Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pálffy ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
venstra och Palais des Arts-libéraux på högra sidan,
hvardera med en 56 m. hög kupol i midten, och närmast
École militaire Palais des machines, en kolossal
jernbyggnad af 420 m. längd, 150 m. bredd och 48
m. höjd, genom ett 30 m. bredt galleri förenad med
den på midten af Marsfältet stående, 65 m. höga
Dôme central (40 m. i diameter), som upptill bär
en 7,5 m. hög staty af Gallia i drifven koppar,
utdelande palmer och kransar. Maskinpalatset är
stängdt, men i Palais des Beaux-arts har sedan 1890
hvarje vår La société nationale des Beaux-arts
anordnat en konstutställning liknande Salonen i
Industripalatset. Södra sidan af Champs-Elysées
kommer att fullständigt omgestaltas för 1900 års
utställning. Industripalatset jämte staden Paris’
utställningspaviljong, der en del af stadens
konstsamlingar i några år varit exponerad, skola
lemna plats för en aveny till en öfver Seine
till Invalidesplanaden byggd bro. — Église du
Sacré-Coeur (sp. 774), som påbörjades 1874, öppnades
för gudstjenst 1891, men är ännu ej fullt färdig
(byggnadskostnaden anslås till 25 mill. frcs). Bland
nyare läroanstalter (sp. 777) må nämnas École
d’anthropplogie, 1889 erkänd som allmännyttig
anstalt, École supérieure d’électricité, stiftad
1894 med anslutning till »Société Internationale
des électriciens». Det af Em. Guimet 1879 i Lyon
grundade Musée Guimet skänktes af honom 1888 till
staten och flyttades till Paris till en ståtlig
byggnad vid Place d’Iéna. De i sitt slag ensamstående
samlingarna, med hvilka är förenadt ett bibliotek
(omkr. 22,000 bd), afse religionernas historia
och den yttersta Österns konst. Museet utgifver
»Revue de l’histoire des religions» (omkr. 35 bd),
»Annales du Musée Guimet» (30 bd), »Bibliothèque de
vulgarisation» (10 bd) och »Bibliothèque d’études»
(5 bd). I närheten ligger hertiginnans af Galliera
(se d. o. Suppl.) praktbyggnad, som hon skänkt
staden, hvilken der 1895 inrättat ett konstmuseum
(Musée de Galliera). Genom frivilliga bidrag från
alla civiliserade land upprättades i slutet af
1880-talet Institut Pasteur (nära Boulevard Pasteur i
södra stadsdelen), som är egnadt åt bakteriologiens
studium och i hvilket kurser på 7–8 veckor genomgås
för att införa de studerande i de bakteriologiska
metodernas praxis. De skilda fakulteterna vid
högskolan konstituerades 1897 till en sjelfständig
rättslig korporation, Université de Paris, under
egen förvaltning och med egen besittanderätt och
inkomst.
*Paris (sp. 788). 2. Gaston B. P. P. valdes
1896 till led. af Franska akademien (efter
Pasteur).
*Parker. 1. Sir Hyde P. föddes 1714. —
2. Sir H. P. föddes 1739. — 4. Sir Peter P. föddes
1721.
*Parkman, F., dog 1893.
*Parnell, C. S., anställde
1889 en uppseendeväckande process mot »Times»,
som beskyllt honom att hafva gillat morden å Burke
och Cavendish i Dublin. De bref från P., på hvilka
»Times» stödde sin beskyllning, visade sig dock
vara förfalskade, och tidningen dömdes till höga
böter. 1890 led P:s anseende en svår stöt, då han
dömdes skyldig till äktenskapsbrott. De irländske
ärkebiskoparna och biskoparna utfärdade en adress
mot honom till Irlands folk; 53 ledamöter af det
irländska partiet (»antiparnelliter») förklarade,
att de skilde sig från honom, och valde Mc Carthy
till sin ledare. Dock trädde P. ej tillbaka;
han företog en agitationsresa i Irland, hvarvid
det flerstädes kom till handgripligheter mellan
hans vänner och motståndare. Sådan var
stämningen, då P. plötsligen afled natten
till d. 7 Okt. 1891. En mindre grupp irländska
parlamentsledamöter bildar ännu ett eget parti, som
bär hans namn.
Parom, mytol. Se Perun.
Paronychia, med. Se Nageltrång.
Paronychieae, bot. Se Caryophyllaceae. Suppl.
*Paros hade 7,923 innev. 1889. Ön lider af vattenbrist
och är således föga odlad, men lemnar mycket
vindrufvor och fikon. Marmorbrotten äro långt ifrån
uttömda; de bearbetas nu af ett aktiebolag, som anlagt
jernväg från dem till hamnen Parikia. 1898 uppdagade
Dörpfeld på P. grunden till ett Asklepiostempel (41
m. långt, 20 m. bredt) samt fann marmorplattor med
inskrifter, marmorpelare o. d.
Parramatta. Se Paramatta (äfven i Suppl.).
*Parser. Deras antal i Indien 1891
var 89,900, af hvilka 74,260 i presidentskapet
Bombay.
Parsifal. Se Parcival.
Parson Lot [parsön lått]. Se Kingsiey 1.
Partick, vestlig förstad till Glasgow i Skotland,
vid Clyde. med stora skeppsvarf och
maskinfabriker. 36,538 innev. (1891).
Partie remise. Se Remis.
*Partille. 7,311 har. 2,689 innev. (1897).
*Partition. 2. Matem. Se Talteori, sp. 1347.
*Parton, J., dog i Boston 1891.
Partout [-tou], F. Se Boyer.
Partus, Lat., förlossning, foster (se dessa ord).
Partåiga hofdjur, Artiodactyla. Se Ungulata.
*Pascal, B. Hans Pensées
sur la religion utkommo 1890 i sv. öfvers.
(»Tankar i religiösa frågor») af K. V. Modin.
*Pascal, F. M., dog i Paris 1882.
*5. Pasch, J., född i Stockholm d. 3 Juni
1752 (ej 1753) och död derst. d. 5 Juni 1811,
var son af köpmannen Kristofer Pasch (en
halfsysters son till Lukas von Breda) och tillhörde
en helt annan slägt än Pasch 1–4. Han blef
led. af akademien 1803. Hans broder Kristian
upptog såsom eget barn Gustaf Erik [Berggren]
Pasch. (Meddelande af hofintendenten V. Örnberg).
*Pasch, G. E. Se rättelse i art. Pasch 5. Suppl.
*Pas de Calais. 2. Departementet beräknas
nu hafva en areal af 6,750 qvkm. och hade 906,249
innev. 1896. Ur stenkolsfälten brötos 1895 omkr.
11 mill. ton, d. v. s. 45 proc. af hela Frankrikes
produktion.
Pas de quatres [pa dö kattör], salongsdans, som under
säsongen 1894–95 infördes i Stockholm.
*Pasini, A., föddes 1820.
Pasiphilus. Se Busche, H. v. d. Suppl.
Pasjang. Se Pisjin. Suppl.
Paso, El, stad i nord-amerik. staten Texas, vid Rio Grande,
förenad med den midt emot på andra sidan
floden liggande mejikanska staden Juarez l. El
Paso del Norte genom en »internationel» tramway.
10,338 innev. (1890). P. är södra ändpunkten af
Atchison-Topeka och Santa-Fé
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
