- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1781-1782

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pálffy ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

beteckna det af sammanskrufvad, oerhördt skroflig
is fyllda hafvet, som de 1876 funno n. om Smiths
sund och dess fortsättningar på Grönlands vestra
sida. Teorien om en urgammal is i polarhafvet är
emellertid lika falsk som teorien om »det öppna
polarhafvet». Fysiska faktorer omöjliggöra hafvets
frysning under en viss grad, och stormar och tidvatten
kunna på några dagar bryta upp den »bergfastaste»
is. Endast i grunda vikar och sund kan isen ligga
i åratal. Kj.

*Pálflfy, Béla, dog 1897.

Palghat, stad i distriktet Malabar, Madras, Indien,
vid Madrasjernvägen, i det 38 km. breda P.-passet
mellan Nilghiribergen i n. och Cardamon-bergen i s.,
vid floden Ponani. 39,481 innev. (1891). Katolsk och
protestantisk (Basel-) mission.

*Palgrave. 2. F. T. P. tog 1895 afsked från
professuren och afled 1897. — 3. W. G. P. blef
1885 engelsk generalkonsul i Monte video och afled
der 1888.

Paliche, Peter. Se Ehrenheim.

Palingenia, zool. Se Strandfrat.

Palisa, Johann, tysk astronom, f. i Troppau 1848,
sedan 1880 adjunkt vid Wiens observatorium, upptäckte
1874–92 medelst tub 83 småplaneter.

Palissadmur, befästningsk. Se Ringmur. 1.

Palladiumguld, miner. Se Porpezit.

*Pallin, J. E., tog 1897 afsked från lektoratet.

Palliot [-iå’], Pierre, fransk boktryckare,
skriftställare, f. 1608, d. 1698, utgaf bl. a. den
af Louvan Geliot (d. i Dijon 1641), advokat vid
parlamentet i Bourgogne, författade Indice armorial
(1635) i en betydligt tillökad upplaga under titeln La
vraye et parfaité science des armoiries ou l’indice
armorial
(2 vol., 1660), en ordbok, som är ett
standardverk inom den heraldiska vetenskapen. Den
började 1895 utgifvas i en facsimilerad upplaga,
försedd med 5,000 figurer.

*Palm, J. Ph., föddes 1768.

*Palm, G. V., dog i Stockholm d. 20 Sept. 1890. —
Hans dotter Anna P., f. 1859, är aqvarellmålarinna
(hufvudsakl. arkitektur- och vedutabilder).

Palmarola, en af Ponzaöarna (se d. o.).

Palmcrona, von. Se Boberg, K. G. Suppl.

Palme, Bror August, skådespelare, f. i Kalmar d. 17
Dec. 1856, debuterade 1874 på Nya teatern i Stockholm,
tillhörde derefter enskilda teatrar, bl. a. Stora
teatern i Göteborg (1881–85), och engagerades
1885 vid k. teatern, der han 1887 blef premieraktör
och uppträdt hufvudsakligen såsom »förste älskare»
(Ambrosius, Ruy Blas, Ernesto i »Galeotto», Robert
i »Ära», André i »Dora» m. m.).

*Palmeirim, L. A., afled 1893.

*1. Palmén, J. F., afled i Helsingfors d. 30 Juni
1896.

*2. Palmén, J. A., var en af initiativtagarna
till grundläggandet af »Sällskapet för Finlands
geografi» 1888 och har fungerat från början såsom
dess sekreterare.

*3. Palmén, E. G., var vid landtdagarna 1891–97
representant i presteståndet, valdes gång på gång
till medlem af jernvägsutskottet samt blef 1897
led. af jernvägskomitén, i hvilken han fungerade äfven
såsom sekreterare. (Se Rättelser, bd 18, sp. 850.)

Palmer [pāmör], R., engelsk jurist. Se Selborne.

Palmgrenska samskolan. Se Praktiska arbetsskolan för
barn och ungdom
(äfven i Suppl.).

*Palmieri, L., afled 1896 (ej 1882) såsom professor
i kosmisk fysik vid universitetet i Neapel.

*Palmqvistska fonden egde vid 1897 års slut en
behållning af 446,942,03 kr.

*3. Palmstierna, K. O. — Hans son
öfverceremonimästaren Karl Fredrik Herman
P
. afled i Stockholm d. 20 Jan.. 1896. — Nils
Axel Hjalmar P
. utträdde ur statsrådet d. 22 Juni
1892, sedan riksdagen s. å. förkastat det af honom
framlagda härordningsförslaget, och utnämndes till
landshöfding i Jönköpings län. S. å. fick han afsked
ur generalitetet med tillstånd att qvarstå såsom
generalmajor i dess reserv.

Palo Alto, småstad i Kalifornien, 53 km. s. om
S. Francisco, nära södra änden af S. Franciscoviken,
bekant genom det der belägna Leland Stanford J:r
university,
stiftadt af L. Stanford och doteradt
med ett kapital af mer än 30 mill. doll. samt öppnadt
1891 med 40 lärare och 550 studerande. 1896–97 hade
det omkr. 1,100 studerande, bland dem 400 qvinnor.

Paltamo. Se Paldamo. Suppl.

Paltaselkä. Se Ule träsk.

Paludan, Julius, dansk literaturhistoriker, född
d. 11 Aug. 1843 i Allinge på Bornholm, blef 1862
student och 1868 teol. kandidat, egnade sig sedan åt
literaturhistoriska studier, tog 1875 doktorsgraden
samt blef 1884 docent och 1892 professor vid
universitetet. Hans vigtigaste arbeten röra sig
omkring den främmande literaturens inverkan på den
danska: Om Holbergs Niels Klim med særligt hensyn til
tidligere satirer
(1875) och Renaissancebevægelsen
i Danmark
(1885). Han har dessutom skrifvit Danmarks
literatur i middelalderen med henblik til det övrige
Nordens
(1896) med fortsättningen Danmarks literatur
mellem reformationen og Holberg.
P. har ock skrifvit
Det höjere skolevæsen i Danmark, Norge og Sverige
(1885). E. Ebg.

Palus Maeotis, Meotis-sjon. Se Maiotis.

Palus Tritonis. Se Djerid. Suppl.

Palvoinen, finsk mytol. Se Tuuri.

Palzig. Se Züllichau.

*Pamir. Öfver Pamirlanden, hvilka ansetts vara säte
och utgångspunkt för en uråldrig, genom fysiska
inflytanden och historiska omhvälfningar tidigt
tillintetgjord kultur, låg till för kort tid sedan
ett hemlighetsfullt dunkel, som först på sista tiden
börjat skingras, om än ovisshet i åtskilliga punkter
ännu råder. Den förste europeiske resande på P. var
Marco Polo; den katolske missionären B. Goës gick
1603 öfver P. sannolikt samma väg som Polo öfver
södra delen. Derefter dröjde det mer än två hundra år,
innan någon europé besökte södra P. Med engelsmannen
J. Woods färd 1838 inleddes perioden för de nya
vetenskapliga forskningarna, i hvilka företrädesvis
ryssar och engelsmän deltagit, på sista tiden äfven
svensken S. Hedin (1893–94) och dansken O. Olufsen
(1896–99). Af stor strategisk vigt ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0899.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free