamn. Sträckan Nyköping–Flen öppnades d. 1 Juli
och Flen–Valskog d. 1 Okt. 1876 samt sträckorna
Nyköping–Oxelösund och Rekarne–Kolbäck d. 1
Jan. 1877. Aktierna i denna jernväg såväl, som i
Köping–Örebro och
Frövi–Ludvika jernvägar innehafvas numera till
hufvudsaklig del af trafikaktiebolaget
Grängesberg–Oxelösund, som jämväl eger Grängesbergs gruffält
och derifrån försänder jernmalm till Oxelösunds
hamn. Derifrån exporteras densamma till Stettin och
Rotterdam för att från dessa platser på Oder och
Rhen vidare befordras till jernverken i Schlesien
och Westfalen. J. L.
*19. Oxenstjerna, A. G. O. kom ej att
afgå på den sp. 519, r. 27–29, omnämnda
beskickningen. Vitt. hist. o. ant. akad. utgaf 1888
genom C. G. Styffe O:s Historiska och politiska
skrifter och 1896 hans Bref 1606–1624 (utgörande
bd I och II af »Rikskansleren A. O:s skrifter och
brefvexling. Förra afdeln.»). På Fånö herresäte, på
den plats, der fordom det hus stått, hvari O. föddes,
aftäcktes d. 28 Sept. 1889 en af Fånös dåv. egare,
brukspatron H. Tamm, bekostad minnesvård. Den i
hufvudart. nämnda statyn aftäcktes d. 10 Mars 1890.
*21. Oxenstierna, E. A., blef gen.-guvernör i
Preussen (sp. 528, r. 5 nedifr.) sannolikt d. 12
Dec. 1655. Jfr E. Fries: »E. O. Biografisk studie»
(1889).
*22. Oxenstjerna, Gabriel Gustafsson. Hans
bref till brodern Axel, omfattande tiden 1611–40,
utgåfvos 1890 af Vitt. hist. o. ant. akad. genom
P. Sondén (i »Rikskansl. A. Oxenstiernas skr. o. brefv.
Senare afd.»).
*Oxford. 1. Grefskapet hade 185,669 innev. 1891,
såsom förvaltningsområde (d. v. s. utom staden
O.) 145,449 innev. — 2. Staden bildar sedan 1888 ett
särskildt grefskap (county borough) med en areal af
19 qvkm. och 45,742 innev. 1891 Utom de 21 colleges
finnas flere halls (se Universitet, sp. 1402–03),
hvartill komma S:t-Stephan’s house (sedan 1876)
för studenter, som vilja egna sig åt hednamissionen,
Wycliffe hall (1880) för teologer, Mansfield college
(1886) tor dissidenter och Manchester college
(sedan 1786 i Manchester, 1893 flyttadt till O.) för
unitarier. Antalet studenter (undergraduates) 1897
var 3,305, medlemmar af senaten (convocation) 6,145
och hela antalet inskrifna 12,654. S:t Davids college
(Lampeter), university coll. (Nottingham), Firth coll,
(Sheffield) samt universiteten i Sydney. Kapstaden,
Kalkutta, Lahore, Bombay, Adelaide, Madras, Melbourne,
Allahabad, Nya Zeeland och Toronto äro affilierade
till universitetet i O., så att studenter, som börjat
sina studier vid någon af dessa anstalter eller der
aflagt prof, åtnjuta vissa fördelar vid inträdet i O.
Oxicellulosa, kem. Se Cellulosa. Suppl.
*Oxie. 1. Härad. 26,071 har. 27,045 innev. (1897). —
2. Kontrakt 20,865 har. 76,345 innev. (1897). —
3. Socken. 1,102 har. 902 innev. (1897).
Oxie och Skytts domsaga, Malmöhus län, omfattar
Oxie härad och Skytts härad. 50,858 har. 44,741
innev. (1897).
Oxvandring. Se Trampmaskiner.
Oxydactyla, zool.,
spetståiga. Se Groddjuren.
Ozeana, Lat. Se Snufva.
Ozea, nuvarande namnet på Parnes (se d. o.).
Oädel topas. Se Pyrofysalit.
*Oändligheten. Se Rättelser, bd 18, sp. 850.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
