Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polarland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
P., Portsea och förstaderna Southsea och Landport,
hvaremot de på andra sidan Portsmouth harbour
belägna förstäderna Gosport och Alverstoke
(25,432 innev. 1891) tillhöra Hampshire. 178,640
innev. (1896).
*Portugal har en areal af 88,954 qvkm. eller
tillsammans med Azorerna och Madeira 92,157 qvkm.,
med en befolkning 1890 på fastlandet af 4,660,095
pers. och tills. med öarnas 5,049,729 pers. Medan
ökningen i det kontinentala P. 1864–78 var pr år
endast 0,33 proc., var tillväxten 1878–90 1,10
proc. Qvinkönets öfvervigt (51,87 proc. qvinnor
mot 48,13 proc. män) är påfallande stor. Enligt
folkräkningen 1890 kunde af männen 79,2 proc., af
qvinnorna 85,4 proc. hvarken läsa eller skrifva;
t. o. m. i Lissabon är nära hälften af innevånarna
analfabeter, bland soldaterna 78 proc. I enskilda
distrikt är förhållandet ännu sämre. — Enligt en
1884 företagen räkning funnos då 1,300 fabriker,
med 90,144 arbetare och ett tillverkningsvärde af 27
mill. milreis, hvaraf ensamt på ylleindustrien kommo
97 fabriker, med 39,600 arbetare. Tobaksfabrikationen
drifves af ett med monopol utrustadt bolag och
lemnade 1893–94 1,892,500 kg. tobak, cigarrer och
cigarretter till ett värde af 7,2 mill. milreis,
hvarpå staten hade en inkomst af 4,35 mill. Införseln
(utom ädla metaller) värderades 1896 till 39,58
och utförseln till 26,14 mill. milreis. För 1895
uppgafs hela vinexporten till 68,2 mill. liter, deraf
27,25 mill. liter portvin. Landets handelsflotta
bestod s. å. af 258 fartyg, om 88,885 tons,
deraf 51 ångfartyg, om 41,161 tons. Från utrikes
ort inlöpte i P:s (jämte Azorernas och Madeiras)
hamnar 5,990 fartyg, om 6,257,750 tons, deraf 4,202
ångfartyg, om 5,938,381 tons. Jernvägarna hade 1896
en längd af 2,358 km., af hvilka 1,470 km. tillhörde
staten. Statstelegrafliniernas längd var 7,245 km.
Genom lagen af d. 28 Mars 1895 förändrades
deputeradekammarens sammansättning och genom en lag
af d. 25 Sept. s. å. äfven pärskammarens. Enligt
denna finnas i 1:sta kammaren ej längre
valda medlemmar, utan den består af 90 af
konungen för lifstid utnämnda pärer (oberäknadt
medlemmar af konungahuset och de 12 biskoparna i
fastlandsstiften) samt 52 ärftliga medlemmar. De
utnämnde pärerna, hvilka måste vara minst 40 år
gamla, kunna utses utan hänsyn till samhällsklass,
ehuru vissa begränsningar och disqvalifikationer äro
föreskrifna. Deputeradekammarens ledamöter, hvilka nu
äro endast 120 (deraf 6 för kolonierna), utses genom
direkta val för 3 år. För rösträtt fordras att hafva
fyllt 21 år, kunna läsa och skrifva eller betala i
skatt minst 500 reis; uteslutna från rösträtt äro för
brott åtalade, tiggare, de som afträdt all sin egendom
till borgenärer, personer i andras bröd, arbetare i
statens verkstäder samt soldater och underofficerare
i tjenst. För valbarhet fordras att hafva minst 400
milreis i årlig inkomst, men jurister, lärare, läkare
och personer, som tagit någon lärdomsgrad, äro valbara
oafsedt inkomsten. Pärer och vissa statstjenstemän äro
icke valbara till 2:dra kammaren, och deputerade
få ej under sessionen och 6 månader efter denna
mottaga något aflönadt statsämbete. Cortes samlas
och åtskiljas på bestämd tid utan konungens
åtgörande, och den senare har intet veto mot
båda kamrarnas två gånger fattade beslut. —
Statsinkomsterna för 1897–98 beräknades till 55,1
mill. milreis (deraf 12,4 mill. i direkta skatter,
19,6 mill. i tullar samt 4,8 mill. af jernvägar,
post och telegraf m. m.) och utgifterna till
55 mill. (deraf civillistan 525,000, räntor och
amortering på statsskulden 17,8 mill.). Statsskulden,
som 1853 var endast 29,3 mill. milreis, har sedan
ökats ofantligt genom upptagande af lån, under 40
år (1853–92) ej mindre än 312,17 mill. milreis,
och uppgick 1896 till 756,3 mill. milreis (deraf
592,2 mill. konsoliderad, 25,9 mill. sväfvande och
138,2 mill. amorteringsskuld).
Försvarsväsende. Armén utgöres numera af
24 infanteri- och 12 jägarreg:ten, alla på 2
bataljoner och 1 bataljonskader, 2 lancier- och 8
chassörreg:ten, om 3 sqvadroner och 1 kader (på 2
kompanier), 3 fältartillerireg:ten, om 10 batterier
(på 6 kanoner) och 2 batterikadrer (på 4 kanoner), 2
bergsartilleribrigader, om 2 batterier (på 6 kanoner)
och 4 batterikadrer, 2 fästningsartillerireg:ten,
om 8 kompanier, 8 kompanikadrer och 4 sjelfständiga
kompanier, samt 2 ingeniörreg:ten, om 2 bataljoner
och 1 bataljonskader (på 4 kompanier) jämte 1
torpedkompani, hvartill komma förvaltnings- och
strafftrupper, municipal- och fiskalgarde, hvilka
båda senare uppgå till 6–7 tusen man. Trupperna
äro delade mellan 4 divisioner, med tillsammans 9
brigader, jämte fristående kommandon på Madeira
och Azorerna, och dessutom stå alla infanteri-,
kavalleri- och artilleritrupper under en inspektör,
kallad generalkommendant. Arméns fredsstyrka är
bestämd till 30,000 man, med 2,700 officerare;
krigsstyrkan beräknas till 4,000 officerare,
150,000 man och 23,000 hästar och mulåsnor med 264
kanoner, en utan tvifvel alldeles för hög beräkning. —
Rekryteringen hvilar enligt lagen af d. 13 Maj 1896 på
allmän värnpligt, som inträder vid 20 års ålder. I
regeln förblifver den inkallade i aktiv tjenst 3
år och tillhör derefter första reserven 5 och andra
reserven 4 år, tillsamman 12 år, men alla, som icke
inkallas på grund af den begränsade fredsstyrkan,
öfverföras omedelbart till andra reserven. Byte af
lottdragningsnummer äfvensom friköpning från tjenst
vid aktiv trupp och första reserven är tillåten
(för 150,000 reis eller 600 kronor). Dessa penningar
användas till att gifva andra reserven någon öfning,
hvilket eljest icke sker. — Rörande kolonialtrupperna
har ingen förändring skett. C. O. N.
Krigsflottan bestod 1898 af 1 pansarfartyg, 5
pansarkryssare af 2:dra klass (föreslagna eller under
byggnad), 3 moderna kryssare af 3:dje klass, 4 äldre
af samma klass, 26 kanonbåtar af olika storlek (deraf
10 för flodtjenst), 15 torpedbåtar af 1:sta klass och
30 mindre jämte några öfnings- och transportfartyg
m. m. Trots de dåliga finanserna ämnar man anskaffa
flere dyrbara krigsfartyg.
P:s utomeuropeiska besittningar äro: Kap Verde-öarna,
3,851 qvkm., omkr. 110,000 innev., Guinea, 37,000
qvkm., omkr. 800,000 innev., São Thomé och Principe,
1,080 qvkm., omkr. 21,000
innev., Angola 1,315,460 qvkm., omkr. 12,4 mill.
innev., Öst-Afrikas fristat, 768,740 qvkm.,
omkr. 800,000 innev., besittningarna i Indien (Goa,
Diu, Darnão), 3,658 qvkm., 572,290 innev. (1887),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
